Idag har EU 20 officiella språk, och i januari 2007 blir det 23. Då blir Bulgarien och Rumänien medlemmar, och irländskan blir officiellt språk.
Då introduceras även ett nytt alfabet. Kyrilliska alfabetet är nytt för EU, men inte för Europa. Det konstruerades i Bysans kring år 850 av missionärsbröderna Kyrillos och Methodius. De talade en sydslavisk dialekt och skapade ett slaviskt skriftspråk.
Idag används det kyrilliska alfabetet i åtta europeiska länder – Bosnien, Bulgarien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Ryssland, Vitryssland och Ukraina – ibland som det enda alfabetet och ibland parallellt med det latinska.
Det kyrilliska alfabetet har, som det latinska, utvecklats lite olika.
I det bulgariska alfabetet har man som i Serbien 30 bokstäver sedan 1945. I det ryska och ukrainska har man 33, och i några av de icke-slaviska språken där det kyrilliska alfabetet används har man ännu fler.
I Bulgarien diskuteras det kyrilliska alfabetets framtid. Vissa är rädda för att man skall tvingas överge det. Andra pekar på Grekland och Cypern. Där bor tolv miljoner människor som talar grekiska. Varken greker eller cyprioter har behövt överge sitt kulturella arv eller sin språkliga identitet. Grekiska bokstäver finns idag på euromynt och officiella dokument i Bryssel.
Bulgarien förbereder inträdet i EU. Man sätter upp nya vägskyltar, där all information står skriven med både det kyrilliska och det latinska alfabetet. Det är dyrt; i Sofia finns omkring 1,5 miljoner gatu- och husskyltar som skall bytas ut. Samtidigt delar flygbolaget Bulgaria Air ut ett litet spel som introduktion till det kyrilliska alfabetet, och flygplanen har dekorerats med kyrilliska bokstäver.
Inom EU diskuteras effekterna av ett nytt alfabet. Principen ”mångfald som enhet” – mångfald av kulturer, språk, traditioner och nu alfabeten är en viktig grundsten i EU:s politik.
Enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna från december 2000, skall unionen respektera lingvistiska olikheter. Men den språkliga mångfaldspolitiken kostar. År 2005 kostade EU:s språkservice 1 123 miljarder euro. Från och med januari 2007 kommer det att kosta ännu mer.
Men innan vi frågar oss vad den språkliga mångfalden är värd, bör vi sätta utgiften i sitt sammanhang. Den utgör en procent av EU:s totala årliga budget och kostar alltså varje medborgare 2,28 euro per år. Det borde vara ett pris värt att betala för rätten att kommunicera på sitt modersmål.
