Elbilar, vindkraft, utsläpp – Tidös klimatpolitik är en bilkrasch. Inte konstigt att vice statsministern tvingas gå till frontalangrepp mot journalisterna.
Vid pump.
Så låter förra valrörelsens mäktigaste trollformel, jämförbar med ”ta tillbaka kontrollen” eller Lord Voldermorts avada kedavra.
Nu har SVT gjort en minidokumentär (9/4) om det pumppopulistiska slagordet, där det konstateras att bensinpriserna sjunkit rejält tack vare att de sänkte både skatten och reduktionsplikten, samt sjunkande världsmarknadspriser.
Är det politiskt färgat att konstatera att regeringen missar sina egna målsättningar?
Sedan kom Irankriget och drev upp oljepriserna tillfälligt, vilket i helgens Agenda hejades på av kristdemokraten Lars Adaktusson, som anser att ”våld som en yttersta åtgärd kan vara befogad”.
Vad han inte säger är att regeringens fossilslukande politik inte bara direkt finansierar gulftyrannierna, precis som det tidigare finansierade Vladimir Putins styre, utan även gör oss känsligare för konflikter.
Samtidigt misslyckas vi med vår omställning på varje punkt: utsläppen ökar, vindkraftsprojekt förhalas, laddinfrastrukturen byggs ut för långsamt, och elbilsförsäljningen bromsar in.
Så vad svarar Ebba Busch när journalisterna presenterar henne med detta samlade haveri? Hon skyller på att frågorna är för ”politiskt färgade”. Är det politiskt färgat att konstatera att regeringen missar sina egna målsättningar?
Att Sverige enligt klimatlagen ska minska sina utsläpp med 63 procent till 2030, med nettoutsläpp noll vid år 2045? Att transportsektorns utsläpp ska ned med 70 procent? Att omställningen till elektrifiering ska gå snabbt nog för att nå dit?
Det här är inga slagord som Återställ våtmarker sprejat över ”Karl XII:s likfärd” på Nationalmuseum, utan regeringens egna målsättningar efter beslut i riksdagen. Det måste energiministern och vice statsministern Ebba Busch tåla kritiska frågor om.
De här undermåliga prioriteringarna bekräftades i vårbudgeten som lades fram under måndagen. Där håller man fast vid den sänkta reduktionsplikten, och med otillräckliga satsningar på grön energi. Visserligen finns där en förstärkt elbilspremie på 100 miljoner och stöd för elektriska arbetsfordon, men det bleknar inför storsatsningen på fossilbilar i form av 1,6 miljarder i sänkt skatt på bensin och diesel.
Ja, du räknar rätt: det är 16 gånger mer.
Inte minst finns i vårbudgeten ett stort gapande hål vad gäller investeringar. Visst är det rimligt att satsa på de enskilda hushållens ekonomi, inte minst då det är där man vinner valen. Där har även oppositionen lagt sitt fokus – Socialdemokraterna med sitt valmotto ”En stark ekonomi som märks i din plånbok”, och Vänsterpartiet med en valplattform som utlovar ”en politik där människors behov av social och ekonomisk trygghet står i centrum”.
Men som till och med Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt konstaterar saknas helt långsiktiga satsningar. Svensk ekonomi står i träda, arbetslösheten är bland de högsta i Europa, och Kina gasar om kontinenten i alla industrigrenar: grön energi, elbilar, AI.
Den sammanvägda bilden är tydlig. Sverige går på pumpen.
Återstår för regeringen att göra det man är bäst på: skälla ut dem som påpekar det.
