Sedan Lula återtog makten för ett år sedan har vänstern knutit sitt hopp till Brasiliens nygamla president. I ekonomin ser det mer positivt ut än befarat, men med en högervriden kongress och ett kärvt ekonomiskt världsläge tornar utmaningarna upp sig.
– Visst, det händer positiva saker i ekonomin, men det har fortfarande inte nått ned till oss.
Joselito Assis är lokal aktivist i ett fattigt område i tremiljonerstaden Salvador, i nordöstra Brasilien. Det har varit ett par tunga år med pandemin och den förra högerextrema presidenten Jair Bolsonaro. Skolorna har inte fungerat då undervisningen bedrevs digitalt under pandemin, trots att flertalet inte har tillgång till internet. Därmed har en hel generation ungdomar stått utan utbildning.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– De tvekar om de ska komma tillbaka till skolan, vilket är katastrofalt. Det enda som fungerat är narkotikahandeln, som ätit sig långt ned i åldrarna. Det finns en jättelik social skuld, säger Joselito Assis.
Nästan alla unga killar över tolv år använder marijuana, berättar han.
– Men trots allt är hoppet på väg tillbaka. Samhället visar tecken på att fungera igen. Bara för någon dag sedan åtalades fyra militärpoliser som utanför tjänsten skjutit ihjäl ett par uteliggare. Så var det inte under Bolsonaro.
Det var med knapp marginal som den tidigare vänsterpresidenten Lula da Silva besegrade Jair Bolsonaro 2022. Ändå var förhoppningarna stora när Lula tillträdde som president för ett drygt år sedan. Kuppförsöket den 8 januari, när anhängare till Bolsonaro stormade kongressen, högsta domstolen och regeringsbyggnaden, slog tillbaka mot högersidan. Bolsonaro har förlorat rätten att ställa upp i kommande val, och framstår nu som en förverkad politiker. Samtidigt finns strömningarna som förde honom till makten kvar, med sitt hat mot vänstern och de sociala rörelserna. Störst av kongressens 23 partier är högerextrema Partido liberal, det parti Bolsonaro ställde upp för. Men det är inte de som ställer till med störst problem för Lula.
I kongressen finns en löst sammansatt grupp av partier som kallas centrão, vars namn kan översättas till ”den breda mitten”. Det är center-höger-politiker som inte förenas av någon ideologi och har egna lokala maktbaser. Deras informella ledare är underhusets talman Artur Lira. Talmannen har en mycket viktig position eftersom det är han som sätter dagordningen för vad som tas upp. Under Bolsonaros regeringstid var Lira allierad med honom och försvarade honom i kongressen. När Lula vann valet bytte han snabbt sida och nu är han viktig för att regeringen ska kunna genomföra sin politik
I kongressen finns ett system med så kallade emendas, lokala projekt såsom vägbyggen eller idrottsanläggningar som parlamentariker kan skapa i sitt valdistrikt för att få stöd från sin väljarbas. De är också en möjlighet för att komma över resurser, och i realiteten innebär de en stor risk för korruption. Lula har alltid varit emot detta system – men på grund av alliansen med Lira är han nu fången i det.
Inför 2024 har budgeten för dessa emendas utökats till 50 miljarder reais, motsvarande drygt 100 miljarder kronor. Dessa pengar hade egentligen gjort större nytta på annat håll, men för regeringen fungerar de som växelpengar för att den ska få igenom sin politik. Detta gör parlamentets roll stark i brasiliansk politik, trots att landet har ett presidentiellt system – detta till den grad att det nu talas om att man närmar sig ett parlamentsstyre.
Men trots detta har Lulas finansminister Fernando Haddad fått igenom en första skattereform, något alla hans föregångare sedan militärdiktaturen misslyckats med. Det brasilianska skattesystemet är mycket komplicerat, med mängder av indirekta skatter som varierar från delstat till delstat. Beskattningen är också regressiv, vilket innebär att de rika betalar proportionerligt mindre. Nu är systemet på väg att förenklas kraftfullt, men kongressen håller emot. För att minska orättvisorna har Lula därför tvingats till andra åtgärder. Ett stort antal sociala program med subventionerade bostäder och apoteksvaror är på väg att återstartas, och minimilönerna kommer att höjas.
”Ekonomin växte 3 procent under 2023 och inflationen sjönk till 4,5 procent. Det är betydligt bättre än väntat”, säger ekonomen Andre Roncaglia till tidningen Carta Capital.
Det har skapats 2 miljoner arbetstillfällen och arbetslösheten sjunker. Samtidigt har Brasiliens kreditvärdighet förbättrats på den internationella finansmarknaden.
Styrräntan har också sänkts, vilket är en förutsättning för de investeringar som Brasilien är i skriande behov av. Industrin har under ett antal har halkat efter, produktiviteten står nästan still. Brasilien exporterar jordbruksvaror som soja, sockerrör och kött, medan teknikandelen i exporten sjunker. Detta är en dödsfälla för ett land i syd, i och med att råvarupriserna går snabbt upp och ner. Detta låg bakom den ekonomiska krisen under Dilma Rousseffs regering under början av 2010-talet,
Lula satsar nu återigen på att ge staten en större roll, både genom statliga företag som oljejätten Petrobras och i samarbete med privata intressen. Men intresset från den privata sidan är svagt.
De jordlösas rörelse MST är en av de starkaste krafterna bakom Lula. Det kan verka märkligt att en rörelse som består av småbrukare och fattiga lantarbetare har blivit en sådan avgörande maktfaktor, men de är välorganiserade och har förmågan att agera snabbt och vara en motor i samarbetet med andra rörelser.
För Bolsonaro var de jordlösa en av huvudfienderna, och sedan det senaste valet har den tidigare presidentens anhängare i kongressen satsat på en parlamentarisk kommission som skulle undersöka MST. Det uppenbara syftet var att hitta förevändningar för att kriminalisera rörelsen, trots att en domstol tidigare har funnit MST:s markockupationer vara legitima. Den drogs igång med visst stöd från den övriga högern. Men regeringen agerade och erbjöd nya ministerposter åt några av dessa partier. Följden blev att de bytte ut några av sina medlemmar i kommissionen, som då blev resultatlös. Det finns nu 31 departement i regeringen och ytterligare 7 poster med ministerstatus.
Vera-Lucia Barbosa är aktivist i MST och dessutom ansvarig för kontakterna med sociala rörelser i regeringspartiet PT:s styrelse.
– Det var en stor lättnad för oss när Bolsonaro förlorade, allt det vi skapat med bosättningar, kooperativ, skolor var hotat. Men vi överlevde tack vare vår starka organisation. Vi satsade också mycket på våra kontakter med övriga samhället. Till exempel skänkte vi tusentals ton mat från våra bosättningar till de fattiga i städerna.
När Bolsonaro under pandemin försökte evakuera folk från rörelsens läger drev MST och andra rörelser en kampanj som fick stöd både i landet och utifrån, vilket resulterade i att Högsta domstolen stoppade det.
– Vi ser att den nya regeringen är en koalitionsregering, vilket gör det ännu mer komplicerat än under Lulas förra regeringar. Vi måste föra fram våra krav på att jordreformen återupptas med flera bosättningar, men vi kan inte gå för hårt fram. Departementet för jordreformen är återskapat, men det finns för lite pengar för att genomföra det vi behöver. Det närmaste året kommer att vara avgörande, säger hon.
MST har 65 000 familjer som bor i enkla läger och som hoppas på att få en jord att bruka i en av de nya bosättningar rörelsen kräver, men under 2023 bosattes bara 5 711 familjer.
João Pedro Stédile är MST:s mest framträdande ideolog. I en intervju i vänstertidningen Carta Capital analyserar han Lulas första år vid makten.
”Lulas valvinst var en seger för demokratin och för att återupprätta staten. Den innebar också att det återskapades en bred front av progressiva krafter. Redan under valkampanjen såg vi att Lula verkligen vill bekämpa den sociala ojämlikheten, fattigdomen och hungern. Men alla ministrar är inte lika engagerade.”
Stédile säger att de sociala rörelserna vill se ett nytt folkligt projekt för Brasilien. Som många andra talar han om behovet av en återindustrialisering av landet, ett begrepp som ofta förs fram i analyser av Lulas program, utan att egentligen konkretiseras.
Vi ser att den nya regeringen är en koalitionsregering, vilket gör det ännu mer komplicerat än under Lulas förra regeringar.
”På miljöfonden ser vi stora framsteg. Till exempel har avskogningen av Amazonas minskat med 22 procent, vilket är imponerande. Men vi ser att den fortsätter i andra områden, som Cerrado och Pantal. En expert har visat att vi behöver återbeskoga 50 miljoner hektar för att inte hamna i ett oåterkalleligt läge. Vi i MST har redan börjat plantera.”
När Lula installerades som president den 1 januari 2023 överlämnades presidentbandet symboliskt av åtta personer från olika utsatta grupper i samhället, såsom urfolk, slavättlingar, lumpsamlare och personer med funktionshinder. Ett år senare har de intervjuats av tidningen Brasil de Fato om vad som hänt sedan invigningen. Svaret från Dynamon Tuxá från urfolksrörelsen illustrerar läget ganska väl.
”Det var en stor framgång att det skapades ett departement för urfolk, med Sônia Guajara från vår rörelse som minister. Vi kan nu föra en dialog med regeringen som också agerade kraftfullt vid den humanitära katastrofen i Yanomani-området i början av året. Men det har varit brist på konkreta åtgärder från regeringens sida. Dessutom har kongressen tvingat igenom en lag som hotar några av våra territorier.”
Lulas första år vid makten har trots en rad svårigheter ändå fört med sig en del framgångar. Den 78-årige presidenten har visat sin skicklighet som förhandlare och strateg, även om vägen framåt fortfarande är oviss. Ännu allvarligare är att Brasiliens vänsterprojekt är så beroende av en enda person. Än så länge har ingen arvtagare lyfts fram som kan föra projektet vidare efter Lula.
