25 000 anställda kommer att drogtestas i år. Detta enligt en prognos från Lab Medicin på Huddinge universitetssjukhus.
Detta laboratorium ansvarar för ungefär 90 procent av alla drogtester som utförs på uppdrag av olika företag runtom i Sverige. Sedan man påbörjade drogtestandet 1990 har antalet tester ökat för varje år, utom ifjol, då färre nyanställningar innebar en markant sänkning. Sedan dess har antalet drogtester emellertid ökat igen, från 21 000, vilket är detsamma som en tjugoprocentig ökning.
– Transportbranschen och verkstadsindustrin har länge haft den här typen av kontroller, säger Per Björklöv, informationschef på Lab Medicin till Svenska Dagbladet.
– Men nu ser vi alla typer av företag. Det är allt från vaktbolag till stora läkemedelsföretag.
Förutom ökningen av antalet test märks också en ökning av antalet droger som man kontrollerar.
Förut har företagen velat veta ifall de anställda använder cannabis, amfetamin och heroin, men nu görs även tester gällande GHB, kat, anabola steroider och LSD. Den totala andelen positivt testade har dock inte ökat på grund av detta, utan ligger stadigt kvar på nivån tre procent.
Där har nivån legat de senaste tre åren.
Huruvida drogtester är något positivt är en öppen fråga. Tidningen Dagens Arbete genomförde tidigare i år en undersökning som visade att 62 procent av de tillfrågade i fackförbunden Pappers, Metall och Grafikerna var positiva till drogtester, medan sexton procent var negativa. Icke desto mindre är man tveksam från fackligt håll. Det förekommer fall när människor känner sig djupt integritetskränkta över att tvingas drogtestas.
När drogtesten sker slumpvis kan folk känna sig skyldiga, även om de är helnykterister.
– Drogtesterna måste ske ytterst diskret, men ibland händer det att chefen kommer in i matsalen och ropar åt en viss anställd att han eller hon ska på drogtest. Så får det inte gå till, säger Bengt Jansson, förhandlings- ombudsman på Pappers, till Flamman.