Det gångna året har i media, precis som flyktingkrisens 2015, beskrivits som ett särskilt dåligt år. Högerpopulismen som varit groende i västerlandet under de senaste decennierna slog till sist ut i full blom. Under 2017 kommer viktiga val att hållas runtom i Europa och väldigt lite tyder på att utvecklingen kommer att vända.
I mars går Nederländerna till parlamentsval. Geert Wilders Frihetsparti PVV är landets tredje största parti men leder i samtliga opinionsmätningar. Partiet hoppas därför nu kunna ta steget in i en regering. I det fragmenterade nederländska politiska landskapet är partierna vana vid att förhandla fram koalitionsregeringar och en bred blocköverskridande regering kan komma att bildas för att stänga PVV ute. Men interna strider inom vänstern och ett alltmer xenofobiskt opinionsläge gör att inget går att ta för givet. Enligt en undersökning tror omkring 80 procent av befolkningen att Europa har infiltrerats av IS-terrorister förklädda till flyktingar. Wilders har även själv fått en högre profil sedan han dömdes för diskriminering mot marockaner i december.

Upprepning av 2002

I april hålls första omgången i det franska presidentvalet. Socialistpartiet, som ännu inte har utsett sin kandidat, väntas inte lyckas ta sig till andra omgången. Där lär i stället högerextrema Front Nationals Marine Le Pen ställas mot högerns François Fillon. Den enda gången Front National har nått till andra omgången förut var 2002. Då slutade det med att Jacques Chirac vann en jordskredsseger med stöd av vänstern. Att så kommer att ske nu är inte lika säkert. François Fillon har gått till val på en blandning av nyliberala nedskärningar och nationalkonservativ symbolpolitik som kan bli svår för vänsterväljare att svälja.
Om Le Pen skulle vinna skulle det kunna innebära början på slutet för EU. Hon skulle dock inte ha en parlamentarisk majoritet bakom sig eftersom partiet är för svagt för att vinna en majoritet i Nationalförsamlingen. En spänd ”cohabitation” med en premiärminister från högern eller vänstern är därför troligast.

Angela Merkel. Foto: Michael Sohn/AP/TT.

Nya Rysslands-relationer

I Tyskland kommer förbundskansler Angela Merkel att ställa upp för en fjärde mandatperiod i parlamentsvalet som ska hållas före 22 oktober. Det hittills så stabila politiska landskapet väntas skakas om av främlingsfientliga AfD som valdes in i tio delstatsförsamlingar under förra året. Julens terrordåd i Berlin har också gett skjuts åt partiet i mätningarna: de har nu 15 procents stöd. Tyskland är dock vant vid stora blocköverskridande regeringar och mycket ska till för att en sådan inte ska bildas. Dock lär hotet från AfD grusa alla förhoppningar om ett potentiellt vänstersamarbete mellan Socialdemokraterna, Die Linke och eventuellt De gröna.
I Italien kan nyval utlysas när som helst sedan Matteo Renzi avgick i slutet av förra året. Hans socialdemokrater har en liten ledning över populistiska Femstjärnerörelsen. I likhet med Wilders och Le Pen vill Beppe Grillo hålla en folkomröstning om EU-medlemskapet.
Gemensamt för Le Pen, Wilders, AfD:s Frauke Petry, Beppe Grillo och till och med Fillon är att de, i olika utsträckning, vill närma sig Ryssland. Det vill även Donald Trump, som tillträder som president den 20 januari. En helt ny geopolitisk situation är därför också att vänta under nästa år.