Fler apotek delar på allt färre anställda. Långa arbetsdagar, stress och ohälsa. Det är några av konsekvenserna för personalen efter avregleringen av apoteksmonopolet.
– Det blir hela tiden allt mer slimmat, säger Farmaciförbundets förhandlingschef Tero Huhta till Flamman.
– Samhällsansvar har bytts mot pengar.
Tero Huhta, förhandlingschef för Farmaciförbundet skräder inte orden när han ska beskriva hur privatiseringarna har påverkat arbetsmiljön på apoteken. Sedan avregleringen för ett par år sedan har det öppnats 300-400 nya apotek i Sverige. Det finns dock ett problem: Antalet anställda har inte alls ökat i samma takt. I stället delar allt fler apotek på färre anställda, enligt Tero Huhta.
– Vi får dagligen samtal från äldre medlemmar runt 61, 62 år som ser en tidigare pension som sin livlina. De orkar inte med tempot.
Varje apotek måste ha minst en farmaceut i tjänst under sina öppettider. På många apotek finns bara en eller två farmaceuter, vilket kan innebära arbetspass mellan nio, när butiken öppnar fram till stängningsdags vid åtta på kvällen. Det blir också allt vanligare med deltider och att anställda kryssar mellan olika apotek.
– Det blir hela tiden allt mer slimmat.
Personalnedskärningar
Farmaciförbundet har sedan tidigare varnat för att det sker personalnedskärningar bland apoteken och att pensionsavgångar inte ersätts med ny personal. En undersökning som Farmaciförbundet har gjort för ett år sedan visar att varannan av de som ger läkemedelsrådgivning tycker att de inte kan göra ett bra jobb. Var femte tillfrågad menar att recepthanteringen inte sköts på rätt sätt. Fyra av fem medlemmar i undersökningen med hälsoproblem hävdade att deras problem beror på arbetsmiljön. – Det fanns arbetsmiljöproblem före omregleringen, men det vi ser i vår undersökning är att utvecklingen går åt fel håll och att de brister som framkommer riskerar att drabba konsumenterna, sade Carina Jansson, Farmaciförbundets ordförande, när undersökningen släpptes i ett uttalande.
Från Farmaciförbundet ser man tydligt ett före och ett efter avregleringen.
– Det handlar helt om privatiseringarna, säger Tero Huhta.
– Det säger sig själv egentligen. Apoteket AB gjorde en viss vinst under en tioårsperiod. Nu ska alla företagskedjor göra samma vinst.
Samtidigt som vinstkraven är höga på apoteken har möjligheterna till att göra vinster minskat i och med att vilken butik som helst numera får sälja receptfria läkemedel som alvedon eller nässprej.
– Det som troligen måste hända är att något företag måste ge upp och kasta in handduken, fortsätter Huhta.
Betydligt hårdare
Snart börjar avtalsrörelsen för apoteksanställda och arbetsmiljöproblemen avspeglar sig även där. Bland annat har facket krävt att apotek med bara en farmaceut anställd ska hålla stängt vid lunch för att ge möjlighet till ordentliga lunchraster. Dessutom kräver man att raster skrivs in i avtalet och att anställda ska ha rätt till minst fyra veckors sammanhängande semester istället för tre som idag. Allt pekar på att det kommer att bli en väldigt tuff avtalsrörelse, enligt Farmaciförbundet.
Ett av argumenten till avregleringen var att lönerna skulle stiga bland apotekspersonalen. Det har de också gjort och ökar i viss mån fortfarande för vissa yrkesgrupper inom facket.
– Samtidigt får vi jobba betydligt hårdare för pengarna, säger Tero Huhta.
