Fyra av fem europeiska kriminella nätverk bedriver sin olagliga verksamhet via helt legala företag, enligt Europol. En ny rapport från researchföretaget Acta Publica riktar strålkastaren mot en industri av mellanhänder och möjliggörare.
– Ren penningtvätt, där man gömmer inkomster från brott och plockar ut det i lön från bolaget. Bedrägerier, både mot privatpersoner och andra företag, även välfärdsbrott, säger Patrik Lillqvist, underrättelsechef på Skatteverket.
Han räknar upp vilka brott som begås via så kallade historikbolag – företag som tidigare ägnat sig åt legitim verksamhet, och redan kommer med god kreditvärdighet och reko årsredovisningar. Skatteverket har kallat historikbolagen för ”aktiebolag som lever på andras meriter”. Dessa utgör en viktig tillgång för yrkeskriminella, då de gör det möjligt för personer med tidigare domar, massiva skulder eller näringsförbud att köpa färdiga historikbolag.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser, säger Patrik Lillqvist.
Dessa hittas hos bolagsförmedlare – bolag som köper och säljer andra bolag. Förmedlarna är de ”ekobrottsfabriker” som namnet på researchgruppen Acta Publicas senaste rapport syftar på. 15 företag av denna typ har granskats, varav nio mer ingående, som sammanlagt förmedlat uppemot 5 500 bolag.
För att få tag i historikbolag riktar sig bolagsförmedlarna ofta till personer som vill lägga ned sina företag, och erbjuder dem att stå för avvecklingen. Bolagen avvecklas dock aldrig, utan döps om och säljs vidare. Detta hände bland annat den före detta sverigedemokraten Ted Ekeroth när han ville lägga ned sitt bolag – och det i stället såldes till den kritiserade muslimska friskolan al-Zahraa.
Den ”nätsajt med förmånliga priser” som Ekeroth använde sig av förekommer också i rapporten. Där kallas personerna bakom sajten för ”Enprocentarna”, på grund av deras täta band till Bandidos, Hells Angels och Satudarah. Kopplingar mellan just kriminella mc-gäng och företag som knyter samma den ”övre” och ”undre” världens ekonomi uppmärksammades tidigare i år i dokumentären Den svarta svanen, där advokaten Amira Smajic gav danska TV2 en inblick i den djupa korruption hon själv möjliggjort under lång tid.
– Den svarta svanen satte den här sortens företeelser under lupp, säger Ulf Fahlén, redaktör för Acta Publicas rapport.
– Man börjar prata allt mer om att gängkriminalitet inte bara är skjutningarna, utan att det som faktiskt är systemhotande är när kriminella nästlar sig in i hela samhället. Näringslivet används på väldigt många olika sätt i det, förstås, men det här systemet är instrumentellt och vi kände att det var angeläget att belysa.
I rapporten citeras Ekobrottsmyndighetens vice chefsåklagare Jerker Asplund, som i somras menade att precis det den danska dokumentären uppdagar även pågår i Sverige – ”men i mycket större skala”. Totalt 33,8 procent av de polisen klassat som organiserat kriminella har också drivit näringsverksamhet, och statistik från Europol menar att detta gäller 80 procent av Europas kriminella nätverk.
– Jag skulle säga att det är rimligt att tänka på det som två sidor av samma mynt. Många av de som verkar i företagsförmedlarbranschen ser nog bara sig själva som smarta affärsmän, jag tror inte de tänker att de har skuld i gängskjutningar. Vissa rör sig säkert mellan båda världarna, säger Ulf Fahlén, och fortsätter:
– Men de blir möjliggörarna, som knyter samman de intet ont anande och sådana som kanske någonstans vet vad de pysslar med, men inte vill ta i det direkt.
