Socialdemokraterna tog rygg på motståndarlaget och uppmanade sina riksdagsledamöter att, vid en kandidatfotografering 2014, ”klä sig i glada färger” och ”gärna kavla upp ärmarna”. Något som fick Dagens Nyheters tidigare ledarskribent Barbro Hedvall att beklaga sig eftersom ”glada färger inte alltid är vackert, särskilt inte på bleka svenska människor”.

Tio år senare har Moderaterna släppt arbetarklasslajvet och dragit på sig kavajerna igen. Samtidigt har riksdagen (äntligen?) lagt till det luddiga konceptet ”prydliga jeans” i sin klädkod för plenisalen.

Hur det står till med sossarnas direktiv om färg låter jag vara osagt, men en snabb titt på partiets hemsida visar en stor bild på Magdalena Andersson i ljusblå skjorta – och med uppkavlade ärmar.

Vem vågar lita på en vänsterpartist i dräkt och pärlhalsband?

Kläder och hur de ska eller inte ska bäras är alltså ett ständigt aktuellt ämne i svensk politik.

Allt detta tänker jag på när Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis mailar mig en länk till ett nypublicerat Flashback-inlägg med rubriken ”Varför klär sig vänterpartister så jävla fult?”

Aretakis undrar om jag vill skriva något på ämnet, och det vill jag – för frågan piggar upp!

Trådstartaren har postat en video från Ung vänsters Facebooksida för att illustrera vad hen menar med ”så jävla fult”.

Videon kommer från ungdomsförbundets demonstrationståg den 8 mars i år, och visar en sedvanlig blandning av jeansjackor, skinnkappor, kepsar och solglasögon. Eftersom jag är uppvuxen i en snarlik miljö ser personerna i videon, i mina ögon, ut som helt vanliga unga vuxna.

”De ser helt normala ut. Eller räknade du med att de skulle protestera nyklippta och i kostym?” frågar en användare i Flashbacktråden.

”Tycker du inte det ser sjukt ovårdat ut? Så där kan man ju inte gå klädd på stan. Man får åtminstone sätta på sig en ordentlig skjorta och ett par snygga skor,” svarar trådstartaren.

Kanske är det här frågan ställs på sin spets.

För det enda klädesplagget jag inte ser någon bära i videon är kostym, eller ens kavaj.

Det gemensamma för mixen av klädstilar är snarare just detta: avsaknaden av välsittande kostymer, pumps och pärlhalsband.

Nyfiket googlar jag ”moderaterna demonstrerar”.

Jag vill se hur det ser ut när människor demonstrerar iförda kostym, välstruken skjorta och putsade läderskor.

Tyvärr verkar Moderaterna inte tåga så mycket för resultatet är skralt. En bild på partiets hemsida visar ett sällsynt tillfälle från 2010 då man verkar ha protesterat mot något, men inte en enda person bär kavaj eller kostym.

Alla bär gula vindtygsjackor med partiloggan på bröstet. Jag blir besviken.

Frågan kvarstår dock. Varför klär sig vänsterpartister så jävla fult, om de nu gör det?

Nå, vad som är fult är så klart subjektivt.

Men det är tydligt att när andra partier verkar se konformism som ett tecken på förfining, då tycks vänstern se förtryck.

Ta bara den incident från 2015 då Vänsterpartiets Anders Skans, dåvarande lokalpolitiker i Malmö, skapade rubriker när han vägrade att närvara vid invigningen av stadens nya konserthus.

Anledningen var att evenemangsinbjudan angivit fått klädkoden ”kavaj”, något Skans avfärdade som en ”överklassymbol” och, anar jag, förmynderi från Malmö konserthus sida. Att klä sig ”fult”, det vill säga utanför samhällsnormen och dess förväntningar, kan alltså fungera som ren protest, eller ja – imagebygge.

Tidigare riksdagsledamoten för Vänsterpartiet Linda Snecker sade nyligen till Dagens Nyheter att ”det finns en stolthet” inom partiet i att prioritera kampen framför fåfängan.

Och när Flamman följde med Vänsterpartiets Daniel Bernmar ut för att knacka dörr i Biskopsgården så påtalade han själv att folk ibland har svårt att få ihop hans städade yttre med partitillhörigheten. Det hör inte till vanligheterna att vänsterpartister traskar runt i snömodden i 3 000-kronorsskor, med andra ord.

Kanske är det också därför Nooshi Dadgostars kläder aldrig sitter riktigt som de ska?

Det är tyvärr ett faktum att till exempel Ulf Kristerssons och Magdalena Anderssons kläder ofta sitter bättre än vänsterledarens, trots att hon i övrigt är välklädd.

Det är inget personligt mot Nooshi Dadgostar. Jag har alltid tänkt att hon bara är ointresserad av kläder.

Men nu börjar jag undra.

Är alltihop en snillrik strategi? Kanske är hon egentligen jätteintresserad, men väljer aktivt kläder som sitter lite lite märkligt för att inte se för proper – läs konformistisk – ut?

Frågan kanske är felformulerad.

Kan vänsterpartister verkligen se ut på något annat sätt än precis som de gör?

Vem vågar lita på en vänsterpartist i dräkt och pärlhalsband?

Inte jag i alla fall.