Opinion 15 juli, 2018

Dags för vänstern att utveckla ett antifascistiskt självförsvar

Arbetarrörelsen och dess organisationer och medlemmar måste skapa beredskap för att skydda sig själv och varandra från akuta hot och angrepp från fascisterna. Daniel Pérez Wenger och Sam Carlshamre resonerar kring antifascistisk självförsvar.


Vi har alla följt rapporteringen från Almedalen, om nazistpartiet NMR:s våld och hot mot politiska motståndare. Vi har sett feminister och antirasister fara illa och vi har sett polisen stå bredvid och titta på. Det är ett beklagligt men obestridligt faktum att Polisen och ansvariga politiker så här långt knappast har gjort något för att på allvar skydda oss från angrepp som dessa. Oavsett av vilket skäl så har de i praktiken med få undantag vägrat ingripa med kraft, även fast det varken saknats kunskap eller lagar att tillämpa.

Vi har samtidigt sett fascismens historiska facit: från 20- och 30-talet löper ett spår av våld ända in i vår tids Sverige. Brandbomber mot vänsterlokaler, moskéer och asylboenden, angrepp på antirasistiska demonstrationer som den i Kärrtorp och mot enskilda vänsteraktivister. I förlängningen på var och en som inte passar in i eller vågar sätta sig upp mot deras vision om en vit, heterosexistisk diktatur.

Vi minns också namnen på de döda: John Hron, Gerard Gbeyo, Björn Söderberg, Lavin Eskandar, Ahmed Hassan, Nazir Amso.

I ljuset av de senaste veckornas och årens händelser är det hög tid att arbetarrörelsen och vänstern börjar förbereda och utbilda sina medlemmar i hur de ska försvara sig mot fascistiska angrepp. Behovet av vänsterpolitik i Sverige och världen är akut just nu. Det är bara med vänsterpolitik som flyktingströmmar, klimatkris och en skenande ojämlikhet, lokalt och globalt, kan mötas. Vi vet alla att det till syvende och sist är det just ur dessa orättvisor som fascismen växer. Men för att ge vår kamp en chans att växa och blomma ut måste vi hålla oss säkra från de som med våld vill slå ner vår kamp.

De historiska lärdomarna, såväl som den mest grundläggande marxistisk analys av samtiden, säger oss detta: arbetarrörelsen och dess organisationer och medlemmar måste vara beredda på att försvara sig själva och varandra från akuta hot och angrepp. Detta behöver egentligen inte ens uppfattas som ett principiellt ställningstagande: om vi verkligen kunde lita på att de som gör anspråk på våldsmonopolet i samhället skulle göra det åt oss skulle vi förstås helst slippa organisera enbart i syfte att säkerställa våra mest grundläggande fri- och rättigheter och vår egen och våra kamraters fysiska trygghet.

Men skydd av våra lokaler, våra strejker och aktioner och av oss själva, är uppenbarligen inte något vi kan räkna med att Polisen prioriterar. Det är ett faktum som vi borde vara väl medvetna om vid det här laget, och som det är hög tid att vi inser och agerar på.

I dagens politiska läge, där vänstern är relativt svag, kan delar av högern och till och med näringslivet kosta på sig att ta mer eller mindre tydlig ställning mot fascisterna.

Det handlar också om att förbereda oss för det långa perspektivet. I dagens politiska läge, där vänstern är relativt svag, kan delar av högern och till och med näringslivet kosta på sig att ta mer eller mindre tydlig ställning mot fascisterna. Men den dagen en rörelse för ekonomisk omfördelning och för ett progressivt politiskt program verkligen blir ett hot mot kapitalismen kommer vi inte kunna lita på sådant. Det kan till och med komma en tid när fascismen uppfattas som rumsren även av den mer moderata högern, och när den återigen släpps lös som ett vapen mot oss, som ett sätt att bevara rådande maktordning och privilegier.

Som vi ser det är det alltså idag nödvändigt att vänstern, gemensamt och så brett som överhuvudtaget är möjligt, tar fram planer och strukturer för hur vi ska skydda oss. Dels från angrepp på kort sikt, men också för hur vi ska kunna mobilisera vår gemensamma styrka för att underminera fascisternas verksamhet. Vi är och kommer alltid att förbli oerhört många fler. Vi måste lära oss själva och varandra att använda den styrkan.

Men kunde då inte ett förbud av rasistisk organisering vara en lösning? Vi tror inte det. Ser man till exempel på det tyska exemplet så har de misslyckats med att komma åt det tyska nazistpartiet NPD, att hindra utvecklingen av våldsamma massorganisationer, och inte ens lyckats fungerat för att stoppa framväxten av rena terrorgrupper med fascistisk agenda. När vi talar om lagstiftning är det också viktigt att minnas att vi aldrig kan vara säkra på att ett förbud enbart kommer att användas mot just fascistiska och nazistiska grupper. Risken finns alltid, att en sådan lag kan komma att användas utan urskiljning för att istället slå ned arbetarrörelsens och vänsterns organisationer.

Till sist: även om en lagstiftning faktiskt kunde utformas på så sätt att vi kunde vara säkra på att endast rasistiska organisationer omfattades, och även om dessa faktiskt försvann så skulle det inte nödvändigtvis ta bort problemet med fascismen i vår vardag, som hot mot våra liv och vår kamp. Även om vi just nu ser ett uppsving för organisationer som NMR så har fascismens våld historiskt sett ofta varit ansiktslöst och kunnat frodas även utan särskilt fasta organisatoriska former.

Hur tänker vi oss då att en sådan antifascistisk självorganisering som vi föreslår kunde se ut? Något som vi tror kan fungera som inspirationskälla är det feministiska självförsvar som bedrivits i många år.

En viktig poäng att ta lärdom av där är att det är något som utgår ifrån en vardaglig erfarenhet: de flesta kvinnor har erfarenheter av att ha blivit kränkta eller utsatta för våld av en man. Det feministiska självförsvaret lär alltså ut tekniker för att försvara sig mot såväl vardagliga trakasserier som livshotande våld. Det består alltså inte bara av att lära sig slåss för att genom självförsvar freda sig mot angrepp utan lika mycket av övningar som syftar till att med hjälp av sitt kroppsspråk och sin röst stärka sig mentalt och förmå sätta sig upp mot övergrepp. Så ser vi också att det antifascistiska självförsvaret bör genomföras: som en utbildning lika mycket i att försvara sig mot direkta angrepp som i att hantera aggressiva, våldsamma eller hotfulla situationer.

På samma sätt så måste antifascismen också spänna från att praktiskt och konkret lära sig om fascismens funktion i dagens samhälle och därmed hur man står upp mot den emot den i ord och handling, över att träna sig i hur man säger ifrån mot rasistiska påhopp och hot i kollektivtrafiken eller på arbetsplatsen, till konkreta strategier för att skydda sig och sina kamrater från angrepp, till exempel demonstrationer och möten.

Det finns naturligtvis inget som säger att ens den sistnämnda formen av antifascistiskt självförsvar måste fokusera på eller ens innefatta våld. Ofta kan en massas beslutsamhet och närvaro räcka för att undanröja hot – den massiva, breda och framgångsrika antifascistiska mobiliseringen mot NMR:s marsch i Göteborg i september förra året är ett bra exempel på detta. Samtidigt får vi inte glömma att fascismen är en rörelse vars själva kärna är att utöva våld mot sådana som vi. Det är något vi måste vara medvetna om och förberedda på att bemöta.

Hur tänker vi oss då att en sådan antifascistisk självorganisering som vi föreslår kunde se ut? Något som vi tror kan fungera som inspirationskälla är det feministiska självförsvar som bedrivits i många år.

Det tål att upprepas: det här är inga förslag vi egentligen skulle vilja ägna vår energi åt att lägga fram eller genomföra. Att få våra lokaler sönderslagna eller bli attackerade och misshandlade i vår vardag eller när vi uttrycker våra åsikter är inget vi njuter av att behöva bekymra oss om. Men nu är det faktum det att det är just där vi befinner oss, nu är det så vårt samhälle ser ut. Det fascistiska våldet drabbar inte bara ett fåtal, det drabbar stora grupper människor, vare sig de väljer det eller inte. Det är hög tid att vi ser den sanningen i vitögat och börjar organisera oss för att göra något åt saken.

Fascismen kan i längden bara motas tillbaka med radikal vänsterpolitik som skänker människor hopp om en bättre värld. Låt oss därför se till att ge oss själva de bästa möjliga förutsättningarna att bedriva sådan politik.

Essä/Utrikes 01 juli, 2025

Grönt överflöd börjar i kloaken

Zohran Mamdani kampanjade på löftet om en stad som invånarna har råd med. Foto: Yuki Iwamura/AP.

I en amerikansk vänster som tappat hoppet kommer nu idéerna från liberalt håll, senast i form av boken ”Abundance”. Med deras hjälp kan en muslimsk socialist snart ta makten i USA:s största stad. Men hur ny – och hur liberal – är egentligen den överflödsideologi som tagit New Yorks väljare med storm?

”Är du en avloppssocialist”, frågar den liberala journalisten Derek Thompson sin poddgäst Zohran Mamdani. Intervjun sker en vecka före primärvalet för att utse Demokratiska partiets borgmästarkandidat för New York. Mamdani skrattar och säger han gärna kallar sig det.

Socialisten Zohran Mamdani lyckades oväntat besegra motkandidaten Andrew Cuomo i Demokraternas primärval och är nu favorittippad som ny borgmästare för New York. Mamdani lyckades på kort tid bygga en valkampanj under parollen ”A city we can afford” – en stad vi har råd med – som fick ut 40 000 valarbetare på gatorna.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 01 juli, 2025

Öresundsbron visar upp Malmös inställda framtid

Öresundsbron är Europas femte längsta bro. Foto: Pierre Mens/Scanpix/TT.

Minnena flyter ihop. Det kan inte vara när han gick in på en hemmafest på Istedgade och bajsade ned toagolvet efter många öl och en dåligt tillagad hipsterburgare. Då lommade min vän i väg utan att säga något och tog Öresundståget tillbaks över bron.

Nej, det här var en annan gång. Floss på Larsbjørnsstræde. Tio tequilashots för 100 danska. Sedan hade han tappat sitt pass och vid den här tiden stod inhyrda vakter på Kastrups tågperrong och krävde id-handling för påstigning mot Sverige. Vi behövde kunna förhandla. Det fick bli taxi.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 30 juni, 2025

Gör Ungern gay igen

Prideparaden i Budapest har blivit en katalysator för kritik mot högerregeringen. Foto: Rudolf Karancsi/AP/TT.

Regeringen hotade med ansiktsigenkänning, böter och fängelse. Men när tåget väl drog igång fylldes boulevarderna av färg, jubel och satir – i protest mot det auktoritära projekt som gjort Ungern till EU:s mest homofoba land.

Den sista trafik som släpps fram på boulevarden utanför stadshusparken i Budapest är en dubbeldäckare med turister, som visar handhjärtan och knutna nävar. Folkmassan svarar med jubel och applåder.

En timme tidigare såg samlingen ännu oroande liten ut, men fyller nu hela den breda gatan och de omkringliggande torgen. Snart går demonstrationståget iväg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 27 juni, 2025

Linn Svansbo: Almedalen har blivit en rosébunker

Årets huvudperson under Almedalsveckan var ÖB Michael Claesson, som här syns ombord på HMS Carlskrona. Foto: Jessica Gow/TT.

På varenda scen diskuterades säkerhet och försvar. Men drömmarna om en bättre värld fick inte plats i årets Almedalsvecka.

Det mesta som går att säga om Almedalen har redan skrivits. Hundratals texter om lobbyismen, klägget, rosévinet, demokratin, näringslivifieringen.

Tyck vad du vill om nördarnas egen Roskildefestival, men den som lyssnar på talen och läser programmet lär sig något om dem som styr – eller gör anspråk på att styra – Sverige. I år lär man sig bland annat att Länsteatern Gotland anordnar seminarier om teatrarnas roll i totalförsvaret. Totalt finns närmare 400 programpunkter med orden ”försvar” eller ”beredskap” i titeln. Och istället för att hålla ett traditionsenligt tal besökte statsministern Ulf Kristersson endast ön för att posera framför det nyinköpta tyska luftvärnssystemet Iris-T.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 27 juni, 2025

Vänsterpartiet vill återta välfärden: ”Avkriminalisering”

Nooshi Dadgostar i Almedalen under fredagen. Foto: Jessica Gow/TT

”Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle”, säger Nooshi Dadgostar i Almedalen. Nu föreslår Vänsterpartiet en trestegsplan för att återta känsliga välfärdsområden – men näringslivets organisationer är kritiska.

De senaste månaderna har avslöjanden duggat tätt om att verksamheter som hvb-hem, personlig assistans eller avhopparverksamhet drivs av kriminella. 

– Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle, välfärden. Det är där de bygger sig in i vårt samhälle och bygger inflytande, säger partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt partiledartal Almedalen under fredagen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 27 juni, 2025

Skönheten är ingenting utan ett samhälle

Nacka Grace vill vara 1920-tal, men blir mest en tom gest. Illustration: Brunnberg & Forshed.

Nacka Grace utanför Stockholm lajvar 1920-talets urbana charm men har helt glömt vad arkitekturen en gång ville göra för medborgarna.

Den nybyggda samtiden kan ibland tyckas ful, närmast ogästvänlig. Som tidigare i maj i Skellefteå, på höjden ovanför Northvolts enorma vita kala fabrikshallar. Det var tomt, förutom en korp som satt och skorrade sitt mäktiga storskogsljud i en tall i en kvarglömd dunge i den utplånade lingonskogen.

Att då ställa sig upp och ropa på skönhet, omsorg, rimlighet kan nästan tyckas som en medborgerlig skyldighet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 26 juni, 2025

Alice Aveshagen: Kåt och cool – men bara om du är smal

Artisten Lola Young har en egen stil, men hånas för att hon inte är smal nog. Foto: Amy Harris/AP.

Sex är fräckt och kul – så länge det kommer med ett pastellfilter, en midja i storlek 34 och ett skämt i slutet. Knullsug utan ironi bara pinsamt.

Ett särskilt obehag uppstår när en kvinna uttrycker knullsug utan ironi, utan filter, utan blinkning mot publiken. När orden står nakna, utan inramning, blir de pinsamma. Då kommer hånet – snabbt, instinktivt. En känsla av att något är fel, utan att man riktigt kan säga vad.

Den brittiska sångerskan Lola Youngs utskällda singel ”One thing” illustrerar just ett sådant uttryck. Inte för att den är mer sexuell än annan pop, utan för att den vägrar att vara smakfull. Hon inleder viskande: ”Oh, hi.” Ömt, nästan spelat blygt. Men sedan vänder tonen: ”I wanna make you feel appreciated when you’re deep up in me/When you’re deep up inside”. (”Jag vill att du känner dig uppskattad när du är djupt inne i mig/När du är djupt uppe”.)

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 26 juni, 2025

Farage tar kommandot över Storbritanniens höger

Foto: Ian West/PA Photos/TT, Adobe stock.

Nigel Farage är segerviss. Efter vårens lokalval i Storbritannien har hans högerparti Reform UK tagit makten på flera orter i landet – och i nationella mätningar slår de rekord efter rekord. Som Farages enda hinder står en av landets minst populära premiärministrar någonsin, ett fragmenterat Toryparti – och hans eget ego.

Preston, England.

I en av de vackra salarna i County Hall, med träpaneler längs väggarna och ljusblått tak, sitter tio män runt ett bord. Alla tillhör det politiska partiet Reform UK, och tillsammans utgör de den nyvalda kommunstyrelsen i Lancashire.

De väntar spänt på att deras partiledare, Nigel Farage, ska komma och gratulera dem till framgången i det senaste lokalvalet.

När Farage kommer in i rummet, iklädd kostym och en lila paisleymönstrad slips, börjar han genast skämta. Någon frågar Nigel om han vill ha något att dricka.

– Är det inte lite för tidigt för det? frågar Farage och skrattar gott.

Klockan är halv tio på morgonen och Nigel Farage har mycket att vara glad över. Valsegern för Reform UK i Lancashire i lokalvalen var total. Partiet vann 53 av totalt 84 platser i kommunfullmäktige. Näst störst blev de konservativa Tories, med endast 8 platser. Reform UK lyckades nästan helt utplåna både Tories och Labour. Landets två traditionella maktpartier backade med 40 respektive 27 mandat.

Samma mönster upprepades i en rad andra kommuner i England. Reform UK sitter nu i majoritet i 10 av de 24 kommuner och andra lokala municipaliteter som höll lokalval i början av maj. Partiet vann även flest mandat av alla partier – 677 av de totalt 1 650 mandat som fanns att ta. Nationella undersökningar visar att partiet nu är det mest populära i Storbritannien. Vissa undersökningar pekar på att runt 30 procent av alla britter skulle rösta för partiet om det var val i dag.


Reform UK grundades i slutet av 2018 av Nigel Farage, då under namnet The Brexit Party. Farage har länge varit en av Storbritanniens mest högljudda och inflytelserika EU-kritiker. Han var en av medgrundarna till partiet UKIP som han även ledde under 2010-talet. Efter Brexitomröstningen 2016 sade Farage att han hade uppnått sin politiska ambition och avgick som partiledare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 25 juni, 2025

Efter antisemitiska inläggen: ungsvensk kvar som medlem i SD

Foto: Christine Olsson/TT.

I maj meddelade Ungsvenskarna att ett ärende om uteslutning skulle inledas mot den medlem som bett nynazister om hjälp att skriva kongressmotioner. Men fram till nu har ärendet inte landat på medlemsutskottets bord – och ombudet som ville sätta ”judevarning” på Peter Wolodarski är fortfarande en del av partiet.

Den medlem i Ungsvenskarna och Sverigedemokraterna som bad om hjälp på ett högerextremt forum att skriva motioner till de förstnämndas kongress är fortfarande medlem i partiet, kan Flamman avslöja.

Det var i maj som Flamman publicerade en granskning av kongressombudet, som även ertappades med att ha skrivit grovt rasistiska kommentarer på plattformen X. I ett inlägg skriver han att man borde sätta en ”judevarning” på Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski, och i ett annat beskriver han invandrare som ”rasfrämlingar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Kommentar 25 juni, 2025

Paulina Sokolow: Låt inte Åkesson utnyttja Sveriges judar

Vid sitt tal i Almedalen bad Jimmie Åkesson om ursäkt för partiets antisemitism. Foto: Christine Olsson/TT

I sitt tal i Visby riktade sig Åkesson under ett ögonblick direkt till Sveriges judar: ”Jag ber om ursäkt för att mitt parti på den tiden kunde uppfattas som hotfullt och skrämmande för judar i Sverige.” 

Botgöring? Tillåt mig att tvivla.  

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)