Nytorps gärde är stort. Den saken kan alla enas om.
Därefter går åsikterna isär. Vissa beskriver det som en vindpinad hed och ett gapande frågetecken i bostadskrisens Stockholm.
För andra är det där man rastar hunden, lär barnen cykla och firar midsommar med vännerna. Eller en plats där ens förhållande får plats att gro.
– Ser du det kapade trädet där borta? Min fru och jag brukade gå hit, stå här under de blommande grenarna vid olika årstider.
Jan Ohlin, 68, pekar mot en avlång stump med avklippta lemmar. I dag finns det inte mycket att sitta under. Trädet fick grenarna kapade härom året.
– Det var sorgligt. Då fanns det en förhoppning om att den skulle ta sig. Men nu är det ännu sorgligare.
Finns det ett parti folk sympatiserar med i de frågorna så röstar de på dem.
Snart ryker förmodligen även den gråbruna stammen. Det och de omgivande buskagen ska nämligen ge plats åt två nya gator, en idrottshall, en simanläggning och 650 bostäder. Åtminstone om stadshuset får bestämma.
Förslaget har varit på tapeten sedan tidigt 2010-tal, och under våren är planen att det till sist ska klubbas.
Men än så länge sträcker sig gärdet vitt och brett. I fördjupningen i mitten, där det låg en sjö på bronsåldern, springer en okopplad hund efter en pinne. Vårsolen låter några trevande strålar spela över marken.
Titeln på en diktsamling som nämndes en gång i någon kulturbilaga dyker upp i mitt huvud: ”När marken är platt sjunker himlen”.
– Det här är ofta människor som röstat på Socialdemokraterna, kanske av misstag, dundrar sverigedemokraten Sergej Salnikov från talarstolen.
Det är en måndagskväll i slutet på januari, och den sömniga debatten i Stockholms stadshus har hettat till.
Salnikov riktar sig direkt mot Jan Valeskog, stadsbyggnadsråd för Socialdemokraterna. Ämnet är Nytorps gärde, och den rörelse som uppstått för att stoppa byggplanerna.
Under ett par vinterveckor har de – Jan Ohlin och flera andra – samlats varje söndag på gärdet och bjudit på kaffe ur pumptermos.
– I stället för att ligga på stranden i Egypten kanske du borde åka ut till de här människorna och prata med dem?
Suckar hörs från de övriga ledamöterna. Jan Valeskog kliver upp för en replik:
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Nu var jag faktiskt på ett fantastiskt museum i Kairo. Åk dit så skulle du också lära dig lite om arkitektur, säger han.
– Ni står för en dödgrävarpolitik för Stockholm. Det gäller det här, och det gäller alla projekt.
Inför höstens kommunval har Sverigedemokraterna i Stockholm hittat sin profilfråga: att stoppa planerade byggen i staden.
På sajten stoppabygget.nu har partiet listat runt 150 platser i Stockholm där byggplanerna ska upphöra, från Akalla i norr till Farsta i söder. Under varje förslag på nybygge finns ”kritiska röster” listade, samtidigt som besökarna har möjlighet att rösta om varje enskilt förslag.
Nytorps gärde är bland dem som samlat flest röster: i skrivande stund 317 stycken. Av dem har 91 procent gett tummen ned åt förslaget. (Sajten ger dock möjlighet att lägga flera röster per användare.)
Gabriel Kroon (bilden) är gruppledare för Sverigedemokraterna i Stockholm. För Flamman beskriver han byggena som ”ovarsamma förtätningar”:
– De boende får sina parkområden förstörda och får skugga på altanen eller balkongen.
– Ofta tar man en parkeringsyta eller ett skogsområde där folk är ute och promenerar med hunden och säger att här ska vi smälla in ett jättehögt hus som inte ens passar in i området, oftast med hyresrätter.
Han säger att det är ett vallöfte från partiets sida att stoppa samtliga av de byggen som listas på hemsidan om de skulle ingå i kommunens styre efter valet.
– Den absoluta majoriteten kan fortfarande påverkas, och vi skulle ha som förhandlingskrav att de flesta av de här byggena skulle läggas ned. Det blir ett valkrav från oss för att stödja en koalition.
Partiet har också en karta under rubriken ”Bygg här i stället”, där man listar bland annat Årstafältet, Norra Djurgårdsstaden och Slakthusområdet.
Sammanlagt omfattar de runt 33 000 bostäder – medan staden uppges behöva nästan den dubbla mängden, 64 000 till, fram till 2035.
När jag möter Jan Ohlin är det tidigt i mars. Snö och is täcker fortfarande delar av det vidsträckta fältet. Resten är en blandning av lera och fjolårets gräs. Från den centrala skogsdungen hör jag fågelsång som jag inte känner igen. Mellan två träd hänger en banderoll med texten ”Skydda Nytorps gärde”.
Jan Ohlin har ”varit medlem i Greenpeace så länge han kan minnas”, och engagerade sig i motståndet mot bebyggelse på Nytorps gärde under 2010-talet. I dag är han administratör i en växande Facebookgrupp som motsätter sig bygget, med samma namn som texten på banderollen. Den samlar i dagsläget runt 1 700 medlemmar.
Gruppen har funnits sedan mer än tio år tillbaka, men byggplanerna har funnits kvar under såväl rödgrönt som borgerligt styre. Samtidigt har planernas minskat väsentligt i omfattning, från det ursprungliga förslaget som inkluderade två höghus.
De lokala aktivisterna är inte ensamma om att invända mot bebyggelsen. Det gör även stadens skönhetsråd, som beskriver planerna som en ”ovarsam hantering av en befintlig miljö”.
Drygt två dagar innan debatten i stadshuset lade Sergej Salnikov ut ett inlägg i nätverkets Facebookgrupp.
Sedan finns det såklart de som hatar bygget, men som hatar sverigedemokrater ännu mer.
”Jag har noterat att många i gruppen haft svårt att nå Jan Valeskog, som är den drivande kraften bakom exploateringen av Nytorpsgärdet”, skriver han i gruppen.
”På måndag kommer jag därför att ställa en enkel fråga till Jan Valeskog i kommunfullmäktige om just Nytorps gärde – en fråga som han är skyldig att besvara. Om ni önskar skicka med inspel till frågan, eller andra hälsningar till Jan Valeskog, är ni varmt välkomna att skriva dem här.”
I gruppen diskuteras ibland Sverigedemokraternas hållning i frågan. Vissa lyfter möjligheten att rösta på Sverigedemokraterna i enbart kommunvalet, och tydliggör att det inte kommer påverka riksdagens sammansättning. Andra påminner om att Sverigedemokraternas övriga politik knappast ligger i linje med de boendes åsikter, oavsett hur lika åsikter de har om gärdet.
Förra valet skilde det omkring 35 000 röster mellan de rödgröna partierna och det blå blocket, med både C och SD inräknat. Områdena runt Nytorps gärde samlar tillsammans uppemot 30 000 invånare, och valkartan lyser starkt i rött och grönt. I förorterna Björkhagen och Kärrtorp når de rödgröna partierna närmast nordkoreanska siffror.
Sverigedemokraterna är visserligen störst av de övriga partierna, men fortfarande långt under rikssnittet. Det hoppas de nu att ändra på.
– Jag tror många här kan tycka att det är ett slag i ansiktet, säger Gabriel Kroon.
– Man har röstat på ett parti i hela livet, som vissa förmodligen har gjort där, och så får man inte ens svar från politiker som vill bygga sönder närområdet. Då är det klart att man blir lack som medborgare.
Han tillägger:
– Sedan finns det såklart de som hatar bygget, men som hatar sverigedemokrater ännu mer.
Han säger att partiets inlägg i vissa Facebookgrupper tagits bort av ”vänsterlutande” administratörer, trots att man varit ”väldigt neutrala” och inte framhävt den partipolitiska anknytningen. Han säger också att partiet varit på plats på gärdet och delat ut information.
– Det är många som är väldigt positiva, och sedan så finns det de som absolut inte vill ha med oss att göra och inte tar några flygblad. Men de får tycka vad de vill. Det viktiga är att vårt vallöfte är att inte bebygga Nytorps gärde.
Siktar ni på att öka i de kringliggande områdena?
– Ja, det är möjligt att folk kommer prioritera de partier som tar tydlig ställning i de här frågorna. Det har vi ju sett till exempel när man ska bygga vindkraft i Norrlandskommuner. Finns det ett parti folk sympatiserar med i de frågorna så röstar de på dem.
Staden har ett beräknat behov på 66 000 bostäder fram till 2035. Tycker ni det målet är för högt satt?
– Den beräkningen är säkert korrekt, det är ju det bostadsbehovet som finns. Sedan handlar det ju också om att folk ska ha råd att bo i bostäderna. Och då kan man inte bygga 66 000 bostäder med jättehöga hyror mitt i stan, utan det måste ju byggas utanför stan på billig mark.
Även Jan Ohlin menar att det finns en besvikelse kring de rödgröna partiernas position i frågan om Nytorps gärde.
– Jag tror många är besvikna på att deras partier inte varit tydligare. Samtidigt tycker folk att det är lite populistiskt. Och det är inte unikt, Sverigedemokraterna profilerar sig ofta med det.
Kan det bli frågan som avgör kommunvalet?
– Om det blir en valfråga och politikerna renodlar sina positioner så tror jag absolut att det kan påverka. Allt fler partier tvekar. Men jag har svårt att se folk gå från sossarna till de två partier som i dag säger nej, KD och SD. Man kan ju också avstå från att rösta. Men allt är möjligt.
När Flamman ringer upp Jan Valeskog, stadsbyggnadsråd för Socialdemokraterna, upprepar han orden om ”dödgrävarpolitik”.
– Skulle deras politik gälla så skulle den helt omöjliggöra för Stockholm att vara ett draglok för landets ekonomi. Vår konkurrens skulle försvagas om vi inte kunde erbjuda bostäder till poliser, sjuksköterskor och vanligt folk.
Han säger att SD:s byggmotstånd har en lång historia, och att det trots partiets begränsade framgångar i storstäderna har fått ett stort inflytande:
– Kampanjer är en sak, men de har varit konsekventa i två mandatperioder. De har röstat nej till 20 000 lägenheter, vilket motsvarar 40 000 personer som inte skulle ha någonstans att bo om Sverigedemokraterna fick bestämma.
– SD tar ingen på allvar utom de själva, men det får tyvärr också en effekt på Moderaterna. De och Kristdemokraterna, denna förfärliga blandning, tävlar om att säga nej till att bygga i anslutning till villaområden.
Men har de inte en poäng i att bevara grönområden?
– 40 procent av markarealen i Stockholm är grön, och vi håller oss främst till hårdgjorda ytor när vi bygger. Men det spelar ingen roll, de röstar ändå emot hela tiden. Förra nämnden hade vi 2 500 lägenheter, av dem sade de ja till två stycken.
Gabriel Kroon hävdar att de här stoppade byggena bara kommer påverka bostadssituationen marginellt. Har han fel?
– Ja, det är det som han och många andra inte förstår. I dagens konjunktur är efterfrågan mindre, absolut, men när konjunkturen vänder kan det finnas en enorm efterfrågan. Vi tog fram 33 000 bostäder. Sedan kom en sämre konjunktur.
– När kugghjulen vänder kan det bli en väldig fart, och då behövs det färdiga detaljplaner. Förstår man inte det så fattar man inte samhällsplanering.
SD hoppas på att växa i valkretsarna kring de här byggena. Är ni oroliga för att de ska ta väljare från er?
– Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti, jag tror inte att stockholmarna gillar sådant, det vet vi ju. Nu försöker de sälja in sig genom att stoppa olika byggprojekt, men jag tror det är ganska få som går på det.
Och det finns fler än honom som inte är så förtjusta i planerna på byggstopp. Joel Landh, bostadspolitisk strateg på Hyresgästföreningen i region Stockholm, säger att SD:s byggmotstånd ”riskerar att förvärra situationen ytterligare”, med hänvisning till bostadsbristen.
Förra nämnden hade vi 2 500 lägenheter, av dem sade de ja till två stycken.
– Redan i dag saknas omkring 25 000 bostäder, och det som behövs är fler hyresrätter med rimliga hyror, inte färre, säger han.
Han beskriver allmännyttan som ett ”avgörande verktyg för att skapa trygga och långsiktiga boenden”, och lyfter fram de så kallade Stockholmshusen som ett lyckat projekt.
– De politiker som verkligen vill förbättra situationen för hyresgästerna i Stockholm bör ta ansvar för att öka bostadsbyggandet, stoppa Moderaternas förslag om marknadshyror och agera kraftfullt mot oseriösa fastighetsägare. Fler hyresrätter i Stockholm är knappast det stora problemet för svensk bostadspolitik, säger Joel Landh till Flamman.
Han får medhåll av Christopher Andersson (bilden), branschansvarig på Byggföretagen, skriver till Flamman att de redan i dag ser trösklarna för bostadsbyggande som höga i Stockholm.
”Dessa kommer inte bli lägre om politiken aktivt arbetar för att stoppa nyproduktion. I dag överklagas även varannan planerad bostad, vilket försenar och fördyrar byggprocesser och i slutändan drabbas den som behöver en ny bostad”, skriver han i ett mejl till Flamman.
Vi stannar till i andra änden av gärdet, vid ett par radhus i mörkbrunt trä – Björkhagens ekoby.
– Här är till och med husen byggda för att kunna komposteras, säger Jan Ohlin, och det är svårt att avgöra om det är ett skämt, en faktaupplysning eller något däremellan.
Här har han sin hemadress, tillsammans med ett 40-tal andra hushåll. Radhusen byggdes på 90-talet i samverkan med miljöföreningen Ebba, Ekologiskt boende i Björkhagen. Ena änden leder ut på gärdet, den andra rakt ut i Nacka naturreservat.
– Vi försöker att inte ha några bilar här inne, säger han medan han vägleder mig i området.
– Men det har blivit svårare nu när folk ska få allt möjligt hemkört, från paket till leveranser.
Här är det mesta gjort i trä, inklusive den möteshall där de boende har sina möten och fester. I ett rum intill hänger en gigantisk väv föreställande en maskros.
Hur skulle ni som bor här drabbas av byggplanerna på gärdet?
– Inte så mycket, faktiskt. De som skulle drabbas värst är Dalen.
Ändå är han kritisk:
– Folk säger att man måste vara positiv till förändring, man klagar på det man kallar nimbys (från engelskans not in my backyard). Men man missar att det man förstör, det kan man inte återskapa, säger han, och fortsätter:
– Jag konstaterar att det finns ett otroligt intresse på gräsrotsnivå för att bevara det.
Ekobyn är också ganska ny. Fanns det ett motstånd även när den byggdes?
– Jag har hört att det var några som knorrade och sade att det var deras vandringsled, att de brukade plocka blåsippor här, säger Jan medan vi kämpar oss uppför en backe, och tillägger:
– Det finns alltid någon som känner att ”det här var min plats”.
