Victor, 20, är en av allt fler som fått böta för att ha brutit mot fotoförbudet vid skyddsobjekt – och inte den enda som har kritik mot hur lagen tillämpas i dag, när både journalister och poliser åker fast i juridiskt knepiga fall. ”Allmänheten måste kunna förstå vad som är skyddsvärt”, menar experten Jörgen Holmlund.
20-åriga Victor Eiberg är bagare till vardags, men fotograf på fritiden. När han åkte till Norge tidigare i år hade han med sig en nyköpt kamera, vars slutare gick varm under resan.
– På väg tillbaka fotade jag hejvilt på Arlanda, och var tydligen lite oförsiktig, för jag såg aldrig någon skylt om fotoförbud. När jag gick ut genom tullen såg två polismän mig och ropade ”hej, du, kompis”, berättar han för Flamman.
Polisen kikar på hans kamerarulle, och anmärker bara på två bilder, trots att han tagit många fler inne på området – en där två anställda syns, samt en på en reklamaffisch för Ericsson.
– Förklaringen jag fick var att de var tagna i samma korridor. Men Ericssonreklamen var bara en blå vägg, och en bild på Stockholm.
Kostnaden för bilderna landade på 5 100 kronor i dagsböter. Victor Eiberg behövde dessutom betala en extra tusenlapp till Brottsofferfonden. Det hade dock kunnat sluta värre. I straffskalan för brottet – olovlig avbildning av skyddsobjekt – finns ett och ett halvt års fängelse.
– Det kändes lite udda, när man begått ett brott som verkligen inte haft ett offer. Jag ringde faktiskt tingsrätten och frågade om jag kunde få fängelse, i stället för att pröjsa. Det fick jag tydligen inte bestämma själv, men det var ett kul samtal.
2025 anmäldes över 2 000 misstänkta brott mot samhällsviktig verksamhet – dubbelt så många som året innan. En fjärdedel rörde intrång eller foton på områden eller byggnader som klassats som skyddsobjekt. Det innebär en tredubbling de senaste fem åren – samtidigt som en majoritet av ärendena läggs ned, ”i brist på brott eller bevis”.
Enligt underrättelse- och säkerhetsexperten Jörgen Holmlund, tidigare överintendent på polisen, är det inte främst lagen i sig som ändrats, utan framför allt tillämpningen efter 2022.
Skyddsobjektsdomar från de senaste månaderna:
Uddevalla hamn. 59-årig man, filmade med drönare. 18 000 kr i böter + avgift till brottsoffer-fonden.
Muskö örlogshamn. 23-årig kvinna från Polen. 1 500 kr i böter.
Karlshamns oljekraftverk. 66-årig man. 9 000 kr i böter. 24-årig man, 2 700 kr.
Polishus, Karlstad. 58-årig man. 6 600 kr i böter. Frikändes först i tingsrätt, dömdes av hovrätt.
Polishus, Uppsala. 22-årig man. 1 500 kr i böter. 31-årig man, 6 600 kr.
Polishus, Göteborg. 19-årig man. 1 500 kr. Fotade på Snapchat.
Rättscentrum i Malmö: 38-årig man, 7 500 kr i böter. 27-årig man, 4 500 kr. 31-årig man, 3 000 kr.
Salbergaanstalten. 61-årig man, tog en selfie med fängelset i bakgrunden. 15 000 kr.
GKN Aerospace, Trollhättan. Flygindustriföretag. 68-årig man. 8 100 kr i böter + avgift till Brottsoffer-fonden.
P7 regementsområde, Skåne. Två män strax under 50 och en 19-årig kvinna. 20 800, 33 600 respektive 1 500 kr i böter.
– Mycket kring civilt försvar och samhällskritisk verksamhet har skärpts de senaste åren. Att Sverige skickar väldigt mycket försvarsmateriel till kriget i Ukraina har tagit sådana här frågor närmare länsstyrelser, kommuner och företag, menar han.
– Skyltarna fanns där tidigare, men ”samhällskänslan” var att det inte var så allvarligt. I dag plockas man i regel in mycket fortare, och det har också blivit fler objekt som omfattas. De man vill komma åt är ju till exempel sådana som fotar med drönare vid flera platser, och medvetet och systematiskt fokuserar på sårbarheter.
Lagen har också hamnat i allt fler konflikter med journalistiken. Nyligen åtalades Dagens ETC-reportern Eigil Söderlind för samma brott, när han filmade en medlem i nazistiska Aktivklubb – med Kungsholmens polishus i bakgrunden. Poliser i Vänersborg misstänks nu själva för brott, för att ha tvingat en TTELA-reporter att radera bilder som man hävdade bröt mot skyddslagen.
Journalister och dokumentärfilmare har också dömts för att ha avbildat tullbaracker och centralt belagda polishus. Sedan en grundlagsändring 2023 undantas inte journalister längre från skyddslagens fotoförbud – och medier kan till och med dömas för att beskriva skyddsobjekt i text.
Att faktiskt dömas till mer än böter verkar dock kräva lite extra. 41-åringen som 2020 fick ett års fängelse hade kartlagt 36 militära objekt på flera håll i landet, under fem års tid.
Victor Eiberg (bilden), nu med sin första prick i registret, är tacksam för att han hann ta körkort dagen innan han åkte till Norge. Men att ”bli kriminell på en teknikalitet” känns ”olustigt”.
– Jag fotade en korridor där tusentals människor passerar varje dag. Att det går att hamna i finkan för tycker jag är ett övertramp. Kommer det om tio år vara förbjudet att fota poliser i arbete?
Dagens lag har flera gånger i stället slagit mot poliserna själva. En polisanställd som tog emot ett videosamtal inne på Rättscentrum i Malmö slapp till slut åtal, medan en av hennes kollegor som filmat i lokalerna dömdes – trots att hon hade ansvar för polisens officiella sociala medier.
– Lagen finns väl till av en anledning. Men som hobbyfotograf känns det konstigt att automatiskt bli sedd som gärningsman med uppsåt, säger Victor Eiberg.
– Det kan inte heller vara bilderna som är olagliga, för dem tog de aldrig bort från min kamera. Det är avbildandet i sig.
Att be den enskilde radera bilderna på plats bör vara att föredra, anser experten Jörgen Holmlund:
– Om bilderna dessutom ligger kvar kan de ju röjas framöver. Vad var det då som var skyddsvärt?
”Vanja”, som velat vara anonym, åtalades för olovlig avbildning när hon fotade Kriminalvårdens nya logotyp på en fasad i Göteborg – och lyckades bli frikänd.
– Vakten som stoppade mig kunde inte heller läsa förbudsskylten när jag frågade. Då stod vi kanske tio meter bort, och jag tog min bild från över 60 meters håll.
”Det är inte styrkt att hon handlat vare sig med uppsåt eller av oaktsamhet”, skriver tingsrätten i domen.
Vanja tror inte att hon hade blivit frikänd om hon inte haft råd att anlita en privat försvarare.
– Nu när jag blev det kommer staten betala ut pengar till mig, men ungefär en tredjedel av vad jag själv betalat – förutom min tid, mina nerver, och allt annat.
Det är bra att skyddslagen tas på större allvar, anser Jörgen Holmlund.
– Men allmänheten måste kunna förstå, med ett litet mått av sunt förnuft, vad som är skyddsvärt. Och ”varför jag åkte dit och inte han”. Tilliten till lagen kan börja halta, om man silar mygg och sväljer kameler.
