Det viktigaste i kommissionens förslag, vilket stöds av Sverige, har varit att komma till rätta med överproduktionen genom att frikoppla direktstödet från produktivitet.

Från miljörörelsens sida har bred kritik riktats mot såväl den tidigare som kommissionens förslag till politik. Och även om det finns små förbättringar i reformförslaget, återstår grundproblemen.
– Det är ointressant att ha stallade tjurar som äter GMO-soja från Brasilien, säger Gun Rutström, ansvarig för jordbruksfrågor på Naturskyddsföreningen.

Frikoppling och direktstöd är i sig inte de viktigaste frågorna, utan hur systemen används för att styra mot landsbygdsutveckling och miljö.
Motståndarna vill skjuta upp frikopplingens genomförande och att den inte ska gälla animalieproduktion. Redan i förra veckan fanns signaler om att kommissionens förslag var på väg att kraftigt urvattnas. Inför jordbruksministermötet anordnade EU:s nuvarande ordförandeland Grekland, som varit ivriga att kunna avsluta frågan, ett separat möte mellan Chirac och Schröder; Frankrike och Tyskland har tidigare stått i varsitt hörn.
Jordbrukspolitiken är EU:s ojämförligt största utgiftsområde – nära 400 miljarder kronor per år. Av dessa går cirka 100 till Frankrike och Tyskland är EU:s störste nettobetalare.

I helgen offentliggjordes att en överenskommelse. Frankrike får i stort sett behålla nuvarande jordbrukssystem, och en del av reformerna skjuts upp till 2007. Tyskland får en överenskommelse kring lagstiftning om företags- uppköp, vilket diskuterats länge utan lösning. Så ser överenskommelsen ut i grova drag.

Möjligen avgjordes frågan redan i oktober förra året, tror Lars-Erik Lundqvist, jordbrukspolitisk chef på LRF.
Då antogs EU:s budget, också genom en överenskommelse mellan Frankrike och Tyskland, och gav utrymme för utgiftsökningar på jordbrukets område, samtidigt som en del av de tänkta reformerna inte gavs utrymme. Lantbrukarnas Riksförbund välkomnar dock överenskommelsen.
– Vi tycker nog att ett beslut som liknar det Frankrike och Tyskland kommit överens om, är bättre än det som kommissionen föreslagit, säger Lars-Erik Lundqvist.

I tisdags fortsatte jordbruksministermötet och kan tänkas skjuta upp det slutliga avgörandet till efter midsommarhelgen. Sven-Erik Sjöstrand (v) är en av dem som oroar sig för att den svenska regeringen accepterar dåliga kompromisser och att jordbrukspolitiken fortsätter i nuvarande spår i tio år till.

– Jag hoppas jordbruksministern står på sig. De borde ändå ha ett sådant omdöme att de inte skriver under på vad som helst.
Ett problem är att EU-nämnden, där regeringens förhand-lingsmandat diskuterades innan mötet, inte har tillräckliga kunskaper i den mycket svårnavigerade jordbruksfrågan, menar Sjöstrand.
– Det har inte satts någon ribba från riksdagen på hur långt regeringen ska få gå.

Näringsminister Leif Pagrotsky hade hoppats att en förändring skulle kunna möjliggöra en förändring av USA:s likaledes protektionistiska politik, inför nästa runda WTO-förhandlingar. Enligt Pagrotsky kan nu EU:s förhandlingsposition bli “i stort sett låst”.
– Arrogant, kallar Pagrotsky det fransk-tyska agerandet.