”Om du ser den här videon har vi blivit bordade och kidnappade på internationellt vatten av israeliska styrkor, eller styrkor som stödjer Israel.”
Greta Thunberg står med mörka vatten bakom sig och ena handen på en reptross, och uppmanar ”vänner, familj och kamrater” att sätta press på den svenska regeringen för att få dem frisläppta.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Klippet är del av ett fem minuter långt förinspelat SOS-nödrop, som laddas upp på Freedom Flotillas Youtubekanal natten till måndagen. Hela besättningen – tolv personer från sju olika länder – säger samma sak, på engelska och franska.
På den sista bilden som når ut från besättningen innan nödropet sitter alla med flytvästar på, och händerna uppsträckta i kapitulation. Det är en skärmdump från ett filmklipp, där aktivisterna ombeds kasta sina telefoner i vattnet.
”Vi bordas just nu, vi omringas just nu”, säger en i besättningen. I bakgrunden hörs en annan av dem spela in ett meddelande, och snabbt rabbla att ”detta är ännu ett av Israels många krigsbrott”. Kort därefter vrids kameravinkeln bort åt andra hållet.
Det verkar nästan som att man betraktar dem som ett stridande, militärt fartyg
”Mobiler måste bort, mobiler måste bort, tack. Kasta dem i vattnet”, säger en kommenderande röst. Därefter bryts videon.
I ett mejl till Flamman svarar Utrikesdepartementet att man har ”tagit del av medieuppgifterna om fartyget Madleen” och ”följer utvecklingen av situationen”. På frågan om det finns någon konkret plan från regeringens sida meddelar man att UD ”inte kommenterar enskilda konsulära ärenden, om sådana skulle uppstå”.
Ett upprop som skickades ut under måndag morgon och kallar på utrikesminister Maria Malmer Stenergard att handla omedelbart, lanserat av vänsterpartisten Lorena Delgado Varas, har i skrivande stund undertecknats av bland annat Extinction Rebellion, Judiskt Upprop, Ship to Gaza Sweden, Ung Vänster, partiet Solidaritet, kampanjen Folkets Röst, samt flera lokala styrelser för både Vänsterpartiet och Kommunistiska Partiet.
Uppropet kräver att regeringen ”aktivt skyddar svenska medborgare, inklusive Greta Thunberg, från eventuella övergrepp från främmande makt”, uttalar offentligt stöd för civila humanitära insatser, och säkerställer aktivisternas rätt till säker passage i enlighet med internationell rätt. En som kallar Israels bordning brottslig är Agnès Callamard, Amnestys globala generalsekreterare.
– Man har under ett pågående krig rätt att borda ett fartyg och undersöka om det finns vapen ombord, även på internationellt vatten. Att blockera humanitära, civila leveranser är däremot i strid med folkrätten, säger Pål Wrange, professor i internationell rätt, till Flamman.
– Precis som det också är när man stoppar leveranser från Röda Korset och World Food Programme.
Kort innan bordningen gick ett nödmeddelande ut i Freedom Flotillas kanaler, där man beskrev ett initialt anfall:
”Drönare omringar skeppet, och sprejar det med en vit frätande substans. Kommunikationerna är utstörda, och obehagliga ljud spelas över radion.”
Pål Wrange beskriver uppgifterna som ”väldigt märkliga”.
– Det kan ju påverka sjösäkerheten också. Det verkar nästan som att man betraktar dem som ett stridande, militärt fartyg.
Madleen är inte det första liknande fartyg som bordas. Den 31 maj 2010, för nästan exakt femton år sedan, dödades tio turkiska aktivister av israelisk militär som bordade skeppet Mavi Marvara, också på väg till Gaza under Freedom Flotillas flagg. I besättningen fanns flera kända svenskar, som historikern Mattias Gardell, saxofonaktivisten Dror Feiler och dåvarande riksdagsledamoten Mehmet Kaplan (MP).
Nya försök har skett under den nuvarande invasionen av Gaza. För en knapp månad sedan tvingades Freedom Flotilla avbryta sitt förra humanitära uppdrag, då skeppet Conscience (”samvetet”) bombades av drönare utanför Maltas kust. De tolv besättningsmedlemmarna, däribland Greta Thunberg, skadades inte men ska ha strandats till sjöss i två veckor efter anfallet.
Den 1 juni satte båten Madleen (döpt efter en kvinnlig palestinsk fiskare) segel från Sicilien. Packningen rapporteras innehålla kryckor, ris, blöjor, mjölkersättning, mensskydd och andra förnödenheter, och destinationen är Gaza. Under söndagen går Israels försvarsminister Israel Katz ut på X med att han ”instruerat IDF att agera så att den hatiska flottan ’Madeline’ inte når Gazas kust – och att vidta alla åtgärder som krävs”. I samma inlägg kallar han Greta Thunberg ”antisemitisk” och resten av besättningen ”hennes andra Hamas-propagandister”.
Vi har ett ansvar att hjälpa Greta Thunberg och andra svenskar ombord om de kommer i kläm med den israeliska rättvisan
Bland de andra ombord finns Rima Hassan, fransk jurist och politiker för Jean-Luc Mélenchons vänsterparti LFI, den nederländske yrkeskaptenen Mark van Rennes och Al-Jazeera-korrespondenten Omar Faiad. Felaktiga uppgifter om att ***Game of Thrones***-skådespelaren Liam Cunningham ska ha varit ombord har också spridits.
Strax innan bordningen var flottiljen i direkt kontakt med Francesca Albanesa, FN:s särskilda rapportör för Palestina, i samband med att Madleen blev omringad av ”fem israeliska motorbåtar”, som vid tillfället dock lämnade besättningen i fred.
Enligt Jerusalem Post är det den israeliska flott-truppen ”Shayetet 13” som till slut går ombord på båten. Den ska efter det ha förts till hamnen i Ashdod. Försvarsminister Katz, som kallar Freedom Flotilla en ”medieprovokation” och ”selfie-jakt”, meddelar att planen är att utvisa aktivisterna till sina hemländer – men inte förrän man visat dem filmer från Hamas terrorattack den 7 oktober.
– Om det hade varit ett svenskt fartyg hade Sverige behövt gripa in. Vi har dock ett ansvar att hjälpa Greta Thunberg och andra svenskar ombord enligt lagen om konsulärt bistånd, om de kommer i kläm med den israeliska rättvisan, förklarar Pål Wrange, och fortsätter:
– Sedan är det en annan fråga om Sverige bör agera politiskt, eftersom det israeliska agerandet är en del av en blockad som Sverige ”ogillat”. Att ambassaden bevakar hennes rättigheter utesluter ju inte att regeringen agerar.
Har du någon förväntning på att man kommer göra det?
– Det är svårt att säga, men regeringen har höjt tonläget en hel del den senaste månaden. Utrikesmininstern lät ganska upprörd i P1 i lördags, även om hon använde lite försiktiga ordalag.