TEGICIGUALPA Den paramilitära dödskvadronen AUC inledde 2002 en process med regeringen Alvaro Uribe, som innebar att de cirka 30.000 paramilitärerna skulle demobiliseras innan 2005 års utgång.
Processen kritiserades redan från början för att beskydda personer som var ansvariga för brott mot mänskligheten.
Tretton av de 14 högsta ledarna i AUC utlämnades till USA 2008, efter anklagelser om att de fortsatte sin knarkhandel från fängelset i Colombia. President Uribe ville helt enkelt bli av med dessa för att själv undgå att avslöjas för sina paramilitära förbindelser, menar kritikerna av utlämningsbeslutet. Men de colombianska åklagarna, nu på plats i USA, har fortsatt sina öppna förhör med de paramilitära ledarna. Detta leder till det ena avslöjandet efter det andra, om vilka politiska och ekonomiska krafter som anlitade dessa mördares tjänster.
Ett av företagen som har erkänt att de betalade AUC med 1,7 miljoner dollar är bananföretaget Chiquita. Nu anklagas även konkurrenten Dole Food Company för att ha betalt tio miljoner dollar till paramilitärerna som i bananregionen Cienaga, i länen Magdalena och Guajira i norra Colombia, har mördat tusentals människor, bönder, bananarbetare, indianer och ledande medlemmar från den legala vänstern.
Det är mot bakgrund av denna fysiska och psykiska terror som 51 anhöriga till AUC:s offer har stämt Dole Food Co. och Chiquita. De 51 målsägande har i USA fått rättsligt stöd av arbetsrättsadvokaten Terry Collingsworth, som uppger att Dole har betalat så mycket som tio miljoner dollar under en tioårsperiod till dödsskvadronerna. Den paramilitäre ledaren José Gregorio Mangones, alias ”Carlos Tijeras”, har erkänt att han är ansvarig för hälften av alla de mord, som de målsägande anklagar Dole och Chiquita vara de ”intellektuellt ansvariga” för. Han har också sagt till åklagaren att han har utfärdat tusentals order om att mörda särskilt fackligt aktiva och påstådda sympatisörer till Farc-gerillan i bananregionerna i norra Colombia. Enligt ”Tijera” tog hans paramilitära grupp varje år emot 30 dollar per hektar av Dole för sina tjänster. Dole förfogade över 3.400 hektar i länen Magdalena och Guajira.
– Tijeras har inte uppgett den totala summan dollar men försäkrar att Doles betalningar representerade 40 procent av de militära kostnaderna för hans paramilitära enhet, sa advokaten Terry Collingsworth, till den amerikanska nyhetsbyrån AP den 28 april.
Han tillade att målsäganden ska bevisa att Doles företagsledning i Colombia inte var eller är några ”oskyldiga lamm som pressades till utpressning” utan aktiva partners (till AUC) i en blodig konspiration för att reducera produktionskostnaderna.
– När Dole ville att något skulle göras, ringde plantagechefen direkt till något av mellanbefälen (i AUC) och gav namnen eller en beskrivning av personen. Därefter tog AUC hand om saken, uppgav Tijeras i förundersökningen, och bekräftade, enligt Collingsworth, anklagelserna från de 51 målsäganden.
Datum för rättegången mot Dole har ännu inte bestämts men ska äga rum i Los Angeles, Kalifornien. Collingsworth ska försöka leda i bevis i att Dole agerade med avsikt att slå sönder den fackliga organisationen rent fysiskt genom att likvidera dessa ledare och medlemmar. Han säger till AP att AUC tog på sig uppgiften att ”hålla Doles bananplantager ’rena’ från fackföreningar genom att mörda fackliga ledare och använda terror för att försvåra fackföreningarnas rekrytering av nya medlemmar”.
Dole, med säte i Westlake Village, Kalifornien, har alltid förnekat att företaget har finansierat grupper som AUC. Företaget uppgav först att det skulle kommentera anklagelserna i slutet av domstolsprocessen men sa senare till nyhetsbyrån AP, att det ”kategoriskt avvisar alla anklagelser mot företaget som grundlösa”.
Gustavo Camacho var bror med Javier Roberto Camacho, 35, som mördades av paramilitärerna 2007 i Cienaga-regionen, centrum för Doles bananproduktion. Gustavos familj är en av de 51 målsäganden som via Collingsworth har stämt Chiquita och Dole som ansvariga för mordet på Javier Roberto. Han säger till Flamman att de utpekade företagen är ytterst ansvariga för den våg av massakrer och selektiva mord som paramilitärerna genomförde – och fortsätter att genomföra i denna och andra delar av landet – eftersom företagen har finansierat dessa dödsskvadroner.
– Vi fortsätter att registrera nya vittnesmål som kan klarlägga brotten ytterligare. Fram tills nu är det cirka 100 personer som har stämt företagen, trots att de är mycket rädda att berätta vad de verkligen vet för paramilitären har bara bytt armbindel och skepnad men håller ett järngrepp om hela regionen, säger Camacho.
Hans bror hade, i egenskap av ledare för ett fattigt bostadsområde i staden Cienaga, gått till kontoret för el-företaget Electricaribe, som ägs av den multinationella spanska koncernen Unión Fenosa. På kontoret fanns en av de paramilitära ledarna och några dagar senare sköts Javier Roberto Camacho ihjäl av paramilitärerna.
Electricaribe är inblandat i ett annat mord. Adán Alberto Pacheco greps och anklagades av den hemliga politiska polisen DAS, direkt underställd president Uribe, för att vara medlem i PCCC, Farcgerillans underjordiska kommunistparti, och ha varit gerillaideolog i 16 år. Men den 47-årige elektrikerns ”brott” var att han var en stridbar ordförande för fackklubben på Electricaribe. De permanenta dödshoten mot honom för hans arbete i facket gjorde att Pacheco de sista åren levde ett trist och isolerat liv. Efter arbetet låste han in sig med sin familj för att undgå att bli skottavla. Men den 2 maj 2005 sköts han i ryggen när han stod på balkongen i sitt hus. Då hade han några veckor tidigare fått besök av DAS-agenterna som gjorde en husrannsakan.
Colombias före detta chef för den hemliga politiska polisen DAS, Jorge Noguera, ska nu ställas inför rätta. Han anklagas av landets åklagarämbete för att ha överlämnat en lista på namn till dödsskvadronerna AUC, som i minst sju fall avrättade personerna på dessa listor. Av de sju var sex fackliga ledare, bland dem Pacheco.
Jorge Noguera Cotes är inte vem helst utan president Alvaro Uribes personlige vän och den person som ledde och ansvarade för Uribes valkampanj 2002 i norra Colombia. Uribe utsåg Noguera till DAS’ högste chef i augusti 2002. Det är alltså en man med presidentens största förtroende som nu ställs inför rätta, anklagad för att ha använt de paramilitära dödsskvadronerna för att ”röja” politiska motståndare till regimen Uribe.
DAS befinner sig samtidigt i en annan parallell skandal, avslöjad av åklagarnas detektiver för att ha spionerat via telefon, e-post och andra sätt på över 300 personer; fackledare, vänsterpolitiker, journalister och andra personligheter. Bland dem återfinns de fackliga landsorganisationerna CUT och CTC.
Alberto Vanegas tillhör CUT:s högsta ledning och är ordförande i CUT:s människorättsenhet. Han säger att de paramilitära ledarnas bekännelser är viktiga för att de visar vilka som har varit och är paramilitärernas uppdragsgivare.
– De har sagt en del av sanningen men det återstår fortfarande mycket. Vi menar att det inte bara är de multinationella företagen som har anlitat paramilitärerna utan även lokala företag och politiker. Vi kräver i likhet med de anhöriga att rättvisa skipas.
Hundratals av offren för paramilitärerna i flera regioner i Colombia, brändes i två ugnar för att på så sätt hålla nere statistiken över människorättsbrott i Colombia. Den 28 april i år sa Salvatore Mancuso, AUC:s högste ledare, att det var den förre AUC-ledaren Carlos Castaño, mördad den 16 april 2004 av sina egna, som efter ett möte med höga militärer och politiker gav order om att bygga ugnarna.
– På mötet med militärerna, politikerna och högt uppsatta personer sa de till kommendant Castaño att om offret, som var begravt, skulle påträffas, skulle antalet offer för ”våldsam död” i landet öka och det skulle skada den statistik som förelåg för våldsamma mord och visa upp en mycket mer motsägelsefull bild av konflikten.
Ett mönster av en para-statlig terrorism i Colombia, växer fram allt tydligare. Det som många väntar på är när det verkliga avslöjandet om president Alvaros Uribes del i denna terrorism ska uppdagas.
