Rysslands invasion av Ukraina har satt hela det politiska livet i gungning i Europa. Från öst till väst och från vänster till höger frågar sig politiker, partimedlemmar, rörelseaktiva och aktivister hur det kunde gå så långt. Många har också börjat ompröva principer och doktriner som man höll fast vid fram till för bara några dagar sedan. I länder som Frankrike, Italien, och i viss mån Tyskland, har synen på Ryssland ofta varit mer positiv än till exempel i Skandinavien. Av det senaste dygnets utspel att döma tycks den tiden vara förbi, åtminstone tillfälligt.
I till exempel Frankrike har Jean-Luc Mélenchon, som leder det största vänsterpartiet La France insoumise, tidigare ofta framhävt Natos och USA:s roll i eskalationen i Ukraina, och ifrågasatt EU:s sanktioner mot Ryssland. På torsdagsmorgonen var han dock en av de första franska politikerna att reagera på Rysslands invasion, och tonen var markant annorlunda denna gång.
”Ryssland angriper Ukraina”, sade han i ett uttalande, och menade att Vladimir Putins attack är ett ”rent våldsföretag, som visar en ren maktvilja. En oacceptabel eskalation har provocerats fram”.
Han slog också an en ny ton i frågan om Europas säkerhet. Den annars så EU-skeptiske Mélenchon ser nu behov av en gemensam säkerhetspolitik.
”För EU:s del har tiden kommit för att upprätta en gemensam säkerhetsstruktur. I Frankrike måste alla försvarsenheter genast mobiliseras för att säkra vårt lands vitala intressen. Samtidigt får Frankrike inte låta sig nedslås. Vi måste ta initiativ till en fredlig och diplomatisk lösning på situationen. Målet måste vara att få till stånd ett omedelbart eldupphör och ett tillbakadragande av alla främmande trupper från Ukraina.”
Mélenchon krävde också att säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE genast ska sammankalla till ett möte, liksom FN:s säkerhetsråd.
Den starka retoriken från vänster märks också på EU-nivå. Vänsterns grupp i Europaparlamentet, som La France insoumise, svenska Vänsterpartiet och de flesta andra vänsterpartier i parlamentet ingår i, The Left – tidigare kallad GUE-NGL – publicerade på torsdagen ett uttalande som starkt fördömer Rysslands agerande. En anonym källa som står gruppen nära säger till Flamman att gruppen är ”förvånansvärt enig” i frågan.
Gruppens ena ordförande, Martin Schirdewan, som är parlamentariker för tyska Die Linke, bekräftar den bilden i en intervju med Flamman. Han beskriver invasionen som en ”game changer”.
– Detta är en uppenbar kränkning av folkrätten och måste upphöra omedelbart. Vi fördömer å vår grupps vägnar Rysslands agerande. Det råder väldigt bred enighet om detta inom vår grupp, liksom inom andra grupper [i Europaparlamentet, reds. anm.]. Vi kan nästan tala om enhällighet i denna fråga.
Vänstergruppen kräver att Ryssland omedelbart drar tillbaka sina trupper från Ukraina och uppmanar alla EU:s medlemsländer att bistå Ukraina med humanitärt stöd och att öppna sina gränser för eventuella flyktingar. Till och med i den annars så kontroversiella frågan om Nato tycks mer enighet råda än annars.
– Det viktigaste är att få slut på denna konflikt på fredlig väg. Det är upp till FN och OSSE, som är ansvariga för att upprätthålla internationell lag, att lösa detta. Jag ser inte att Nato har det ansvaret. Historiskt har spänningarna ökat mellan väst och Ryssland. Nato har spelat en roll i det med sin expansion österut. Men det rättfärdigar inte några militära angrepp på Ukraina, säger Martin Schirdewan.
Vad gäller eventuella ukrainska flyktingar är partierna också eniga om behovet av att EU:s medlemsländer tar emot dem – trots att frågan om migration är så toxisk i många länder att flera vänsterpartier i princip gett upp frågan.
– Jag tydliggjorde på mötet mellan parlamentets gruppledare i dag att EU:s svar måste vara att bistå Ukraina humanitärt, öppna gränserna för flyktingar och ge politisk asyl åt dem i Ukrainas armé som inte vill delta i denna konflikt. Vi är helt eniga om detta inom vänstern. Men jag var den enda gruppordföranden som tog upp detta och de civilas situation. De andra gruppledarna fokuserade på att få till stånd hårdare sanktioner mot Ryssland.
Martin Schirdewan framhåller liksom Mélenchon behovet av ett gemensamt europeiskt säkerhetssamarbete för att upprätthålla freden som inte är baserat på Nato eller andra militärallianser.
– Vi måste hitta ett sätt att samexistera med Ryssland, där länders olika intressen respekteras utan att man tillgriper militärt våld. Tyvärr har Putin gjort vägen till det målet väldigt lång. Vi behöver en organisation som respekterar att vi lever i en multipolär värld. Ungefär som OSSE. En organisation som accepterar allas suveränitet. Nato kan inte erbjuda detta, bara FN och OSSE kan det, säger han.
En potentiell lösning på den nuvarande konflikten tror Schirdewan kan uppnås i en kompromiss.
– Jag anser att Ukraina bör upprätthålla och implementera Minsk-avtalet [som innebär att de ukrainska utbrytarrepublikerna ges långtgående autonomi som delar av Ukraina, reds. anm.]. Ryssland måste i sin tur respektera Ukrainas suveränitet. Sedan måste garantier ges för att Nato inte expanderar längre österut.
