– Det kanske handlar om att få diagnosen för sent. En del kanske inte gör sin mammografi.
Det säger Marianne Granath, sektionschef vid Sveriges kommuner och landsting. Överlevnaden vid bröstcancer är 76 procent efter tio år bland dem med högst inkomster, men 35 procent bland dem med lägst inkomster.
– En sen diagnos kan vara en faktor, men det finns säkert många andra också. Det skulle man vilja titta vidare på.
En anledning kan vara att mammografi kostar pengar, tror Marianne Granath.
– Även om det inte är så mycket, så kan vara avgörande att det är en avgift på 150 eller 200 kronor.

Inte klart vad som är orsaker
Att få diagnosen sent kan alltså bidra till högre dödlighet för cancerpatienter. Men Marianne Granath understryker att rapporten inte klarlägger vilka orsaker som ligger bakom skillnader i vården.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har gjort en kunskapsöversikt kallad Vård på (o)lika villkor. Där ingår resultat från flera olika undersökningar.
– Det måste finnas något skäl till de här skillnaderna, säger Marianne Granath, som är sektionschef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.
– En del handlar om att kommunicera, tänka på hur målgruppen ser ut och hur man kan jobba med det. Alla människor har ett eget ansvar, så sjukvården kan inte göra allt, men troligen kan den göra mer och bättre.

Speglar samhället
Vården speglar samhället i stort, säger Marianne Granath, och dessutom så bekräftar SKL:s rapport något som till exempel Socialstyrelsen visat just i dagarna.
– Det är angelägen fråga. Enligt hälso- och sjukvårsdslagen ska alla ha god sjukvård på lika villkor.
Det måste antagligen till åtgärder både på ett politiskt plan och inom de enskilda verksamheterna, tror Granath.
– Jag hoppas skriften ska väcka tankar.

Andra skillnader inom vården i Sverige var regionala, även inom olika landsting, samt mellan patientgrupper med olika utbildningsnivå. Skillnader finns också mellan kvinnor och män som söker sig till vården. Men den slutsatsen är inte ny, utan fanns med redan i en rapport från SKL 2007.
– Där finns massor, säger Marianne Granath.
– Exempelvis när det gäller mediciner och bemötande. Ibland är det även till mäns nackdel, till exempel att man inte uppmärksammar mäns deprissioner.

Dramaserie i tv
För ett år sedan sände SVT en dramaserie, Om ett hjärta som orsakade debatt om hur olika män och kvinnor med hjärtproblem behandlas.
– Vår uppfattning är att det fortfarande råder skillnader mellan män och kvinnor, säger Marianne Granath på SKL. Säkert har det gjorts en del saker, men statistiken visar att det finns skillnader och saker som kan göras bättre.
Anders Andersson är kristdemokratisk ledamot i SKL:s styrelse.
– Kanske många vill tro att vi har en mer jämlik hälso- och sjukvård, efter årtionden med debatter runt folkhälsa och jämlikhet, än vad som visar sig finnas när man tittar bakom fasaden, säger han.
– Det behövs mer kunskap om ojämlikheten och dess mekanismer.

Fokus:
Skriften från SKL visar också:
Vanliga sjukdomar som går att förebygga (hjärt- och kärlsjukdomar, astma, högt blodtryck) har betydligt högre dödlighet bland arbetslösa än bland tjänstemän.
Högutbildade får nyare och dyrare läkemedel än andra.
Låginkomsttagare söker inte vård när de behöver.
Väl inne i vårdapparaten kostar höginkomsttagares vård mer än andras.
Källa: SKL