Detta är några av förslagen i EU-kommissionens krispaket för fiskeflottan, skriver norska Fiskeribladet Fiskaren. Yrkesfiskarnas makt över prissättningen kan ökas genom större och starkare producentorganisationer.
Idag kan EU-fiskarna bilda sådana organisationer som förvaltar EU:s lägstagränser. Kommissionen menar att fiskarna får alltför dåligt betalt för fångsten, och ber nu medlemsstaterna att stödja initiativ som kan ge bättre lönsamhet för fisk på marknaden.
Kommissionen vill använda upp till 200 miljoner kronor på bättre övervakning av fiskpriserna i EU, utreda möjligheter för att öka kvaliteten och ta ut bättre priser för märkning där produkterna i högre grad utnyttjar fördelar som bygger på tillgång, geografisk tillhörighet, dokumenterad hälsoeffekt och miljövänligt fiske.
Mer energisnåla
Stora, äldre fartyg ska bytas ut mot mindre och mer energivänliga båtar, skriver Fiskeribladet Fiskaren.
Överkapacitet och många års överfiske har gjort EU:s fiskeflotta extra sårbar för höga oljepriser, menar EU:s fiskerikommissionär Joe Borg. Han understryker att huvudmålet för EU:s fiskepolitik ska ligga fast, överkapaciteten i flottan måste byggas ner.
– EU-flottan har kommit in i en ond cirkel på grund av överkapacitet, överfiske och sviktande lönsamhet. Samtidigt har fiskarna inte kunnat vinna på att utbudet av fisk gått ner och att priserna har ökat. Detta gör näringen extra sårbar när oljepriserna ökar så drastiskt, säger Borg, enligt Fiskeribladet Fiskaren.
– Även om det nu behövs krishjälp, kan vi inte bara lägga det största problemet åt sidan. Gör vi det, riskerar vi att arbetet med att bygga ner kapaciteten kommer att undergräva politiken, säger Borg.
Ökade oljepriser
Kraftig ökning av oljepriser leder till ett slags undantagstillstånd i EU:s fiskepolitik, skriver tidningen. Det betyder bland annat att medlemsstaterna får större frihet att avhjälpa kriser med ökat stöd. Inte bara till fiskeflottan utan också andra delar av näringen såsom fiskeauktioner och fördelning till lands, enligt Fiskeribladet Fiskaren.
I förra veckan röstades förslaget igenom med klar majoritet. Sverige röstade dock emot.
Det omdebatterade förslaget innebär bland annat att kompensera för ökade bränslepriser.
– Åtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken måste vara långsiktiga, säger fiskeminister Eskil Erlandsson.
– Fiskeflottan måste anpassas efter hur mycket fisk som finns – tyvärr så bidrar dagens beslut inte till detta.
Eskil Erlandsson ser en risk i att andra branscher vill ha liknande stöd.
– Vi tror inte att det kommer att stanna vid detta, säger han till TT. Det kommer att spilla över även till andra branscher som drabbats av höga bränslekostnader.
Sveriges Fiskares Riksförbund håller med.
– Vi vill ha en subventionsfri fiskenäring som bär sina egna investeringar, säger Henrik Svenberg, ordförande för yrkesfiskarna, till Sveriges radios Västnytt.
– Samtidigt kan vi inte försätta våra svenska näringsidkare i en annan situation än den som gäller för kollegorna i övriga Europa. Vi måste ha lika villkor.
Den viktigaste åtgärden blir att EU:s medlemsländer nu får ge stöd för upp till tre månaders landliggande för fiskefartyg.
Sedan 2005 har liknande stödåtgärder varit inriktade på att ta ut fartyg för gott. Men stödet ska bara ges till fartyg som ingår i strukturplaner, och medlemsstater som vill ge sådant stöd måste också styra politiken så att fiskbestånden får ”vila” och byggas upp.
Stödreglerna ändras också så att det blir mer lönsamt att byta ut ett energikrävande fartyg mot en mindre båt. Fångstkapaciteten på det nya fartyget måste minst halveras. Vid ombyggnad till mer energivänlig drift, sänks kraven på eget kapital.
