Fyra av fem stockholmare värnar den offentliga sektorn. Även borgerliga väljare. Till och med bland moderaterna finns en övervikt vänner av offentlig sektor kontra statliga subventioner för hushållsnära tjänster. Detta visar en opinionsundersökning.
Offentlig sektor
Att de tre partierna på vänstersidan hellre ser att man lägger pengar på offentlig sektor än på subventioner till hushållsnära tjänster, det är väl vad man kunnat vänta sig.
Men att en stark majoritet stockholmare – däribland en övervikt hos samtliga borgerliga partier – ställer upp på denna linje överraskar kanske fler. En opinionsundersökning utförd av Skop talar ett tydligt språk. Av 1 200 intervjuade personer tyckte 70 procent att satsningar på offentlig sektor är bättre än dito på hushållsnära tjänster.
Siffrorna bland folkpartiets, centerpartiets och kristdemokraternas väljare ligger en bit lägre, men alla partier inklusive moderaterna ligger ovanför 50 procentstrecket till förmån för den offentliga sektorn.
Tilltro till det offentliga
Från vänsterpartiets sida tolkar man siffrorna som en tilltro till det offentliga. ”Stabilt” och ”tryggt” är två nyckelord.
– Stockholm är en stad med mycket välavlönat, välutbildat folk, som ställer höga krav. Och man ställer i stort upp på bilden av en bra offentlig sektor. Människor är uppenbart tämligen nöjda, resonerar Ann-Margarethe Livh, gruppledare för väns-terpartiet i Stockholms stad.
Enligt Livh visar siffrorna på att människor inte riktigt känner till vad de borgerliga partierna har planerat för Stockholm.
Hon beskriver Stockholm som försökskommun för ett systemskifte.
– Många förstår inte vidden av vad moderaterna vill göra. De vill ju faktiskt sälja ut så mycket det bara går.
Anser du att moderaterna medvetet mörkar sina egentliga intentioner?
– I alla fall försöker de försköna och framställa det som att deras politik gynnar alla stockholmare, vilket den inte gör.
Men går det verkligen att ställa opinionsundersökningens två svarsalternativ emot varandra så enkelt?
– Det är klart det går. Pengarna ska ju tas någonstans, och sedan är det upp till oss vilket alternativ vi vill att de ska användas till.
Moderaterna å sin sida väljer efter ett dygn att överhuvudtaget inte diskutera frågan.
– Nej, vi kommer inte att ge någon kommentar till detta, säger moderaternas landstingsrådssekreterare Gustaf Hoffstedt.
”Stöd för svensk modell”
I en parallell undersökning har Temo granskat opinionen avseende alliansens förslag till ändringar i a-kassan. Endast två av tio tycker att förslaget om höjd a-kasseavgift är bra, och även här ser vi att skepsis råder också på den borgerliga sidan. Sammantaget tycker 43 procent borgerliga väljare att förslaget är dåligt, medan 33 ger det sitt stöd.
Jonas Pettersson, informations- och presschef på service- och kommunikationsfacket Seko, vilka uppdragit undersökningen, betraktar siffrorna som ett brett stöd för den svenska modellen som den ser ut idag, och han menar att åsikterna om kollektivavtal och a-kassa ofta skär rakt igenom partigränserna.
– Jag vill inte gå så långt som att de borgerliga sympatisörerna underkänner sina partier, men helt klart rimmar alliansens syn på fack och kollektivavtal illa med vad partiernas väljare tycker.
”Tendentiöst”
Från borgerlig sida är man mindre övertygad.
Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen, Stefan Atterfall, är inte lika fåordig som sin moderate alliansvän, men tycker att det faktum att undersökningen beställts av Seko gör den tendentiös.
– Och man kan inte ta den här frågan ur sitt sammanhang. Lägger man in våra skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare blir svaret ett annat.
Detta resonemang klassar Jonas Pettersson som rent nonsens.
– Ifall det är som kristdemokraterna säger så har borgarna misslyckats totalt med att få ut sitt budskap. Men jag tror tvärtom att de som svarat har full koll på vilket skattesänkningsbudskap som borgarna skickar ut, tror Jonas Pettersson.