Nyheter/Utrikes 25 augusti, 2016

”Besvikna men vi är inte besegrade”

<p class="p1"><span class="s1">På VioMe har arbetarna själva tagit makten. När de förra ägarna övergav fabriken beslöt de sig för att ta den i besittning. I tre års tid har de fortsatt produktionen på egen hand. Deras ockupation har blivit en symbolisk motvikt i ett Grekland som är hårt drabbat av arbetslöshet och vanmakt. Idag hotas de av planer på att sälja lokalerna.</span></p>

I Greklands näst största stad, Thessaloniki, har krisen lämnat djupa spår efter sig. I stadens landskap avtecknar sig konturerna av den ekonomiska ödeläggelsen – igenbommade affärslokaler på smågatorna och ofärdiga byggprojekt i stadens utkanter står monument över kapitalförstörelsens offer. Produktionsmedel lämnas att förfalla medan arbetare ställs på gatan. Om natten ligger hemlösa och sover vid skyltfönstren till tomma butiksfasader.

Mellan 2008 och 2015 lades över 240 000 företag ner i Grekland. Med dessa företag försvann över 800 000 arbetstillfällen. Därutöver har hundratusentals arbeten försvunnit i den offentliga sektorn till följd av åtstramningarna. Landets arbetslöshet ligger på 25 % och hälften av landets ungdomar står utan arbete.
Inför hotet om arbetslöshet tvingas de redan sysselsatta till längre arbetsdagar för lägre löner. De enas överarbete bidrar till de andras arbetslöshet, och omvänt. Under nedläggelsernas tryck har arbetarklassens position drivits tillbaka.

Det finns krafter som kämpar emot. På fabriken VioMe har arbetarna tagit saken i egna händer. När den förra ägaren övergav fabriken för fem år sedan beslöt de sig för att ockupera byggnaden. Under tre år har de fortsatt produktionen på egen hand, under kooperativa förhållanden. Idag kämpar de för att få äganderätt till produktionsmedlen. Mot detta krav står konkursförvaltarnas planer på att sälja fabriken.

VioMe ligger i ett industriområde i stadens utkanter. Runtom står övergivna fabriksbyggnader med krossade fönsterrutor och nedklottrade väggar. Buskar och ogräs växer igen över det fasta kapitalets reliker och lager av smuts fossilerar de döda beståndsdelarna av kapitalets organism.

I denna industriella ödebygd finner vi VioMe. Vid fabrikens ingång tas vi emot av Spiros Sgoupas. Han har arbetat på kooperativet sedan december 2015 som administratör och IT-ansvarig. Med stolthet visar han oss runt i fabriken och berättar om deras produktion.
Förut var det här en kemisk fabrik som producerade byggnadsmaterial, säger han. Idag framställer vi rengöringsprodukter av olika naturliga material.

Spiros är nyss hemkommen från Aten, dit han och de andra arbetarna åkte för att protestera mot den planerade utauktioneringen av fabriken. Han har ett plåster på näsryggen som vittnar om den repression som polisen mötte dem med.
Regeringen hade beslutat att skjuta upp auktionsprocessen med sex månader. Vid slutet av dessa sex månader åkte vi dit tillsammans med arbetare från Roben – en annan arbetarockuperad fabrik – samt olika solidaritetskommittéer och sociala rörelser, för att ställa krav på regeringen.

Arbetarna kräver av den grekiska vänsterregeringen att de häver likvidationsprocessen och ger dem äganderätt till fabriken. Dessutom kräver de en avskrivning av de skulder som de förra ägarna gjort sig skyldiga till, för vilka arbetarna vägrar att erkänna något ansvar.
De förra ägarna utnyttjade företaget för att föra över pengar till moderbolaget. Under ett år betalade de inte ut några löner till arbetarna. De tog ut lån och slutade betala räkningar för vatten och el. Nu vill konkursförvaltarna och elbolaget hålla oss ansvariga för företagets beteende. Vi kräver att de skriver av skulderna så att vi kan skaffa vår egen energiförsörjning i kooperativets namn och att de ger oss äganderätt till fabriksmarken och byggnaderna.

VioMe-arbetarna anser sig ha laglig rätt till sina krav. Men så gör även konkursförvaltarna och elbolagen. Mellan lika rätt avgör makten – detta faktum blev man brutalt varse vid protesterna i Aten.
– Företrädare från våra fabriker och andra sociala rörelser gick till arbetsministeriet för en öppen diskussion. Vi presenterade våra krav. Vi bestämde att vi skulle stanna på torget utanför tills de gav oss ett beslut. Polisen attackerade oss när vi höll på att sätta upp våra tält.

Polisen gick oprovocerat till angrepp. De protesterande blev slagna och sprayade med tårgas. ”A small fight”, sammanfattar Spiros händelserna. Enligt honom var polisen ute efter att pröva deras styrka. Därför var det viktigt att de inte gav vika utan visade att de är beredda att stå upp för sina krav.
Vi är besvikna men inte besegrade.

Händelserna i Aten var den senaste av många styrkeprövningar för VioMe:s arbetare. Nyligen avvärjde de ett försök från elbolaget att stänga av fabrikens strömtillförsel. Några av elbolagets anställda hade brutit sig in i deras lokaler, slagit av elen och försökt skära av strömkablarna som förser fabriken med elektricitet. Arbetarna konfronterade elektrikerna, tillsammans med ett dussintals sympatisörer som snabbt dök upp, och tvingade dem att slå på elen igen och fredligt lämna deras lokaler.

Vid fyra tillfällen under 2015 lyckades VioMe-arbetarna förhindra konkursförvaltarnas försök till att auktionera ut fabriken. Genom breda protestaktioner inuti domstolsbyggnaden lyckades man skjuta upp auktionsförfarandena, om så enbart tillfälligt. I år är ytterligare en auktion tänkt att äga rum. Ifall arbetarna lyckas förhindra även denna, eller i brist på intresserade köpare, skulle det krävas ytterligare ett domstolsbeslut för att sänka utropspriset. En sådan händelseutveckling skulle ge dem tid till att flytta fram kampen och utveckla rörelsen bakom sina krav.

Ägandet av fabriken är dock inget mål i sig. Att arbetarna själva förvaltar och utnyttjar de egna produktionsmedlen hindrar inte att dessa fortsätter fungera som kapital, som medel för exploatering av det egna arbetet. Som enskild producent är man fortfarande utlämnad till den kapitalistiska varumarknaden, om inte annat för tillförseln av råvaror och avsättningen av sina produkter.  Kapitalismens exploateringsförhållanden gör sig därmed indirekt gällande, genom konkurrensens rörelser. För att överleva i konkurrensen är VioMe-arbetarna tvungna att betala en mager lön åt sig själva. 2 euro i timmen är vad kooperativets intäkter i dagsläget lämnar arbetarna att leva på.
Som en självförvaltad fabrik inom kapitalismen, blir man antingen indragen i det kapitalistiska systemet eller undertryckt av det kapitalistiska systemet, konstaterar Spiros.

För att arbetarförvaltningen ska kunna bli något mer än bara en självpåtagen förvaltning av arbetarnas exploatering och underordning, måste den utvidgas bortom den egna fabrikens väggar.
En sak är säker. Du kan inte ha självförvaltad produktion utan självförvaltad distribution och kontroll över bredare betalningskedjor.

Hittills har VioMe förlitat sig till ett brett nätverk av konsumentkooperativ och solidaritetsgrupper för försäljningen av sina produkter. På så vis har de kunnat skapa en avsättningsmarknad åt sig själva bakom ryggen på marknadens konkurrensförhållanden. Detta har varit avgörande för deras överlevnad. Denna försäljningskrets är dock av ett begränsat omfång, vilket binder produktionen vid dess nuvarande småskaliga och hantverksmässiga karaktär.

Kooperativets styrka består i dess samverkan med andra kamper som pågår i det grekiska samhället. För ett halvår sedan öppnade man en vårdinrättning i fabrikens lokaler, i samarbete med en lokal solidaritetsklinik. Här erbjuder man idag gratis sjukvård till oförsäkrade arbetare i området.

I samband med den pågående flyktingkrisen har VioMe även upplåtit sina lokaler till att fungera som lagringsutrymme för nödhjälpsartiklar. Dessa artiklar, som samlats ihop av sociala rörelser, har sedan kunnat fraktas till flyktinglägren vid gränsen för att lindra den humanitära katastrof som där äger rum.

I sådana sammanhang uppstår en fördelning av nyttigheter och tjänster som är oberoende av varuutbytets och statens förmedling. Människorna inträder i relationer som är främmande för varuförhållandena och istället syftar till förverkligandet av mänskliga behov och förmågor.

För arbetarna har fabriksockupationen varit en möjlighet att ställa om och reorganisera produktionen enligt nya linjer. Från att förut ha tillverkat kemikalieintensiva byggnadsmaterial gick man över till att producera rengöringsprodukter av naturliga råvaror. Detta beslut handlade enligt Spiros om en av de grundläggande principerna för arbetarkontroll – att arbetarna själva avgör vad man producerar, för vem och under vilka förhållanden.
Arbetarna ville inte längre hantera tunga kemikalier. Dessutom behövde de producera något som är enkelt att sälja, både lokalt och för export, och som är nyttigt för samhället.

Produktbytet förbättrade arbetsförhållandena för de arbetande, som inte längre behöver få sina lungor förstörda av att andas in cementdamm varje dag. Det har brutit förfrämligandet inför den egna arbetsprodukten och i dess ställe skapat ett aktivt, medvetet förhållande.
Vi bryr oss om produkten vi framställer. För oss är det en produkt och inte en vara. Utanför fabriken är det fortfarande en vara, men för oss är det en produkt.

Den åtskillnad mellan planering och utförande, mellan begrepp och verkställighet, mellan hjärna och hand som är det kapitalistiska företagets princip, har ersatts av direktdemokratiska beslutsprocesser. I fabriken beslutar arbetarna gemensamt om produktionen. Ingens röst är mer värd än den andras.

Denna kollektiva erfarenhet är ett kraftfullt bevis på vad arbetarna ytterst sett är förmögna till. I en tid då vår underordning och vanmakt i produktionen är så invand att vi knappt kan föreställa oss något annat, utgör VioMe ett viktigt exempel som tillåter oss att ifrågasätta den rådande ordningen.
Det är en fråga om att ha kontroll över sitt eget liv, säger Spiros. Så även om VioMe är en väldigt liten fabrik, och har en väldigt liten ekonomi, spelar det vi gör ändå en stor roll – som ett exempel.

Essä/Utrikes 01 juli, 2025

Grönt överflöd börjar i kloaken

Zohran Mamdani kampanjade på löftet om en stad som invånarna har råd med. Foto: Yuki Iwamura/AP.

I en amerikansk vänster som tappat hoppet kommer nu idéerna från liberalt håll, senast i form av boken ”Abundance”. Med deras hjälp kan en muslimsk socialist snart ta makten i USA:s största stad. Men hur ny – och hur liberal – är egentligen den överflödsideologi som tagit New Yorks väljare med storm?

”Är du en avloppssocialist”, frågar den liberala journalisten Derek Thompson sin poddgäst Zohran Mamdani. Intervjun sker en vecka före primärvalet för att utse Demokratiska partiets borgmästarkandidat för New York. Mamdani skrattar och säger han gärna kallar sig det.

Socialisten Zohran Mamdani lyckades oväntat besegra motkandidaten Andrew Cuomo i Demokraternas primärval och är nu favorittippad som ny borgmästare för New York. Mamdani lyckades på kort tid bygga en valkampanj under parollen ”A city we can afford” – en stad vi har råd med – som fick ut 40 000 valarbetare på gatorna.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 01 juli, 2025

Öresundsbron visar upp Malmös inställda framtid

Öresundsbron är Europas femte längsta bro. Foto: Pierre Mens/Scanpix/TT.

Minnena flyter ihop. Det kan inte vara när han gick in på en hemmafest på Istedgade och bajsade ned toagolvet efter många öl och en dåligt tillagad hipsterburgare. Då lommade min vän i väg utan att säga något och tog Öresundståget tillbaks över bron.

Nej, det här var en annan gång. Floss på Larsbjørnsstræde. Tio tequilashots för 100 danska. Sedan hade han tappat sitt pass och vid den här tiden stod inhyrda vakter på Kastrups tågperrong och krävde id-handling för påstigning mot Sverige. Vi behövde kunna förhandla. Det fick bli taxi.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 30 juni, 2025

Gör Ungern gay igen

Prideparaden i Budapest har blivit en katalysator för kritik mot högerregeringen. Foto: Rudolf Karancsi/AP/TT.

Regeringen hotade med ansiktsigenkänning, böter och fängelse. Men när tåget väl drog igång fylldes boulevarderna av färg, jubel och satir – i protest mot det auktoritära projekt som gjort Ungern till EU:s mest homofoba land.

Den sista trafik som släpps fram på boulevarden utanför stadshusparken i Budapest är en dubbeldäckare med turister, som visar handhjärtan och knutna nävar. Folkmassan svarar med jubel och applåder.

En timme tidigare såg samlingen ännu oroande liten ut, men fyller nu hela den breda gatan och de omkringliggande torgen. Snart går demonstrationståget iväg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 27 juni, 2025

Linn Svansbo: Almedalen har blivit en rosébunker

Årets huvudperson under Almedalsveckan var ÖB Michael Claesson, som här syns ombord på HMS Carlskrona. Foto: Jessica Gow/TT.

På varenda scen diskuterades säkerhet och försvar. Men drömmarna om en bättre värld fick inte plats i årets Almedalsvecka.

Det mesta som går att säga om Almedalen har redan skrivits. Hundratals texter om lobbyismen, klägget, rosévinet, demokratin, näringslivifieringen.

Tyck vad du vill om nördarnas egen Roskildefestival, men den som lyssnar på talen och läser programmet lär sig något om dem som styr – eller gör anspråk på att styra – Sverige. I år lär man sig bland annat att Länsteatern Gotland anordnar seminarier om teatrarnas roll i totalförsvaret. Totalt finns närmare 400 programpunkter med orden ”försvar” eller ”beredskap” i titeln. Och istället för att hålla ett traditionsenligt tal besökte statsministern Ulf Kristersson endast ön för att posera framför det nyinköpta tyska luftvärnssystemet Iris-T.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 27 juni, 2025

Vänsterpartiet vill återta välfärden: ”Avkriminalisering”

Nooshi Dadgostar i Almedalen under fredagen. Foto: Jessica Gow/TT

”Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle”, säger Nooshi Dadgostar i Almedalen. Nu föreslår Vänsterpartiet en trestegsplan för att återta känsliga välfärdsområden – men näringslivets organisationer är kritiska.

De senaste månaderna har avslöjanden duggat tätt om att verksamheter som hvb-hem, personlig assistans eller avhopparverksamhet drivs av kriminella. 

– Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle, välfärden. Det är där de bygger sig in i vårt samhälle och bygger inflytande, säger partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt partiledartal Almedalen under fredagen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 27 juni, 2025

Skönheten är ingenting utan ett samhälle

Nacka Grace vill vara 1920-tal, men blir mest en tom gest. Illustration: Brunnberg & Forshed.

Nacka Grace utanför Stockholm lajvar 1920-talets urbana charm men har helt glömt vad arkitekturen en gång ville göra för medborgarna.

Den nybyggda samtiden kan ibland tyckas ful, närmast ogästvänlig. Som tidigare i maj i Skellefteå, på höjden ovanför Northvolts enorma vita kala fabrikshallar. Det var tomt, förutom en korp som satt och skorrade sitt mäktiga storskogsljud i en tall i en kvarglömd dunge i den utplånade lingonskogen.

Att då ställa sig upp och ropa på skönhet, omsorg, rimlighet kan nästan tyckas som en medborgerlig skyldighet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 26 juni, 2025

Alice Aveshagen: Kåt och cool – men bara om du är smal

Artisten Lola Young har en egen stil, men hånas för att hon inte är smal nog. Foto: Amy Harris/AP.

Sex är fräckt och kul – så länge det kommer med ett pastellfilter, en midja i storlek 34 och ett skämt i slutet. Knullsug utan ironi bara pinsamt.

Ett särskilt obehag uppstår när en kvinna uttrycker knullsug utan ironi, utan filter, utan blinkning mot publiken. När orden står nakna, utan inramning, blir de pinsamma. Då kommer hånet – snabbt, instinktivt. En känsla av att något är fel, utan att man riktigt kan säga vad.

Den brittiska sångerskan Lola Youngs utskällda singel ”One thing” illustrerar just ett sådant uttryck. Inte för att den är mer sexuell än annan pop, utan för att den vägrar att vara smakfull. Hon inleder viskande: ”Oh, hi.” Ömt, nästan spelat blygt. Men sedan vänder tonen: ”I wanna make you feel appreciated when you’re deep up in me/When you’re deep up inside”. (”Jag vill att du känner dig uppskattad när du är djupt inne i mig/När du är djupt uppe”.)

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 26 juni, 2025

Farage tar kommandot över Storbritanniens höger

Foto: Ian West/PA Photos/TT, Adobe stock.

Nigel Farage är segerviss. Efter vårens lokalval i Storbritannien har hans högerparti Reform UK tagit makten på flera orter i landet – och i nationella mätningar slår de rekord efter rekord. Som Farages enda hinder står en av landets minst populära premiärministrar någonsin, ett fragmenterat Toryparti – och hans eget ego.

Preston, England.

I en av de vackra salarna i County Hall, med träpaneler längs väggarna och ljusblått tak, sitter tio män runt ett bord. Alla tillhör det politiska partiet Reform UK, och tillsammans utgör de den nyvalda kommunstyrelsen i Lancashire.

De väntar spänt på att deras partiledare, Nigel Farage, ska komma och gratulera dem till framgången i det senaste lokalvalet.

När Farage kommer in i rummet, iklädd kostym och en lila paisleymönstrad slips, börjar han genast skämta. Någon frågar Nigel om han vill ha något att dricka.

– Är det inte lite för tidigt för det? frågar Farage och skrattar gott.

Klockan är halv tio på morgonen och Nigel Farage har mycket att vara glad över. Valsegern för Reform UK i Lancashire i lokalvalen var total. Partiet vann 53 av totalt 84 platser i kommunfullmäktige. Näst störst blev de konservativa Tories, med endast 8 platser. Reform UK lyckades nästan helt utplåna både Tories och Labour. Landets två traditionella maktpartier backade med 40 respektive 27 mandat.

Samma mönster upprepades i en rad andra kommuner i England. Reform UK sitter nu i majoritet i 10 av de 24 kommuner och andra lokala municipaliteter som höll lokalval i början av maj. Partiet vann även flest mandat av alla partier – 677 av de totalt 1 650 mandat som fanns att ta. Nationella undersökningar visar att partiet nu är det mest populära i Storbritannien. Vissa undersökningar pekar på att runt 30 procent av alla britter skulle rösta för partiet om det var val i dag.


Reform UK grundades i slutet av 2018 av Nigel Farage, då under namnet The Brexit Party. Farage har länge varit en av Storbritanniens mest högljudda och inflytelserika EU-kritiker. Han var en av medgrundarna till partiet UKIP som han även ledde under 2010-talet. Efter Brexitomröstningen 2016 sade Farage att han hade uppnått sin politiska ambition och avgick som partiledare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 25 juni, 2025

Efter antisemitiska inläggen: ungsvensk kvar som medlem i SD

Foto: Christine Olsson/TT.

I maj meddelade Ungsvenskarna att ett ärende om uteslutning skulle inledas mot den medlem som bett nynazister om hjälp att skriva kongressmotioner. Men fram till nu har ärendet inte landat på medlemsutskottets bord – och ombudet som ville sätta ”judevarning” på Peter Wolodarski är fortfarande en del av partiet.

Den medlem i Ungsvenskarna och Sverigedemokraterna som bad om hjälp på ett högerextremt forum att skriva motioner till de förstnämndas kongress är fortfarande medlem i partiet, kan Flamman avslöja.

Det var i maj som Flamman publicerade en granskning av kongressombudet, som även ertappades med att ha skrivit grovt rasistiska kommentarer på plattformen X. I ett inlägg skriver han att man borde sätta en ”judevarning” på Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski, och i ett annat beskriver han invandrare som ”rasfrämlingar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Kommentar 25 juni, 2025

Paulina Sokolow: Låt inte Åkesson utnyttja Sveriges judar

Vid sitt tal i Almedalen bad Jimmie Åkesson om ursäkt för partiets antisemitism. Foto: Christine Olsson/TT

I sitt tal i Visby riktade sig Åkesson under ett ögonblick direkt till Sveriges judar: ”Jag ber om ursäkt för att mitt parti på den tiden kunde uppfattas som hotfullt och skrämmande för judar i Sverige.” 

Botgöring? Tillåt mig att tvivla.  

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)