Betyg i tidiga åldrar har diskuterats flitigt de senaste åren. Regeringen har gått ut med att man kan tänka sig betyg från årskurs sex i framtiden. Flera skolor har infört betygsliknande omdömen i ordning redan i ettan. Men många pedagoger förkastar den tonvikt på betyg och tester som kommit att prägla skoldebatten.
Hans-Åke Scherp är docent i pedagogik vid Karlstads universitet. Han kallar Jan Björklunds skolpolitik för ”ovetenskaplig” och är kritisk till betyg i tidig ålder.
– Det lägger fokus på fel saker, elever kan antingen nå resultat genom att vilja vara till lags och prestera, så kallad utifrånmotivation, eller för att de verkligen vill förstå något, så kallad inifrånmotivation. Idag är tyngdpunkten i skoldebatten på yttre motivation.
Han påpekar att forskning visar att fokus på betyg och prov leder till sämre kvalitet på elevers kunskap. När eleverna pluggar med siktet inställt på att klara en skrivning blir inlärningen ytlig.
Mätbara resultat räknas
Enligt Hans-Åke Scherp kommer det nya tänkandet från New public management-filosofin, som lånats in från näringslivet till den offentliga sektorn. Man utgår från tydliga mätbara mål som överliggande nivå fastställer och betraktar människor mer som kunder. Hans-Åke Scherp har märkt att attityderna till lärande har ändrats, även på universitetet.
– Idag frågar studenter oftare ”vad krävs för att bli godkänd?” istället för ”vad kan jag lära mig här?”
England är ett av de länder som tidigare satsat mest på tester, prov och betyg inom skolan. Men nu börjar man överge det.
– Man har sett att prestationstänkandet har lett till större problem i skolan, mer stök och bråk. Att Sverige går åt motsatt håll tycker jag är dystert.
Kritiserar nannyprogram
Hans-Åke Scherp är även initiativtagare till barnuppropet som kom till i början av året. I uppropet står bland annat: ”Utifrån Supernannyns ideal får föräldrar lära sig att stöta bort och ignorera sitt barn när det behöver närhet och värme. Skamvrån återinförs men kallas för time-out. Utbildningsprogram lanseras för skola och barnomsorg där personal tränas att disciplinera genom auktoritär avstängning och förnedrande behandling.” Hittills har runt 10 000 personer, många pedagoger och lärare, skrivit under.
Hans-Åke Scherp ser samma tendenser i nannyprogrammen på tv som i diskussionen kring ordningsbetyg. Han ger ett exempel från ett Nannyprogram där ett barn blev bestraffat genom att en leksak togs bort varje gång det störde mamman när hon hade huvudvärk.
– Det fungerade så till vida att barnet inte störde mamman längre, men för mig är det stor skillnad på om ett barn låter bli att störa sin mamma för att barnet förstår att mamma har ont i huvudet eller för att det inte vill bli av med en leksak.
Han menar att den typen av uppfostran riskerar att forma ögontjänare.
– Man bygger inte upp några goda inre värderingar, istället lär sig barn att tänka ”vad kan jag tjäna på det här?” och ”kan någon upptäcka mig?”.
