När rättegången mot den svenska gruvjätten Boliden inleddes i mitten av oktober, efter sju år av förberedelser, var stämningen god. Flera medier på plats rapporterar att de båda sidornas juridiska ombud hälsade vänligt på varandra i Skellefteå tingsrätt. Men tonen skulle snart hårdna betydligt.

Det är över trettio år sedan det svenska företaget Boliden behövde göra sig av med 20 000 ton giftigt avfall. Lösningen blev att skicka det till Arica i Chile, en ort som i dag är hårt drabbat av gifterna. Nu vill stadens invånare ha upprättelse. Hundra miljoner kronor i upprättelse. Plus ränta.

Arsenik och bly

Historien om Boliden, Promel och Arica börjar redan på åttiotalet. 1984 är det svenska gruvföretaget Boliden världsledande och en viktig kugge i Sveriges ekonomiska tillväxt. Ett exempel man lyfter fram när man ska visa upp den framgångsrika svenska industrin.
På företagets anläggning Rönnskärsverken i Skellefteå utvinns mineraler. Som en biprodukt av utvinningen skapas stora mängder giftigt våtverksslam, som innehåller höga halter av både arsenik och bly. Båda är giftiga ämnen som måste hanteras med stor försiktighet – men hur det ska gå till är det ingen som vet. Någon vattentät lösning finns i början på åttiotalet ännu inte på marknaden.

Men Boliden får ett erbjudande de inte kan tacka nej till. Företaget Promel är redo att, mot betalning, ta emot slammet på sin anläggning i orten Arica, Chile. Boliden betalar tio miljoner kronor för att bli av med sitt giftiga avfall, och transporterar det till Arica. Bara några år efter att de tagit över våtverksslammet går Promel dock i konkurs. Det giftiga materialet blir liggande, torkar och sprids därefter med vinden. Området runt Arica är en av världens torraste och blåsigaste platser.

30 år senare stämmer nästan åtta hundra bybor från Arica Boliden. De vill ha hundra miljoner kronor i skadestånd. Skälet är att de är förgiftade allihop.

Vid akut arsenikförgiftning är effekterna omedelbara. De första symptomen är kräkningar och förvirring, och leder kort därefter till att den drabbade avlider. Vid en mer långvarig exponering är det annorlunda. Skadorna smyger sig på under längre tid, och innebär bland annat andningsbesvär, lever och njursjukdomar samt att barn föds döda eller med missbildningar. Många av de som nu driver rättsprocess mot Boliden var inte ens födda när de giftiga dammolnen först bredde ut sig över Arica.

Stort rättsunderlag

Målet som nu behandlas i Skellefteå tingsrätt är mycket omfattande. Ulla-Britt Abrahamsson, som jobbar som registrator på tingsrätten, säger till Flamman att målet består av över 800 aktbilagor. Totalt rör det sig om mellan åtta och tio tusen dokument.

– Vi har faktiskt aldrig räknat, skriver hon i ett mejl till Flamman.

Bland dokumenten finns förutom redogörelser över svensk och chilensk lagstiftning samt de två parternas inlagor, också omfattande listor över de skadade i Arica. Hundratals namn på människor med skador som är typiska för tungmetall- och arsenikförgiftning: medfödda missbildningar, smärtor i skelettet, kronisk hosta och cancer. Mätningar visar att halten arsenik i deras kroppar är långt över det normala, precis som den har uppmätts vara i luften och vattnet runt om i staden.

De svenska juristerna som driver skadeståndskravet åt de drabbades förening Arica Victims KB hävdar att även de som inte drabbats direkt av förgiftningarna bör kunna räknas som lidande, eftersom vetskapen om giftet är tillräckligt för att orsaka oro och ångest.

– Det är ett veritabelt helvete att vara på den här platsen av jorden, säger Arica Victims KB:s juridiska ombud Johan Öberg under förhandlingarna.

Men Boliden tillbakavisar anklagelserna. Även om man i och för sig anser det bevisat att de boende i Arica lider, går det inte att visa att det är Bolidens fel, menar man.

– Vi ifrågasätter inte på något sätt att de här människorna upplever hälsoproblem. Däremot har vi aldrig erkänt att det kommer från vårt material, utan vi har hävdat att det här behöver vi undersöka i mer noggrann detalj innan man kan slå fast ett orsakssamband. Och vad gäller ett sådant samband, när vi har undersökt detta med hjälp av bland annat vindtunneltester och experter inom området så saknas det, säger Klas Nilsson, director för group communications på Boliden till Flamman.

Trots det välkomnar han att målet, efter så lång tid, till slut har nått tingsrätten, tio år efter att arbetet påbörjades.

– Vi tycker att det är väldigt tråkigt att bli förknippade med en sådan här fråga, så är det naturligtvis. Sen är det ju inte så att vi är ett företag som löser svåra frågor med plånboken, utan när vi får den här typen av allvarliga anklagelser riktade mot oss, då måste vi gå till botten med den här frågan och se vad som de facto har hänt.

Johan Öberg, ett av två juridiska ombud som representerar de nästan åtta hundra invånarna från Arica, menar däremot att det är ställt utom tvivel att Boliden är skyldiga.

– Jag säger inte att Boliden medvetet har dödat människor, jag säger bara att man såg en lösning, och att man valde att inte titta på den lösningen tillräckligt noga, säger han till Flamman.

Moralisk seger

Tingsrätten väntas inte meddela någon dom fören tidigt nästa vår. Förhandlingarna håller på ända in i december, och sen är det juluppehåll.

Vad innebär det om Boliden inte fälls?

– På något vis vore det ju väldigt beklagligt om vi inte hade framgångar i det här målet. För vi tycker ju dels verkligen att de här 796 personerna förtjänar att få en liten kompensation för det lidande man har förorsakats, dels att också få upprättelse – för det handlar ju om det. Att någon ska ta ansvar för det här, säger Johan Öberg.

Oavsett hur det slutar håller han med Bolidens representant om att det är viktigt att frågan till slut har nått en svensk domstol. Den moraliska segern är han åtminstone tämligen säker på att avgå med.

– Vi vill att man faktiskt visar upp hur det här har gått till så att de som är ansvariga ska få sina bykar tvättade. Så även om något slags formell bisats i någon lag någonstans skulle innebära att vi inte tar hem det här, så tycker vi ändå att vi har visat upp för Sverige och omvärlden, att så här gör man inte.