Som första land i världen försöker Danmark nu systematiskt skicka tillbaka syriska flyktingar. Flamman talade med migrationsjuristen Nikolas Feith Tan vid Danska institutet för mänskliga rättigheter om den nya lagen.
På vilka grunder hävdar den danska regeringen att Syrien är ett ”säkert land”?
– Den grupp som har fått sina uppehållstillstånd indragna är en specifik grupp som kom 2015 och 2016. De har en särskild status kallad 7.3, efter lagparagrafen som ger temporär flyktingstatus åt människor som flydde den allmänna konflikten i Syrien men som inte individuellt hotas av förföljelse. Den säger att en människa som flyr konflikten kan få ett års uppehållstillstånd, men att de måste återvända så fort situationen i Syrien förbättrats. De senaste åren har den danska regeringen börjat betrakta Damaskus som en säker region. Så nu vill den skicka tillbaka dem som inte riskerar individuell förföljelse dit.
Är detta argument förenligt med folkrätten?
– Europadomstolen har inte sagt någonting om situationen i Damaskus. Artikel 3 i Europakonventionen säger att ett land inte får skicka tillbaka asylsökande som riskerar att utsättas för tortyr, omänsklig eller nedvärderande behandling eller bestraffning. Jag vill dock påpeka att länder som Sverige också vägrar att ge asyl till människor från Damaskus på samma grunder. Skillnaden är att den svenska regeringen inte skickar tillbaka människor som redan befinner sig i Sverige. Danmark är unikt i det avseendet, även om Ungern också har dragit in några få syriska flyktingars uppehållstillstånd. Men trots att Danmark drar in uppehållstillstånden för dessa människor betyder det inte att de tvingar dem att lämna landet. De försöker i stället övertyga dem att göra det frivilligt. Juridiskt hade det varit en mycket mer akut utmaning mot de mänskliga rättigheterna om man började sätta dem på flygplan och skicka tillbaka dem.
Vilka är de troliga följderna av denna förändring?
– Tre olika grupper kommer att utkristallisera sig. En grupp kommer att stanna i Danmark och hoppas att politiken förändras, medan de lever utan arbete eller möjlighet att studera. En andra grupp kommer att gå under jorden i andra EU-länder och söka asyl där. Och en tredje kommer att välja att flytta tillbaka till Damaskus.
Vilka har reaktionerna i Danmark varit?
– För oss på institutet var detta ingen överraskning. Allmänheten var mer förvånad. Vi hade ett ”paradigmskifte” 2019 då de flesta rättsskydd för flyktingar började göras temporära, men vi visste inte exakt vad det innebar förrän nu. Flera demonstrationer mot detta har ägt rum. Lagen är formulerad så att så vida det inte bryter mot Danmarks internationella åtaganden är staten skyldig att dra in deras uppehållstillstånd. Många kommer att hamna i limbo.
Finns det några tecken på att lagen kan förändras?
– Ett parti som stödde paradigmskiftet, Radikale venstre, har ändrat sig. De kräver nu att undantag görs för välintegrerade flyktingar. Det skulle kunna ändras, till exempel om Danmark etablerar diplomatiska relationer med den syriska regeringen igen. Men jag tror inte att det kommer att ske snart.
