Utredningen föreslår att medlen till public serviceföretagen Sveriges Television och Sveriges Radio skall räknas upp med två procent per år. Det har de gjort sedan den socialdemokratiska regeringen tog beslut om detta 2002. Och trots att inflationen då låg på betydligt lägre nivå än idag har det inneburit stora årliga neddragningar. Kerstin Brunnberg, vd för Sveriges Radio anser att en uppräkning på 2 procent är en skymf:
– Ja, det är i längden omöjligt att genomföra rationaliseringar av den storleken som vi gör nu utan att kvaliteten går ner kraftigt, säger Brunnberg till Flamman.
– Sedan 2002 har vi tvingats till en ständig nedmontering, 32 miljoner per år. I jämförelse kostar en lokal kanal 20 miljoner.
SR har rationaliserat, minskat på administration och lokalkostnader, säger Brunnberg. Några små sådana sparmöjligheter finns kvar, sedan blir det nedläggningar, eller uteblivna löneökningar.
– Vi är ett företag som arbetar med människor som är värda och kommer att vilja ha högre lön, säger Brunnberg.
Och det går inte att göra radio snabbare?
– Nej, det är precis det. Det tar fortfarande lika lång tid att göra journalistik. Men de fattar inte riktigt vad journalistik är! Det viktigaste av allt är för journalister är att få tid till att kunna göra ett riktigt jobb.

Svälten har pågått länge
Björn Elmbrant, som arbetat under lång tid på Sveriges Radio och nu är pensionerad, säger att utsvältningen pågått under 15 år.
– Hela tiden har folk lagt manken till och ansträngt sig lite extra. Och det har gått hyggligt, men det sista året jag jobbade var det uppenbart att det inte längre fungerade. Många program har inte längre möjlighet att ha specialreportrar som är inlästa på sitt ämne – modellen blir mer och mer allmänreportrar. Och då har man snart ingen egen bevakning, utan tar in det som andra medier rapporterar om, för man saknar kunskapen om ämnena.

Sker i många länder
Staffan Sonning är tidigare chef för Ekot och nu chefsstrateg på Sveriges Radio. Han sätter det som sker i Sverige i internationellt perspektiv. Det pågår en långsam men effektiv utsvältning av public service i väldigt många länder, säger han.
– Ja, det kallas ”the atrician approach”, utsvältningsansatsen, i den europeiska debatten. Genom gradvis utsvältning tvingas utbudet inom public service att smalna av. BBC gör sig nu till exempel av med tusentals medarbetare.
Menar du att utsvältningen är medveten?
– Det vet jag inte, men det är effekten. Och det är i stora delar av den politiska diskussionen inget man gör speciellt mycket för att bromsa.
– Det speciella nu är att denna utsvältning kommer i ett läge där kommersiell media formligen exploderar. De fyra stora mediehusen i Sverige hade en sammanlagd vinst på 9 miljarder år 2006 – lika mycket som hela omslutningen för public service. Bonniers är nu fem gånger större än hela public service sektorn.