Strategi mot rasism i Byggnads regi. Det är ett av besluten efter förbundsfullmäktige i Borlänge i juli. Bland skälen finns mordet på Björn Söderberg. Byggnads menar att rasismen inte är utbredd bland medlemmarna, men en byggnadsarbetare hävdar att jargongen kan vara rå på byggena.
År 1999 mördades den fackligt aktive lagerarbetaren Björn Söderberg av nazister.
Snart därpå publicerades en lång rad fotografier föreställande svenska nazister i de fyra största tidningarna.
Bland dem återfanns fem medlemmar i Byggnadsanställdas förbund. Det blev väckarklockan. Nu har Byggnads offentliggjort sin strategi mot rasism, enligt uppgift det första fackförbund att göra något dylikt.
– Mordet på Björn Söderberg var en väldigt viktig händelse, som fick förbundet att vidta åtgärder. Fyra av de avslöjade nazisterna uteslöts ur förbundet och den femte gjorde avbön. Mig veterligt har han hållit sig borta från nazismen sedan dess, säger Malin Eng-stedt, pressekreterare i Byggnads.
Sedan dess har Byggnads diskuterat på vilka sätt man ska bekämpa rasismen, och nu har man presenterat sin strategi.
Framför allt ska man ägna sig åt två punkter: Utbildning av medlemmarna och att försöka få in fler invandrare i kåren.
– Vi vill att medlemmarna ska lära sig mer om rasism, och vi uppmuntrar lokalavdelningarna att jobba med integrationsfrågor. Det finns väldigt många yrkeskunniga invandrare som skulle behövas i kåren, menar Malin Engstedt.
Har du själv märkt av rasistiska tendenser inom förbundet?
– Egentligen inte, men en företagare i Skåne anmälde oss för diskriminerings- ombudsmannen, eftersom vi krävt att få skriva kollektivavtal med hans polska och baltiska anställda. Han insinuerade att vi ställt kraven av främlingsfientliga skäl.
En annan bild ges i viss mån av byggnadsarbetaren Kalle Palmaer. Han menar att rasismen inte är utbredd, men att jargongen bland byggnadsarbetarna är råare än på andra håll i samhället.
Exempelvis förekommer begrepp som ”svartskalle” flitigt.
– Men de som pratar så är inte rasister. Det är bara som de uttrycker sig. ”Politisk korrekthet” är en sliten klyscha, men man kan säga att det inte finns lika mycket politisk korrekthet inom kåren som ute i samhället, menar Kalle Palmaer.
Men är det inte tillräckligt illa att den sortens terminologi förekommer?
– Jo, men i praktiken förekommer ingen rasism. Det blir till exempel aldrig några problem när invandrare kommer för att jobba på ett bygge, säger Palmaer.
