Aktivister avbröt seminarium – menar att Gaza osynliggörs

Under måndagen invigdes Uppsala universitets temavecka om akademisk frihet. Invigningsseminariet gick under rubriken ”Från vackra ord till praktik”, och representanter från universitetens ledning i Uppsala, Stockholm och Umeå samt Konstfack var inbjudna för att diskutera vad som händer ”när universiteten tillämpar akademisk frihet i sin vardag”.

Men under samtalet reste sig flera personer i publiken, varav en hade med sig en megafon. I ett anförande kritiserade man att ingen av veckans punkter berörde Gaza, där bland annat FN-experter lyft risken för ett skolasticid – en utrotning av ett områdes eller ett folks akademiska institutioner.

En av deltagarna i panelen var Anna Ekström, tidigare socialdemokratisk utbildningsminister och i dag ordförande i styrelsen för Umeå universitet.

– Jag var där för att prata om akademisk frihet. När tidigare stabila demokratier avdemokratiserats har det skett samtidigt med angrepp på den akademiska friheten. Det måste man ha en stark beredskap mot, säger hon till Flamman.

Men det blev inte som paneldeltagarna hade tänkt sig, berättar hon.

– Mitt i ett anförande var det en i publiken som läste upp ett ganska långt uttalande. Ett antal i publiken instämde och vecklade ut banderoller. När anförandet var slut så övergick det i talkörer, och sedan upplöstes mötet.

Hon beskriver situationen som stökig, men säger att mötet sedan återupptogs.

– Jag tyckte det var ganska odramatiskt. Alla har yttrandefrihet i Sverige, och här var det en grupp som utnyttjade sin yttrandefrihet, säger hon, och fortsätter:

– Jag själv är väldigt kritisk mot Israels krigföring i Gaza, och gör precis som ett antal folkrättsprofessorer bedömningen att det som skett där har varit ett folkmord. Det sker också övergrepp på Västbanken, vilket får alldeles för lite uppmärksamhet.

Samtidigt är hon kritisk mot metoden som aktivisterna använde:

– Ett akademiskt seminarium handlar om meningsutbyte och att bemöta och pröva varandras argument. Här var det talkörer i stället, och då blir det inte ett utbyte av åsikter. Då prövas inte argumenten.

Petter Hellström, idéhistoriker och initiativtagare till Uppsaladeklarationen, gick förbi mot slutet av manifestationen.

– Det var lugnt när jag kom dit. Det stod två polisbilar vid ingången. En grupp studenter klädda i palestinasjalar stod utanför och sjöng ramsor, men ganska snart gick de därifrån.

Vad han förstår riktade sig protesten mot det faktum att inga diskussionspunkter under veckan handlade om Gaza.

– Det anmärkningsvärda är att inget handlar om repressionen mot studentrörelsen för Palestina på universitet runt om i världen, eller om den totala förstörelsen av lärosäten i Gaza.

Bland de ämnen som tas upp under veckan finns hoten mot akademisk frihet i bland annat USA, Ungern och Turkiet, såväl som en mängd andra länder. Men omnämnanden av Gaza, Palestina och Israel saknas helt.

Petter Hellström är själv kritisk mot urvalet av punkter och lyfter bland annat repressionen mot Palestinaaktivister på universitetscampus i USA, där den palestinska flyktingen Mahmoud Khalil fick sitt uppehållstillstånd indraget efter att ha protesterat mot Israels ockupation av Gaza.

– Det är så klart inget fel med att prata om akademisk frihet i USA eller Ungern, men att ignorera att hela sektorn har förstörts i Gaza blir en talande tystnad.

Tesfaye Woubshet Ayele, doktorand på Stockholms universitet och styrelsemedlem i gruppen Antiimperialistisk aktion, var en av de som deltog i protesten. Han säger till Flamman att universitetet även borde ha bjudit in propalestinska aktörer. Han är också kritisk mot att enbart universitetsledningen fanns representerad vid invigningsseminariet.

– Konferensen är inte så fri som man presenterar den. Man har inte bjudit in några aktörer eller organisationer som har drivit akademisk bojkott av Israel. Det finns massor att välja mellan. Men de vill inte ha ett öppet samtal om Palestina.

Han säger att protesten riktade sig direkt mot deltagarna i panelen.

– De gömmer sig för oss och vill inte prata om den viktigaste frågan för akademisk frihet just nu i Sverige och Västvärlden, det vill säga Palestinafrågan.

– Vi har försökt den institutionella vägen, vi har skickat mejl och röstat igenom motioner i kåren, skickat in förslag. Inget fungerar. Allt vi möts av är en stenvägg. Så vårt enda sätt att lyfta frågan är genom demonstrationer och protester.

Anna Ekström sade att hon höll med er om folkmordet i Gaza men beskrev det som att ni överröstade diskussionen. Är det inte bättre att ha ett samtal?

– Om Anna Ekström anser att det pågår ett folkmord, varför har hennes universitet inte fördömt det i ett officiellt uttalande?

– Det är universitetsstyrelsen vi pratar om. De har makten att göra vad de vill. Det är de som har tystat oss, ignorerat oss och tagit oss ut ur alla dialoger. De monopoliserar scenen, och sedan vill de prata om akademisk frihet.

Grillen #8: Hatt, baby

I veckans Grillen: Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt avgår efter hot och hat. Hur ser framtiden ut för den politiska debatten?

Avsnittet går även att se på Youtube.

Skyller näthat på ”propalestinier” – hälften kom från nazistkonton

Under torsdagskvällen möttes europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) av flera hatiska kommentarer på X, efter att ha lagt ut sitt tal från en minnesceremoni för Hamas offer den 7 oktober 2023.

”Jag lägger ut mitt tal från gårdagens minnesceremoni i synagogan. På X rasar judehatarna, i nästan samtliga fall kommer hatet från så kallade pro-palestinier”, skriver hon i ett inlägg på X.

I talet uttryckte hon glädje över att den israeliska gisslan släppts från Hamas, och en förhoppning om att det ”avgrundsdjupa hat som manifesterats mot judar och staten Israel kompromisslöst trycks tillbaka”.

I inlägget bifogar hon också fyra skärmdumpar från de trådar hon pratar om. ”Bli politiker i Israel i stället, jävla goy”, skriver en användare. En annan frågar hur mycket pengar hon får per inlägg, medan en tredje skriver att ”cashen ska in”. En fjärde skriver ”ut ur Sverige ditt smuts”.

Gemensamt för de fyra kontona är att de uttrycker tydlig sympati med nynazismen. Det rör sig om bland annat profilbilder med nazityska soldater, referenser till SS-styrkorna och högerextrema memer.

Flamman har gått igenom de två trådar som Teodorescu Måwe refererar till, och det finns mycket riktigt kommentarer från propalestinska konton som bland annat förringar Hamas massaker den 7 oktober, och anklagar Teodorescu Måwe för att sprida betald propaganda. Men att det i ”nästan samtliga fall kommer från så kallade pro-palestinier” stämmer inte. 

Flammans genomgång av de två trådarna på fredagsmorgonen visar på ungefär 30 kommentarer som antingen innehåller personangrepp på Alice Teodorescu Måwe, sprider antisemitiskt innehåll eller förringar Hamas attacker. Där ingår anklagelser om att kristdemokraten skulle vara köpt av Israel.

Av kommentarerna är 15, alltså hälften, kopplade till konton som även sprider högerextremt innehåll. Endast ett fåtal av de övriga kontona har en tydligt propalestinsk inriktning, i form av flaggor eller andra förknippade symboler.

Flamman har sökt Alice Teodorescu Måwe med frågor, men hon har inte återkommit.

Grillen #7: ”Odjur” – därför vill regeringen tysta Palestinarörelsen

I veckans Grillen: Moderaterna kallar judiska demonstranter för odjur – bra analys eller bristande vandel?

Grillen gästas av Sverige favoritteolog, Joel Halldorf, som pratar om varför kyrkan är motkraften som vi behöver. Intervjun presenteras i samarbete med Visk, Vänstern i Svenska kyrkan.

Avsnittet går även att se på Youtube.

Grillen #6: Kulturkanon och välfärdsstatens död

I veckans Grillen: Skrattretande, cirkus, dödsruna – de hårda orden har haglat om kulturkanon, men är den så illa?

Grillen gästas av journalisten Karin Pettersson som menar att allt ont började på 1990-talet.

Avsnittet går även att se på Youtube.

Universitetsupprop för Palestina sprider sig till Tyskland

– Jag har bett några personer att vänta med att skriva under uppropet, säger Carmen Becker, professor i religionshistoria.

Ramis Örlü, professor i strömningsmekanik vid norska Oslomet, stämmer in.

– Jag har också sagt åt vissa att inte skriva under, på grund av deras kontrakt eller migrationsstatus.

De är två av medlemmarna i det kollektiv som under gårdagen lanserade ett öppet brev i protest mot den tyska akademins tystnad om Israels brutala ockupation av Gaza. I skrivande stund har namnlistan undertecknats av nästan 200 akademiker vid tyska universitet, många av dem med tunga professorstitlar.

i Berlin kan du inte ens hålla i ett sådant seminarium, då kliver rektorerna in och stoppar det.

– Vad vi säger är ”inte i vårt namn”, säger Carmen Becker.

Undertecknarna försäkrar att de ”samvetsgrant vägrar att samarbeta med den israeliska staten och israeliska institutioner som är medskyldiga till illegal ockupation, apartheid, folkmord och andra brott mot internationell rätt.”

Det tyska uppropet bygger till stor del på en svensk förlaga: Uppsaladeklarationen, som lanserades i maj i år.

– Att de här personerna tar det steget är otroligt modigt. De tar en stor personlig risk, säger historikern Petter Hellström, en av initiativtagarna till det svenska uppropet.

– Många forskare i Tyskland har förlorat sina jobb efter att de kritiserat Israel. I vissa delrepubliker behandlar man nämligen kritik av staten Israel som ett antisemitiskt hatbrott, och då kan man inte vara kvar på sin tjänst.

Han säger att medan det svenska uppropet dominerades av doktorander och akademiker med osäker anställning så har många av de tyska undertecknarna betydligt tyngre poster.

– Deras lista har nästan bara fast anställda, för det är bara de som vågar. Jag har pratat med flera vänner i Tyskland som går i demonstrationer varje vecka, men de vågar inte skriva under.

Carmen Becker berättar att hon är den enda på sitt universitet i nordtyska Hannover som hållit föreläsningar för de propalestinska studentrörelsen.

– Jag har fått varningar från universitetet om att jag borde vara mer försiktig, och folk har talat bakom min rygg om att jag skulle vara en antisemit. Men i Berlin kan du inte ens hålla i ett sådant seminarium, då kliver rektorerna in och stoppar det.

Ramis Örlü berättar att flera akademiker på ett tyskt universitet hängdes ut i tidningen Bild, efter att ha undertecknat ett upprop om yttrandefrihet för studentrörelsen.

– Då tar det här uppropet mycket starkare ställning. Jag förutsätter att de som skrivit under här är medvetna om att det kan få konsekvenser. Men efter nästan två år av medbrottslighet från våra universitet finns det ett val mellan att antingen fortsätta vara tyst eller att ha samvetet kvar.

Sedan Uppsaladeklarationen lanserades har även israeliska akademiker skrivit ett öppet brev i protest mot landets brutala ockupation av Gaza, där undertecknarna uppmanade sina kollegor att ”mobilisera den israeliska akademins fulla vikt” för att få regeringen att stoppa kriget. Carmen Becker tror inte att ett avbrutet samarbete med europeiska länder innebär ett hot mot deras ansträngningar.

– De israeliska akademiker jag har kontakt med säger att de behöver den här pressen utifrån, säger hon till Flamman.

– Vi ser dem som allierade i en gemensam kamp. Jag tror inte att det vi gör försvagar dem, tvärtom stärker det dem. Även om de argumenterar mot kriget på grund av att det skadar Israels internationella rykte stöttar jag dem. Jag är inte intresserad av deras specifika åsikter eller ideologier, jag är intresserad av verklig förändring.

Tyskland har långtgående forskningssamarbeten med Israel, och flera universitet samarbetar med institutioner som Hebreiska universitetet, som ligger på illegalt ockuperad palestinsk mark, och Weizmanninstitutet som står nära försvarsindustrin.

Vi ropar inte efter revolution, vi bara pekar ut det faktum att Israel bryter mot internationella lagar

När EU-kommissionen i veckan lade fram ett förslag om att delvis blockera Israels tillgång till det gemensamma forskningssamarbetet Horizon Europe lade Tyskland in sitt veto.

De båda tyska akademikerna säger att de uttryckligen uppmanar att inte bryta banden med individuella forskare, utan att uppropet fokuserar på just samarbete med institutionerna.

– Det handlar inte om att avbryta samarbetet med folk på grund av deras identitet, säger Ramis Örlü.

– Vi har flera judiska och israeliska forskare som skrivit under eller stöttar uppropet. Det handlar snarare om institutionella avtal och projekt. Vi vill skicka en signal om att något måste förändras.

Carmen Becker håller med.

– Vi ropar inte efter revolution, vi bara pekar ut det faktum att Israel bryter mot internationella lagar. Det finns trots allt ingen anledning att ett land ska kunna genomföra ett folkmord i tysthet.

Grillen #5: Har regeringen uppfunnit mikrokorruption?

I veckans Grillen: Blir regeringens mikrokorruption årets nya trend? Varför är konstmarknaden Trumps senaste offer? Vem sa vad: den israeliska bosättarrörelsen eller Hamas?

Grillen gästas av Myra Åhbeck Öhrman, frilansskribent och debattör, för att diskutera sexköpslagen vara och icke vara.

Avsnittet går även att se på Youtube.

Grillen #4: Vem är Sveriges Elon Musk?

I veckans Grillen: Vem vill ta rollen som Sveriges svar på Elon Musk, finns ungdomens källa i Venedig och vilka svenskar hejar på Turkiet nu när Joakim Medin riskerar 27 år i turkiskt fängelse.

Grillen gästas av Roland Paulsen, sociolog och hängiven träningsfantast, för att prata om gym är höger och hur vi skulle kunna träna under socialismen.

Avsnittet går även att se på Youtube.

Flamman firar historisk upplaga på Sturehof

Den socialistiska veckotidningen Flamman växer som aldrig förr.

Från att i decennier ha skvalpat runt två till tre tusen prenumeranter har tidningen skapat kvartalsrapporter som skulle göra Elon Musk avundsjuk.

Sedan första numret 2023 har man växt från under 3 000 till över 5 000 prenumeranter.

– Det gläder mig att vår satsning på orädd, rolig och fritänkande journalistik betalar sig. Det här är en laginsats – vi har kul ihop på redaktionen, och det märks på resultatet, säger Leonidas Aretakis.

Flamman har vuxit till en publicistisk storspelare: citerad i riksmedier, närvarande i centrala debattpaneler och med eko långt utanför Sveriges gränser.

Satirtävlingen i januari 2023 uppmärksammades i bland annat Le Monde och Süddeutsche Zeitung, och utlöste attacker i Erdogans närstående tidning Sabah. Tävlingen ledde också till att Flammans chefredaktör tilldelades yttrandefrihetspriset till Lars Vilks minne.

– Folk kastar sig över allt från våra gräv till våra essäer. Vi har en blandning av material som vi är ensamma om, och dessutom en egen ton, säger nyhetsredaktör Jacob Lundberg.

Med den nya tv-satsningen Grillen, och profilerade poddar som Forum, Apans anatomi och Kalam suedi har man dessutom etablerat sig som ett bredare mediehus, som nu dessutom fylls på med Sveriges mest inflytelserika litteraturpodd Gästabudet.

Tidningens nyskapande omslag tas ofta fram i samarbete med samtida konstnärer.

– Det märks att folk verkligen vill skriva hos oss, och säg en annan svensk veckotidning som är så här snygg? säger kulturredaktör Paulina Sokolow.

Flamman har levt många liv sedan starten som socialdemokratisk rösträttstidning i Malmfälten 1904–1906: från VPK-tidning efter partisplittringen 1917, via hårdkommunistisk utbrytare med APK 1977, till dagens oberoende socialistiska röst sedan 1991.

I dag förenar tidningen en självständig utrikeslinje – med enhälligt stöd för Ukraina, skarp kritik mot Israels brutala krigföring och ett lika starkt motstånd mot antisemitism – med en konsekvent solidaritet med arbetande människor.

– Vi struntar helt i vem vi gör förbannad. Våra läsare förväntar sig självständiga ställningstaganden och oväntade ingångar, och vår enda lojalitet är med dem, säger Leonidas Aretakis.

Att spränga 5 000-vallen – en siffra Flamman inte sett sedan 1970-talet – är en historisk händelse. Den firas nu på klassiska Sturehof, grundat 1905, kvällen innan första maj.

– Vår främsta uppgift är att granska överklassen, så varför inte göra det på nära håll.

Grillen #3: ”Pappa, kan vi fira jul utan el i år?”

I veckans Grillen: När ska Elon Musk börja kampanja för Sverigedemokraterna, vilken historisk era är sexigast och varför är det så kul att håna Liberalerna?

Vi gästas dessutom av Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena och författare till boken Dyrtider, för att prata om varför kaffet har blivit så dyrt – och matjättarnas roll i inflationen.

Avsnittet går även att se på Youtube.