Finansministern gjorde på måndagen den traditionsenliga vandringen med höstbudgeten, från finansdepartementet till riksdagshuset. Han fick både ris och ros för innehållet.
– Vi har samlat i ladorna och har säkerhetsmarginaler. Det dämpar nedgången och gör att sysselsättningen blir lite starkare än vad den annars skulle ha blivit, sade Anders Borg (m).
Men budgeten är kliniskt ren från investeringar för att arbetslösa ska få jobb, menar socialdemokraternas Thomas Östros.
– Istället är det bara samma gamla skattesänkningar som vanligt. Men den politik som inte lyckades bryta långtidsarbetslösheten i högkonjunktur lär knappast bita i lågkonjunktur.
Miljöpartiets Mikaela Valtersson kritiserar regeringen för att minska inkomsterna till sjuka och arbetslösa.
– I regeringsförklaringen sa statsministern att den som inte känner sig sedd inte heller orkar bidra, sade Mikaela Valtersson under riksdagsdebatten om budgeten. Men på vilket sätt känner man sig mer sedd om man får mindre pengar? Hur ser den logiken ut?
Skattesänkningar till högavlönade
Regeringen väljer att ännu en gång dela ut statens överskott i form av skattesänkningar till de redan högavlönade, säger vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson
– De rikaste tio procenten i samhället, där två av tre är män, har fått en tredjedel av regeringens totala skattesänkningar och inkomstförstärkningar, säger Ulla Andersson. Det motsvarar en reell inkomstökning på över 5.000 kronor per månad för de rikaste, medan de med lägst inkomst har fått en knapp hundralapp.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, hade velat se höjda doktorandlöner i forskningsbudgeten. Dessutom saknar SFS höjda studiemedel. Studenter går back med 900 kronor varje månad, påpekar SFS, och pekar på den felräkning från SCB som orsakade en tidigare räntehöjning än vissa menade var nödvändig.
– SCB:s felräkning har visat sig vara mer lönsam för studenterna än vallöften. Tyvärr hinner studenter både börja plugga och hoppa av innan politikerna har agerat, säger SFS:s ordförande Moa Neuman.
Orättvist mot pensionärer
Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv ger mestadels gott betyg till höstbudgeten.
– Regeringen prioriterar åtgärder som inte bara stimulerar ekonomin kortsiktigt utan också ger långsiktigt goda effekter för jobben och tillväxten. Ambitionsnivån kunde dock vara högre, inte minst när det gäller att åtgärda skadliga skatter såsom värnskatten och kapitalinkomstskatten, säger Svenskt näringslivs vd Urban Bäckström, som menar att det är positivt att stora delar läggs på skattesänkningar.
Från ett ekonomiskt perspektiv gör regeringen mycket rätt, menar Skattebetalarnas förening.
Men statsbudgeten kan ändå inte kallas rättvis.
– Varför uppgår skattesänkningarna för pensionärer till två miljarder när löntagarna och företagande får 15 respektive 16 miljarder? säger Robert Gidehag, VD för Skattebetalarnas förening.
Budgetpropositionen är tom på åtgärder som underlättar för landets småföretag, menar Företagarna.
Egen skogsbudget
– Vi hade hoppats på en kaka, men det blev bara kaksmulor. Arbetslinjen är viktig, men vi önskar att regeringen med samma intensitet genomförde insatser för att öka efterfrågan på arbetskraft, det vill säga att driva företagarlinjen, säger Företagarnas VD, Anna-Stina Nordmark Nilsson.
Anders Hellborg från Greenpeace gjorde i måndags samma vandring som finansministern, med en alternativ budget för skogen.
– Regeringen tänker skära ned anslagen för biologisk mångfald med 182 miljoner kronor 2009 och fortsätter att skära 2010. I själva verket behövs flera miljarder extra för att verkligen skydda våra få kvarvarande gammelskogar. Vi ville visa finansminister Borg att sambandet är enkelt – minskar regeringen anslagen till naturvård, då minskar man också den biologiska mångfalden i Sverige, säger Anders Hellborg.
