I filmhistorien finns gott om hemliga rättskipare. De som tar lagen i egna händer och utför det samhälleliga smutsarbete som ingen annan förmår. Till de mest kända hör väl den laglösa cowboyen, som trots sin position utanför samhället alltid verkar tjäna rättvisan. I Magnus von Horns Oscarsnominerade film Flickan med nålen återfinns denna arketyp i en oväntad och skruvad skepnad. Och denna gång är det onda och goda inte lika lätt att avgöra som i westernfilmerna.
Magnus von Horn är ursprungligen från Göteborg men bor och verkar numera i Warszawa. I Sverige är han mest känd för filmen Efterskalv (2015) som vid 2016 års Guldbaggegala tog hem priset för bästa film. Flickan med nålen är producerad både i Polen och Danmark, men det är för Danmarks räkning som filmen tävlar på måndag. Berättelsen är baserad på den verkliga personen Dagmar Overbye, som gjort sig ökänd i Danmark efter att ha mördat flera barn hon påstod sig ha adopterat. I filmen får vi följa fabriksarbetaren Karoline (Vic Carmen Sonne) som i 1920-talets Köpenhamn är klämd mellan att vara både ensamstående kvinna och arbetarklass. Efter en kort relation med fabriksdirektören är hon dessutom på smällen, utan några som helst förutsättningar att ta hand om sitt barn själv. När hon misslyckats göra abort på ett badhus blir hon omhändertagen av karamellförsäljaren Dagmar Overbye (Trine Dyrholm), som visar sig ha som dold sidoverksamhet att finna adoptivföräldrar åt oönskade barn. Det dröjer inte länge innan Karoline både flyttar in hos Dagmar och blir medhjälpare i hennes verksamhet. Men allt tar en snabb vändning när Karoline inser att Dagmar i hemlighet mördar barnen.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!
