– Det är en utveckling som pågått länge, och det finns många skäl till det. Ett av de mer strukturella är att arbetsmarknaden förändrats, så att det helt enkelt har blivit fler tjänstemannajobb i förhållande till arbetarjobben. Att LO var större för hundra år sedan beror främst på att det fanns många fler arbetarjobb då.

Han tar bland annat upp digitalisering, effektivare industri och utlandsflytt av produktion som faktorer som bidragit till att traditionella arbetarjobb stöpts om eller försvunnit. Men de kvarvarande är ofta också svårare att nå.

– Många som jobbar i dagens arbetaryrken är svårare att organisera av flera skäl. Många är unga, utrikesfödda, lågutbildade och visstidsanställda, inte sällan allihop. I tjänstemannagruppen är folk generellt äldre, mer högutbildade och har oftare fasta anställningar, säger German Bender till Flamman.

Thea Holmlund (bilden), utredare på Handelsanställdas förbund som även forskar om osäkra anställningar, talar om rekryteringen av de prekära arbetarna som en av fackets största utmaningar.

– Om du har en osäker anställning och inte känner dig tydligt kopplad till en specifik arbetsplats, så stöter du kanske inte på det fackliga på samma sätt. Du vet inte hur länge du kommer att vara kvar på arbetsplatsen, eller ens i branschen.

Handels är ett av de största LO-förbunden, och har i snitt tappat runt 2 000 medlemmar om året under de senaste åren. Undantaget var 2020, då man i likhet med många andra fack såg ett trendbrott med rekordmånga nyrekryteringar.

– Dåliga ekonomiska tider kan leda till att folk tycker det är för dyrt att vara med i facket. Samtidigt ser vi ofta att kriser eller lågkonjunkturer gör att man går med i jakt på trygghet. Sett till det skulle tjänstemännen kunna vara en grupp som fortfarande känner att de har råd att vara med, säger Thea.

Förutsättningarna under pandemin gjorde det dock svårt att behålla den positiva trenden.

– Under coronapandemin kunde vi inte vara ute på arbetsplatserna på samma sätt, så vi har inte kunnat vara lika synliga som vi önskat. Det var ett inflöde i början, men har varit ett utflöde sedan dess.

German Bender påpekar att det är viktigt att skilja på fackens medlemssiffror och organisationsgraden – det vill säga hur många som är med i ett visst fack, respektive hur stor andel som är fackanslutna i en viss sektor. Dock finns statistik som pekar på att även organisationsgraden är på nedgång, vilket han kallar ”det stora problemet”.

Många som jobbar i dagens arbetaryrken är svårare att organisera av flera skäl.

– Där har det också skett en försämring, siffrorna går åt samma håll. Den har varit mer stabil de senaste fyra, fem åren, efter att ha sjunkit dramatiskt från och med runt 2006, då den borgerliga regeringen gjorde flera reformer som syftade till att försvaga facken. Tjänstemannafacken har varit bättre på att hämta sig från det, säger German Bender.

Thea Holmlund är mitt i en av Handels mer intensiva mobiliseringsperioder, där man satsar på att rekrytera nya medlemmar i början av varje år.

– Nu under vecka sex är nästan alla våra anställda och förtroendevalda ute och värvar, både digitalt och på arbetsplatserna. Det är klart att det är en resursfråga, men det önskvärda är att varje nyanställd får frågan om den är med i facket.

Med växande organisering i USA på storbolag som Amazon och Starbucks, omfattande strejker i Finland och inte minst den svenska blockaden mot Tesla, har facklig kamp den senaste tiden tagit större plats i rampljuset än på länge. German Bender tror att lyckade aktioner kan inspirera fler, men betonar också att det krävs mer än förebilder.

– Jag hoppas att det kan påverka, det finns mätningar som visar att stödet för Teslastrejken är väldigt högt. Det kan absolut leda till att folk lär sig om och blir mer taggade på facklig organisering. Men det finns samtidigt materiella faktorer som gör att folk inte går med, som att inte ha råd med avgifterna. Dem övervinner man inte enbart med engagemang.