Drogen captagon har blivit ett överraskande ekonomiskt lyckopiller för den pressade Assadregimen. Men efter Syriens närmande till Arabförbundet i maj tycks strömmen av tabletter vara på väg att stanna av – eller åtminstone börja rulla i en annan riktning.
Varje år beslagtar tulltjänstemän i Mellanöstern tusentals kilon av den syntetiska, psykotropa drogen captagon – dold i fruktlådor, sötsaksförpackningar, hummusburkar och till och med magarna på levande får. I mars hittade de irakiska myndigheterna tre miljoner tabletter i försändelser av äpplen på gränsen mellan den syriska provinsen Deir al-Zor och den västirakiska provinsen Anbar. Ytterligare åtta miljoner beslagtogs ett par veckor senare av Saudiarabien, som även valde att släppa fotografier på smugglarna tillsammans med beslaget.
Den amerikanska tankesmedjan New Lines Institute for Strategy and Policy har uppskattat värdet på captagonhandeln till 3,46 miljarder dollar under 2020, och potentiellt över 5,7 miljarder under 2021. Den största delen av handeln äger rum i Mellanöstern, även om leveranser ibland också stoppas i Nordafrika. I november i fjol meddelade Marocko att man beslagtagit två miljoner tabletter som exporterats från Libanon – en del av dem med Västafrika som destination.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
I gulfstaterna är captagon oerhört populär som rekreationsdrog
Captagon är enkelt och billigt att tillverka, vilket bidrar till saftiga vinstmarginaler: en enskild tablett (vars effekter kan hålla i sig i fyra dagar) kostar ett par amerikanska cent att tillverka, och kan säljas för upp till 20 dollar i Saudiarabien eller Förenade Arabemiraten. Även om drogen är olaglig enligt myndigheterna betraktas den av brukarna som annorlunda från de substanser som uttryckligen förbjudits av religiösa ledare, såsom alkohol, cannabis, kokain och heroin.
– I gulfstaterna är captagon oerhört populär som rekreationsdrog. Till en viss grad gör den det möjligt för brukarna att komma runt det kulturella tabut kring droganvändning. Den omfamnas eftersom den ökar produktiviteten – till exempel gör den det möjligt att hålla sig vaken och plugga inför prov, säger Caroline Rose, medförfattare till rapporten från New Lines Institute.
Captagon är i dag ett generiskt namn, men det var ursprungligen varumärket för en psykotrop drog baserad på fenetyllin, en syntetisk centralstimulant som liknar amfetamin, som togs fram av det tyska företaget Degussa Pharma Gruppe under det tidiga 1960-talet för behandling av ADD och narkolepsi. Drogen såldes som en rund, vit tablett med två sammanlänkade c:n som logotyp, och började användas av soldater, universitetsstudenter och rejvare efter att de upptäckt dess förmåga att hålla dem vakna länge.

Drogens dragningskraft för rekreationellt bruk, tillsammans med risken för beroende, ledde till att fenetyllin år 1986 listades som en klass 2-drog av FN:s psykotropkonvention, med målet att tygla tillverkning och handel. De flesta lagren i Västeuropa förstördes, men en informell handel utvecklades på Balkan, där piller tillverkade i Bulgarien fraktades till Mellanöstern via Turkiet.
– I början använde sig smugglarna av existerande lager, och när de tog slut ersatte de fenetyllinet med amfetaminsulfat. Namnet på drogen förblev detsamma, men dess kemiska formel byttes helt ut, säger Laurent Laniel som är analytiker på EU:s narkotikamyndighet.
Under det sena 1990-talet innebar Bulgariens EU-ambitioner, tillsammans med närmandet mellan EU och Turkiet, att smugglarnas manöverutrymme kringskars. De tvingades flytta tillverkningen till Mellanöstern.
Sammandrabbningar mellan den libanesiska armén och smugglarna är vanliga.
Europa är fortfarande en av världens största tillverkare av amfetaminsulfat, men captagontillverkningen har koncentrerats i ett område kring den syrisk-libanesiska gränsen. Libanon nedmonterade många captagonlaboratorier under det tidiga 2000-talet, men 20 år senare har landet fortfarande en grupp små, mobila labb som opererar längs med gränsen mot Syrien, i synnerhet i Bekaadalen.
– Varje gång libaneserna bestämmer sig för att göra en räd så flyttar sig [de mobila labben] över gränsen och in i Syrien, för att sedan återvända när saker och ting lugnat sig, säger Rose.
Sammandrabbningar mellan den libanesiska armén och smugglarna är vanliga. De senare är inte rädda för att öppna eld, och i februari dödades tre soldater under en räd i Bekaadalen. Captagon har också bidragit till diplomatiska spänningar mellan Libanon och gulfstaterna, och i juni 2021 förbjöd Saudiarabien importer av frukt och grönsaker från Libanon, vilket tvingade smugglarna att hitta nya metoder. I april meddelade Libanons interna säkerhetsstyrkor att de beslagtagit tio miljoner tabletter i Tripoli, dolda i en leverans av gummi på väg mot Saudiarabien via Senegal.
Operationen uppskattas involvera minst 15 större laboratorier
Men Libanon är långt ifrån captagontillverkningens enda centrum. Enligt Rose sker lejonparten av tillverkningen i Syrien, i vad hon beskriver som labb på industriell skala. Operationen uppskattas involvera minst 15 större laboratorier som kontrolleras av Assadregimen, många av dem vid kusten. Den sträcker sig över provinserna Damaskus, Aleppo och Homs, såväl som gränsområden mot Libanon, Irak och Jordanien.
I och med att regimen styr med järnhand är det uppenbart att captagontillverkningen enbart är möjlig genom att regimen medvetet blundar för vad som egentligen pågår. Syrien – som isolerats diplomatiskt genom västvärldens sanktioner och fram till nyligen hade dåliga relationer med grannländerna Turkiet och Irak – försöker nu diversifiera sina intäktskällor, även om det innebär att de klassificeras som en narkostat (en anklagelse Damaskus slår ifrån sig).
Majorgeneral Maher al-Assad – bror till presidenten och befälhavare över den fjärde bepansrade divisionen, som ingår i Syriens elitstyrka Republikanska gardet – spelar enligt källor en nyckelroll.

– Den fjärde divisionen har i uppdrag att övervaka de industriella anläggningarna för captagontillverkning, varav de flesta är belägna i regimkontrollerade områden. Den har även stärkt sin närvaro vid Syriens södra gräns mot Jordanien och Libanon, säger Rose.
Thomas Pietschmann, forskare vid FN:s kontor för narkotikakontroll (UNODC), manar dock till försiktighet med att peka ut syndabockar.
– Det pågår ett skuldbeläggande, där alla aktörer har sin egen politiska agenda. Vissa vidhåller att det är den syriska regimen tillverkar captagon, medan andra påstår att det är rebellgrupper eller jihadister.
Vad sanningen än är så är användandet av captagon lika utbrett i Libanon och Syrien som i grannländerna.
USA och Storbritannien har upprättat sanktioner för captagonhandelns ansvariga
I september i fjol godkändes den amerikanska captagonlagen, som hänvisar till handeln med drogen som ett ”transnationellt säkerhetshot”. Enligt den republikanska kongressledamoten French Hill, som själv sponsrade lagen i december 2021, kommer den göra det möjligt att avbryta och nedmontera produktionsnätverk kopplade till den syriska regimen. Han berättar att USA tillsammans med sina allierade utvecklat en strategi för att förbättra folkhälsan i regionen, minska Assadregimens möjligheter till olaglig finansiering och stärka den regionala stabiliteten.
USA och Storbritannien har upprättat sanktioner för captagonhandelns ansvariga, med hänvisning till oberoende experter som beräknat handelns värde för Assadregimen till uppemot 57 miljarder dollar – tio gånger så mycket som de normala uppskattningarna av värdet på Mellanösternmarknaden som helhet, och tre gånger så mycket som de mexikanska drogkartellernas handel.

Listan omfattar högre tjänstemän, affärsledare, miliskommendanter samt familj och vänner till Bashar al-Assad, såväl som medlemmar i Hizbollah. De sistnämnda anklagas för att använda sin militära och teknologiska kapacitet för att skydda laboratorier och distribuera drogen. Laniel anser att nätverket sträcker sig långt utanför den syriska staten.
– Jag har svårt att tro att den syriska regeringen levererar ton efter ton av captagon utan någon hjälp. Smugglarna tar ansenliga risker – i Saudiarabien döms de till döden. Med tanke på operationens skala måste det garanterat finnas en institutionaliserad handel i gulfstaterna, med lokala aktörer som hanterar produkterna.
Samtidigt är gulfstaterna fast beslutna att hindra captagonbruket från att bli lika utbrett som användningen av khat i Jemen. Enligt dokument från UNOCD under perioden 2020 till 2022 ökade antalet beslagtagna captagonleveranser i regionen under ett år från 80 till 514 – en ökning med 541 procent. Kommer normaliseringen av förhållandet mellan Syrien och andra medlemmar i Arabförbundet tvinga Damaskus att sätta stopp för smuggelhandeln?
Flera försändelser har beslagtagits i Grekland och Italien
Under Arabförbundets möte i Jeddah den 19 maj släpptes Assad in i fållan igen, och med undantag för Qatar stärktes de diplomatiska banden mellan Syrien och Persiska vikens kungadömen. Redan tidigare hade captagon varit ett inslag i förhandlingarna mellan Saudiarabien och Syrien, och i mars begav sig Maher al-Assad till Saudiarabien för förberedande samtal. Efter Arabförbundets möte bekräftade saudiska diplomater att captagon diskuterats – men man förnekade påståenden i media om att Riyad erbjudit Damaskus 4 miljarder dollar för att avsluta tillverkningen helt, eller åtminstone förhindra handel på arabiska halvön.
Medan gulfstaterna nu håller ett öga på importerna från Syrien och Libanon har captagon i stället börjat fraktas via Asien, Afrika och Europa. Flera försändelser har beslagtagits i Grekland och Italien, och grannländer som Jordanien tycks vara allt mer involverade i lokal handel och konsumtion.
Artikeln är tidigare publicerad i Le Monde diplomatique.
Översättning: Jacob Lundberg.
FOTNOTER
1. Adam Lucente, ”Saudi Arabia seizes 8 million captagon pills as it courts Syria’s Assad to clamp down”, Al-Monitor, 10 maj 2023.
2. Caroline Rose och Alexander Söderholm, ”The Captagon threat: a profile of illicit trade, consumption, and regional realities”, New Lines Institute for Strategy and Policy, Washington DC, 5 april 2022.
3. Layal Dagher, ”Three soldiers killed in Bekaa during raid on drug traffickers”, L’Orient Today, 16 februari 2023.
4. Pressmeddelande från Storbritanniens Foreign, commonwealth and development office, ”Tackling the illicit drug trade fuelling Assad’s war machine”, London, 28 mars 2023.
5. Maya Gebeily, ”Arabs bring Syria’s Assad back into fold but want action on drugs trade”, Reuters, 10 maj 2023.