– Det är en lögn att kalla TTIP för ett frihandelsavtal när huvudsyftet är att skaffa investeringsfördelar för storföretag på bekostnad av både demokrati, människor och miljö.
Det säger Carl Schlyter. Han är miljöpartistisk EU-parlamentariker och grundare av bloggen Ttippen.se, som handlar om frihandelsavtalet TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership – mellan EU och USA.
På regeringens hemsida står det skrivet att avtalet ”kommer att skapa världens största regionala frihandelsområde” och att ”EU:s och USA:s företag och konsumenter ska härigenom dra fördel av outnyttjad potential och nya ekonomiska möjligheter”.
Motståndet mot TTIP växer dock kraftigt. I dag hävdar allt fler att avtalet skulle underminera europeiska lagar och tillåta företag att stämma länder om de gör förändringar i sin lagstiftning, som företagen anser påverkar deras beräknade vinst negativt.

Genmodifierad mat

– EU-kommissionen kan på­stå att EU-lagarna kommer att behållas, men om amerikanska bolag tillåts verka här med lägre standarder så undermineras våra lagar indirekt, säger Carl Schlyter och fortsätter:
– Om TTIP röstas igenom – och vissa tekniska handelshinder tas bort – kan vi få räkna med omärkt genmodifierad mat, att vi äter grisar uppfödda med antibiotika i fodret, att kycklingköttet är klortvättat och biffen mjölksyrebehandlad, eftersom detta är tillåtet i USA och vi inte längre har rätt att förbjuda importen.
I och med att TTIP innebär en jämkning mellan EU och USA hävdar kritiker att standard­erna gällande både miljö-, djur- och arbetarskydd kommer att sänkas. Exempelvis kan FN:s internationella arbetsorganisation ILO, som arbetar för bättre arbetsvillkor, undergrävas eftersom USA inte har ratificerat flera av dess kärnkonventioner.
Ytterligare en kritiserad del av TTIP är tvistlösningsmekanismen ISDS, Investor-State Dispute Settlements, vilket ger företag rätt att stämma stater. ISDS finns redan i flera handelsavtal länder emellan.
I slutet av år 2012 tvingades exempelvis Slovakien betala 22 miljoner euro till det holländska försäkringsbolaget Achmea. Orsaken var att Slovakiens regering hade ändrat sjukförsäkringsreglerna sex år tidigare, vilket resulterade i att sjukförsäkringsbolag inte längre fick bedriva verksamhet med vinstintresse.
– ISDS skulle kunna ha en allvarlig inverkan på Sverige. Om en ny vänsterregering driver igenom ett förbud mot vinster i välfärden så kommer amerikanska riskkapitalbolag att kunna stämma staten för detta, säger Li Eriksdotter Andersson, historiestudent vid Lunds universitet, och en av skribenterna bakom bloggen TTIP-fakta.
Tanken är att tvisterna ska behandlas i särskilda skiljedomstolar, så kallade tribunaler, men det är endast företag som kommer att kunna lämna in en stämningsansökan. Stater, medborgare och olika organisationer kommer inte ha rätt att stämma företagen.
– Det här strider mot hur rättsväsendet är tänkt att fungera, och det används för att försvaga, underminera eller till och med ta bort länders lagstiftning, säger Carl Schlyter.

EU:s folk måste sätta press

Förhandlingarna om TTIP, vilka för EU:s del sköts av EU-kommissionen, påbörjades under förra året och beräknas vara avslutade år 2015. Förhandlingarna sker bakom lyckta dörrar och EU-parlamentarikerna – som slutligen ska rösta och fälla den avgörande domen om avtalet – får inte ta del av samtliga dokument, berättar Carl Schlyter.
– EU-parlamentarikerna har ingen möjlighet att driva samtliga frågor aktivt i parlamentet. Därför är det oerhört viktigt att befolkningen visar engagemang, läser på om TTIP och informerar politikerna om allvaret i just denna fråga, säger Li Eriksdotter Andersson och fortsätter:
– Att rösta på rätt alternativ i EU-valet i maj kan vara ett sätt att stoppa TTIP-avtalet. Lyckas vi förändra ställningarna i EU-parlamentet, så att vänstern går framåt, ökar möjligheterna för att avtalet ska kunna röstas ned.
Li Eriksdotter Andersson och Carl Schlyter menar även att fackligt anslutna måste sätta press på sina fackförbund. Som det ser ut just nu är styrelserna för både LO, Saco och TCO positiva till TTIP-avtalet. Däremot är de kritiska till tvistlösningsmekanismen ISDS då de vill se ett frihandelsavtal med respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter.
– Men så kommer inte avtalet att se ut – TTIP kommer att underminera svensk lagstiftning. Därmed verkar fackförbunden acceptera amerikanska standarder för arbetarrätt och arbetarskydd, säger Carl Schlyter och fortsätter:
– Driver fackförbundens ledning en politik som gynnar medlemmarna eller storföretagen? Den frågan måste alla fackligt aktiva ställa sig.

Jämför med Acta-avtalet

Torbjörn Wester, rättspolitisk talesperson för Piratpartiet, gör en jämförelse med händelserna kring Acta-avtalet, vilket kritiker hävdar ökar övervakningen av exempelvis privata datorer och mobiltelefoner. Även denna avtalsprocess kritiserades för att vara odemokratisk då besluten togs bakom stängda dörrar, utan att allmänheten fick någon chans att tycka till.
Detta väckte i sin tur en stark opinion mot Acta. Medborgare runt om i Europa kontaktade sina EU-parlamentariker, och den 4 juli år 2012 avslog EU-parlamentet ratificeringen av avtalet.
– EU-medborgarna ska inte nedvärdera sin egen styrka, och även nu krävs traditionellt gräsrotspolitiskt arbete. Det är upp till folket om vi ska kunna sätta stopp för TTIP eller inte, säger Torbjörn Wester.