Orden är Consuelo Perdomos, före detta liberal parlamentsledamot när hon och Clara Rojas, vicepresidentkandidat för de Gröna, tackade Venezuelas president Hugo Chavez för hans insatser att förmå gerillan att som en fredsgest inför världen släppa en grupp av de 50-tal krigsfångar som FARC håller. Samtalet ägde rum via satellittelefon när de venezuelanska helikoptrarna med Röda Korsemblem som skulle hämta upp de två kvinnorna, hade landat i djungeln.

Perdomo och Rojas släpptes den 10 januari i en händelse som betecknas som historisk av de flesta bedömare av konflikten i Colombia. Med president Uribe har alla kontakter med gerillan i praktiken reducerats till noll. Uribe är i dag nästan ensam om att beteckna det snart 50-åriga inbördeskriget som en kamp mellan en av ”Latinamerikas äldsta demokratier och en terroristgrupp”.
FARC har fått betala ett högt politiskt pris för att gerillaarmén har gripit civila politiker som medel för att kräva en fångutväxling med de gerillasoldater som staten håller. Men FARC håller i dag bara ett tiotal civila politiker, den stora majoriteten, ett 40-tal officerare upp till överstes grad, har ALLA tillfångatagits i strider med armén. Fram till juni 2001 höll gerillan över 400 krigsfångar men släppte alla vanliga soldater och poliser utom officerarna i en ensidig fredsgest för att bryta de frusna förhandlingarna.
Regeringen Pastrana släppte inte enda av de fängslade gerillasoldaterna.

Chavez och den liberala senatorn Piedad Cordoba fick den 18 augusti 2007 president Uribes uppdrag att inleda kontakter med FARC. Men när Chavez bjöd in Ivan Marquez, medlem av den högsta politiska-militära ledningen i FARC till presidentpalatset i Caracas för att sondera möjligheterna till en lösning, gick Uribe några dagar senare ut i colombiansk TV och förklarade att Chavez och Cordoba hade entledigats från sina uppgifter. Men trots kallduschen bönföll de anhöriga till krigsfångarna Chavez, medveten om att Uribe saboterar alla kontakter att fortsätta sina ansträngningar vilket han gjorde.

I mitten av december fick Perdomo och Rojas ordern: ”Gör i ordning era ryggsäckar, ni ska släppas”. Den 20 december inledde de två kvinnorna en tjugo dagar lång marsch i djungeln tillsammans med 20 gerillasoldater. Men den 31 december ”minerade Uribe frigivandet”, menade Chavez när Uribe uppgav att FARC ljög om att det pågick ”stora militära operationer i området” för att förhindra att gerillan skulle överlämna sina två fångar.

I området finns tjugo tusen av arméns elitsoldater som leds av ett tusental militära rådgivare från USA:s militära operativa specialstyrkor. Det pågår dagliga strider mellan armén och gerillan som utsätts för massiva bombningar. Både Clara Rojas och Consuelo Perdomo bekräftade i Caracas att de och gerillakolonnen utsattes för bombningar när de marscherade mot den överenskomna platsen där de skulle plockas upp av helikoptrarna. Detta gjorde att operationen tillfälligt avbröts. Men gerillan överlämnade nya kartor till Chavez för en ny plats för helikoptrarna. Uribe hade inget annat val än att ge Chavez tillstånd för att fullborda det tredje steget i ”Operación Emmanuel”.
Den 10 januari lyfte helikoptrarna och efter två timmars färd landade de i djungeln där Clara och Consuelo tog farväl av gerillakolonnen vars befäl undertecknade Röda Korsets dokument som officiellt bekräftade gerillans överlämnande av de två kvinnorna. Många ser frigivandet som ett första steg på vägen där Uribe, inte gerillan, ska isoleras för att finna en politisk lösning på kriget och fångfrågan.