Brottsrubriceringen infördes 2020 till följd av en utveckling med återkommande och ökande angrepp mot blåljusverksamhet, framför allt i områden som Polismyndigheten har definierat som utsatta.

I Polisförbundets remissvar till lagförslaget skriver man att poliser själva uppger att våldet som riktas mot dem under senare år har ändrat form.

”Det är inte smågrus vi pratar om. Det är knytnävsstora stenar som spräcker skallen på en om man får dem i huvudet”, vittnar en polis i en rapport som ligger till grund för remissvaret.

Utstuderade våldsyttringar uppges ha blivit vanligare och poliserna måste känna att samhället värnar deras säkerhet. En möjlig väg att uppnå detta är enligt Polisförbundet genom straffskärpningar för brott som riktar sig mot blåljuspersonal – något som skedde med införandet av sabotage mot blåljusverksamhet. 

Att brottet nu ska synas i belastnings- och misstankeregistret vid anställningar inom skolväsendet har dock mött kritik. Flera remissinstanser avstyrkte förslaget, bland andra Brottsförebyggande rådet (Brå), Institutet för mänskliga rättigheter, Stockholms universitet, Kommunal och LO. Flera hänvisade till ”den grundläggande principen om att den som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig tills dess att motsatsen har bevisats”, skriver regeringen i propositionen.

Andra menar att lagändringarna kan få negativa effekter i andra delar av samhället. Advokat Linus Gardell har varit en kritisk röst i debatten mot de hårdare tag som tillämpas mot klimataktivister, och menar att även dessa nya lagändringar riskerar att användas för sådana syften.

Han betonar att demonstrationssammanhang inte är den vanligaste situationen då brottet aktualiseras, men att sådana fall förekommer.

– Det går ut på att man till exempel saboterar för polisen, går i vägen, hindrar dem, inte gör som polisen säger. Det kan ju bli aktuellt inom ramen för en trevlig civil olydnadsaktion. Det är ovanligt, men jag har sett det och jag har sett folk som blir dömda för det. 

Trots att brottet inte syftar till att påverka demonstrationsfriheten kan det avskräcka människor från att delta i aktioner som är fredliga, men som stör ordningsmakten, menar Gardell. 

– De nya reglerna innebär begränsningar av den personliga integriteten och riskerar att avskräcka personer från att utöva till exempel sin demonstrationsfrihet. Särskilt gäller det att misstankar om brott som till exempel sabotage mot blåljusverksamhet också ska framgå av utdraget. 

Regeringen ansåg dock, i likhet med Polismyndigheten, att sabotage mot blåljusverksamhet borde omfattas. Regeringen motiverar att blåljussabotage kan ”utgöra ett angrepp mot det demokratiska samhället och förekomma i miljöer med grov organiserad brottslighet.”

Man menar också att det är relevant att sabotage mot blåljusverksamhet är en ökad resursåtgång för polisen och att insatser kan försvåras.

Regeringen skriver i propositionen att brott som inte är av betydelse för skyddet av barn och elever i skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inte bör ingå i registerkontrollen. Bedrägeri, förskingring och trolöshet mot huvudman nämns som exempel. Samtidigt konstaterar regeringen att det förekommer att unga utnyttjas för att tvätta pengar och att bedrägerier är en inkomstkälla för organiserad brottslighet. 

Advokat Linus Gardell varnar för att inskränkningar som påverkar yttrande- och demonstrationsfriheten kan innebära en avkylande effekt. Begreppet beskriver en situation där människor på grund av rädsla för negativa konsekvenser inte vågar till exempel demonstrera eller uttrycka sin mening. Han betonar att det särskilt gäller konsekvenser för arbetslivet och människors möjlighet att försörja sig. 

– Du vill inte säga eller göra något som hotar din försörjning, därför vill du ha en oerhört stor marginal. Vilket innebär att du kan komma att avstå från att göra saker som du egentligen får, som att demonstrera, bara för att vara på den säkra sidan.  

Flamman har sökt Gunnar Strömmer och Polisförbundet.