I fredags slet en sprängladdning sönder ett svenskt militärfordon i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan. En svensk soldat dog, för två är tillståndet livshotande medan en fjärde soldat vårdas på hemlig ort för lättare skador.
Bomben beskrivs som en fjärrutlöst så kallad vägbomb. Attentatet tillskrevs omedelbart al-Qaida. Sanningen är att ingen vet. De sex afghaner som greps direkt efter attentatet har släppts.
Det enda som är säkert är att Afghanistan fyra år efter USA:s angrepp och med större utländska styrkor i landet än tidigare inte är säkert. Tvärtom ökar våldsamheterna.
Mazar-i-Sharif har betraktats som ett ganska säkert område. I händerna på en av de krigsherrar USA stöder sig på och som inte nödvändigtvis är lojal med den regim som USA installerat i Kabul under Hamid Karzai.

Kriget mot terrorismen drabbar inte bara verkliga och inbillade talibaner, också civila afghaner dödas och behandlas illa. Det är främst i södra och sydöstra delarna av landet som upprensningsaktioner och regelrätta strider fortfarande pågår. Det är därifrån otaliga och upprörande amerikanska övergrepp rapporteras. Som senast likbränningen av två dödade talibaner, som upprörde alla afghaner.
För Operation Enduring Freedom (OEF) har USA 20 000 soldater i Afghanistan. De svenska soldaterna ingick i det svenska elitförbandet Särskilda skyddsgruppen (SSG). Den ingår i Internationella säkerhetsstyrkorna (Isaf), som till skillnad från OEF inte har stridande uppgifter.
Isaf-styrkorna, omkring 12 000 man, leds sedan ett par år av Nato. De svenska soldaterna, knappt 100 man, står under brittiskt befäl. I mars ska den svenska truppstyrkan enligt regeringens förslag fördubblas.