De senaste veckorna har en skandal av olympiska proportioner skakat Grekland.
Den 5 augusti erkände den konservativa regeringen sig skyldig till att spionera på Nikos Androulakis, ledare för det socialdemokratiska oppositionspartiet Pasok. Med hjälp av den olagliga koden Predator hade hans mobiltelefon avlyssnats av underrättelsetjänsten EYP, som rapporterar direkt till regeringen.

Den omtalade EYP-chefen Panagiotis Kontoleon sade raskt upp sig och kort därefter följdes han av Grigoris Dimitriadis, nära rådgivare och systerson till premiärministern. Själv förnekar Mitsotakis all kännedom om avlyssningen men skandalerna kryper allt närmare regeringschefen, vars hårdföra styre sedan valsegern 2019 bär ekon av juntatiden för ett halvsekel sedan.

Redan i oktober förra året anklagade Reportrar utan gränser regeringspartiet för att misslyckas med att skydda journalister, sedan en känd kriminalreporter skjutits ihjäl på öppen gata. I mars anklagade pressfrihetsorganisationen ECPMF regeringen för att ha tagit landet i auktoritär riktning genom att vara ”besatt av att styra berättelsen” samt att ”förminska kritiska och avvikande röster”. Bland annat ställdes två grävande reportrar som avslöjat en mutskandal inom läkemedelsbranschen inför rätta med fabricerade bevis. När en konservativ politiker ifrågasatte fallet kastades han ut ur partiet.

Inför valet nästa år kritiseras premiärministern alltså från alla håll – oppositionen, EU-kommissionen och till och med av partikamrater. Frågan är om hans styre överlever till dess.