– När de flesta människor talar om ”skogen” syftar de i själva verket oftast på plantageindustrier.
Viktor Säfve är ordförande i föreningen Skydda skogen. Flamman har lyckats pricka in en av de första snöiga dagarna i Bergslagen för att åka ut och titta på olika skogar. ”Sverige är skogsrikare idag än på 50 år”, är ett uttryck man ibland hör. Nja, enligt Skydda skogen-aktivisterna är det snarare mer korrekt att säga att Sverige inte har haft mer yta med träd än på 50 år. Urskog och naturskog, däremot, är mer sällsynt än någonsin.
– Sedan får man komma ihåg att det bedrevs en omfattande avverkning under den första halvan av 1900-talet. Ska man jämföra med något borde det vara med 1800-talet, säger Viktor Säfve.
Runt 0,5 procent av all skog i Sverige är urskog, det vill säga skog som inte utsatts för jordbruk eller skogsbruk. Ytterligare några procent är så kallad naturskog, skog som inte rörts under lång tid och återfått urskogsegenskaper. Endast drygt tre procent av all svensk skogsmark är idag skyddad.
Viktor Säfve och Amanda Tas, också från Skydda skogen, berättar på ett engagerat sätt på väg ut mot en av de äldre bevarade skogar som fortfarande finns kvar. Vi stannar bilen vid en hög med avverkade trädstammar staplade på varandra.
– Ni ser här, säger Viktor Sävfe och pekar på en färgskiftning på några av stammarna, det är brandljud. Träden har alltså varit med om en brand och borde inte ha avverkats alls.
De berättar om avverkningsregler som inte följs och inspektörer som helst tittar bort. Om marker och vattendrag som körs sönder av skogsmaskiner på ett oreparerbart sätt.
– Jag följde med en FSC-inspektör ut till ett hygge en gång och det var som om mycket inte var så viktigt när det kom till kritan. Jag visade honom exempel på överkörd död ved [liggande virke]. ”Äsch, man ser knappt att det är död ved”, sade han. Nähä, men det kanske berodde på att den hade blivit överkörd, suckar Amanda Tas.
Hon och Viktor skojar om att ge ut en bok med dumma citat om skogen de fått höra från olika håll och ofta av personer som borde veta bättre. Under 1980-talet var det delvis annorlunda, skogen var mer i ropet. Det talades om att bevara urskog. Skogsaktivister kunde få utrymme i medier. Sedan blev det tyst. Inte heller när klimathotet blivit mer aktuellt på senare år har skogen debatterats. Trots att skogsbruk står för en relativt stor del av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
– Misstaget miljörörelsen gjorde var att den satte sig vid förhandlingsbordet med skogsbolagen, säger Viktor Säfve.
I början av 1990-talet hade det växt fram en allt starkare opinion för skogs- och miljöfrågor. Det ledde till slut till att några av de större miljöorganisationerna började förhandla med skogsindustrin. Det var det som Viktor Säfve ser som ett grundläggande misstag.
– Man hade underskattat hur resursstarka skogsbolagen var.
Resultatet av förhandlingarna blev att Forest Stewardship Council (FSC) bildades 1993. FSC är en miljöcertifiering för skogsbruk. De certifierade företagen förbinder sig att följa en viss standard, som till exempel att inte avverka skyddsvärda träd och skydda död ved i skogsmarker. Men konsekvensen, enligt Viktor Säfve, blev att flera av de större miljöorganisationerna blev bakbundna. Det blev plötsligt svårt att fortsätta driva skogsfrågan när de ingått en undertecknad överenskommelse med bolagen.
Sedan dess har Fältbiologerna lämnat FCS i protest på grund av att man anser att det fungerar dåligt. Enligt Viktor Säfve är dels certifieringen otillräcklig i sig och dels kan bolag bryta mot reglerna utan att det får några följder. Certifierarna kontrakteras exempelvis av bolagen i stället för av ett oberoende organ.
Ett av kraven för att ett bolag ska bli certifierat är att det avsätter fem procent av skogsmarken till naturskydd. Problemet är att det inte finns någon bestämmelse om vilken del av skogen som ska skyddas. Skogsägare kan lika gärna välja att avsätta den del som är minst lönsam än den som är mest skyddsvärd. Områdena är inte heller skyddade enligt lag och kan avverkas utan att det blir några konsekvenser.
Dessutom är fem procent otillräckligt, enligt många. Forskning visar att upp till 20 procent av den svenska skogen skulle behöva skyddas för att kunna leva upp till miljömål.
– Estland till exempel, har ett generösare regelverk än Sverige när det gäller att skydda skogsområden, säger Viktor Säfve.
Vi har kommit fram till en av de skogar vi ska besöka och vandrar i en trollsk natur med träd i olika former och storlekar. Det finns en känsla av att befinna sig i en levande miljö, till skillnad från de plantageskogar som vi senare under dagen besöker.
– Ni ser att det ligger död ved här, säger Viktor Säfve och pekar på det virke som ligger på den mossbevuxna marken, det hittar man inte i plantager.
Viktor Säfve, som har en bakgrund inom bland annat miljörörelsen, säger att hans eget intresse för skogen väcktes under en joggingrunda i ett skogsområde som skulle avverkas.
– Jag kände spontant att det här inte är bra och började läsa på mer.
För den oinsatta kan det till en början vara svårt att förstå vidden av problemet. De flesta som åker tåg eller bil någon längre sträcka i Sverige ser mängder av träd. Spelar det någon roll för växthuseffekten att det rör sig om planterade träd? Eller att det saknas lite nedfallna grenar och stammar på marken?
Ja, det spelar faktiskt roll. När man hugger ner skog och ersätter den med importerade träd förändras ett helt ekosystem. Idag finns närmare 2.000 missgynnade eller utrotningshotade arter i den svenska skogen.
– Många av dem är beroende av död ved, gamla träd och blandskog för att överleva, säger Viktor Säfve.
Den planterade barrskogen är dessutom dåligt rustad för att klara sig. Mycket av det som beskrivs som ett hot mot skogen, som bränder, angrepp av skadedjur och stormar skulle vara ett betydligt mindre problem i en naturlig skog. En storm som exempelvis Gudrun för några år sedan blir förödande i en skog med planterade träd i exakt samma storlek i kombination med stora kalhyggesområden. Vinden får helt enkelt ett större fäste än i skog med träd i olika storlekar och åldrar.
– Det ironiska är att man gör samma misstag igen som efter stormen Gudrun där man just sett konsekvensen av monokulturplantager och dess känslighet för störningar. Träden som skövlades under Gudrun var planterade över ett område där andra träd, planterade på samma sätt, blåst ner i en liknande storm på sextiotalet. Tydligen har människor svårt att lära sig, säger Viktor Säfve.
Till det kommer den påverkan på klimatet som skogsbruk innebär. Sveriges regering och skogsbolag förordar mer skogsproduktion för att stävja klimatförändringarna.
– Vad som inte nämns är att skogen lagrar mängder av kol i marken som frigörs som koldioxid när man avverkar, säger Amanda Tas.
Vissa studier har visat att det kan ta upp till 30 år innan de nya träd som planteras kan kompensera de nedhuggna träden.
Frågan är hur ett mer miljövänligt skogsbruk skulle se ut.
– En del tycks tro att vi inte vill att någon skog ska avverkas över huvud taget, men det är ju fel, säger Amanda Tas.
Snarare förespråkar de alternativa lösningar för skogsbruk. För det finns alternativ till systematiska kalhyggesavverkningar över stora arealer. Ett ekologiskt skogsbruk med exempelvis en mer selektiv typ av avverkning och utan hård besprutning skulle dessutom troligen innebära fler arbetstillfällen inom skogsindustrin och en bättre arbetsmiljö för skogsarbetare.
