GUATEMALA CITY Valet är det femte sedan militärregimen tillät öppna val 1986 och blott det andra sedan regeringen och URNG-gerillan slöt fred i slutet av 1996.
Regeringspartiet FRG, med band till militären, kommer få svårt att behålla makten och det finns misstankar om att valfusk planeras.
Jorge Ramírez gick med i den väpnade rörelsen URNG (Revolutionära guatemalanska nationella unionen) 1990 som artonåring. Idag är URNG ett politiskt parti och Ramirez sitter i styrelsen.
Som son till URNG:s legendariske ledare Rolando Morán, bortgången 1998, har Ramirez levt ett turbulent liv och bott i Mexiko, i Nicaragua och på Kuba. Med sydeuropeiska drag och uppåt 190 centimeter, ett huvud högre än sina landsmän, går det svårligen att gissa sig till att han är guatemalan.

Jorge Ramírez’ accent och slang kommer från Mexico City. Jag frågar hur långt fredsprocessen nått, sju år efter krigsslutet.
– Ett stort problem är att fredsavtalet inte följts fullt ut. Landet har avmilitariserats, vilket är ett stort steg framåt. Men maktstrukturen och det politiska tänkandet inom armén är oförändrade. Ett exempel på att fredsavtalet inte respekterats är att indianbefolkningen, 62 procent av landets invånare, fortfarande inte integrerats.
Med sina elva miljoner invånare är Guatemala Centralamerikas folkrikaste land. Ekonomin är beroende av turistnäringen och några få exportprodukter, och därför mycket känslig för svängningar i världskonjunkturen. Det låga priset på kaffe har gjort att landsbygd och jordbruksnäring befinner sig i kris, vilket ökar utflyttning till städerna och utlandet, främst USA.
– Den ekonomiska situationen i landet är så svår att det finns barn som dör av undernäring, precis som i Afrika, säger Jorge Ramírez.
– Det är en paradox att Guatemala har många fattiga när landet är så rikt på naturtillgångar.
I valet 1999 formade URNG en allians med ett mittenparti, vilken blev den tredje största politiska kraften i landet. I år går man för första gången till val på egen hand.
– URNG befinner sig i en ideologisk och organisatorisk uppbyggnadsprocess. Freden innebar problem. Meningsskiljaktigheter som inte behövt behandlas kom upp till ytan. En fraktion lämnade partiet. Idag är vi enade och kan blicka framåt.

Gerillarörelsen URNG ville ta makten genom väpnad kamp. Nu är målet att det ska ske via demokratiska val.
– Men vi tror inte att en valseger sker genom en enskild valkampanj utan snarare är kulmen på massiv folklig organisering. Vi jobbar med att stärka olika folkrörelser som till exempel bonde-, indian-, ungdoms- och kvinnoorganisationer. Fackföreningarna har haft problem med inre splittring och är några vi måste förbättra samarbetet med.
– Vårt mål är socialism, men en socialism skapad utifrån guatemalanska förutsättningar och villkor, vi vill inte kopiera något annat lands system, understryker Jorge Ramírez. På kort sikt vill vi skapa ett starkare civilt samhälle och se till att freds-avtalet uppfylls fullt ut.
Jorge förklarar problemen i ett fattigt jordbruksland med dålig infrastruktur.
– Ett problem i partiet är kontakten med gräsrötterna. Det handlar inte bara om kommunikation utan även geografi: det finns byar som stödjer URNG och som ligger en dagsmarsch från närmsta bilväg.

Utländska turister imponeras av landets mångkultur. Över 20 olika mayaspråk och i avlägsna områden kan invånarna lite eller ingen spanska. Detta ställer särskilda krav på det politiska arbetet.
– Det går inte att översätta politiska idéer till indianspråken på samma sätt som från spanska till engelska. Varje språk omfattar en hel världsbild. Man måste använda symboler och ett språk som människorna kan sätta i relation till sin egen världsbild. Jag kommer ihåg en politisk diskussion där en latino [spanskättling] förklarade sin ståndpunkt och använde citat av Marx, varpå en kamrat av indianskt ursprung berättade att det finns ett stycke i Popol Vuh [bok där mayaindianernas historia och kosmovision berättas] som säger samma sak. Vad bra, sade jag, då använder vi Popol Vuh istället. Mångkulturen gör det svårt att göra en nation.
– Valen är varken ett steg framåt eller bakåt, man behåller status quo. Oscar Berger [presidentkandidat som leder stort i opinionsundersökningar] saknar ideologi och har själv sagt att hans parti startades på tre månader. Folk kommer rösta på honom därför att man inte tror på politiska partier och dras med av tillfälliga strömmar. Dessutom saknas ett starkt vänsteralternativ.
Det finns starka misstankar om att regeringspartiet FRG planerar att behålla makten genom valfusk.
– Valen kommer inte bli rena, speciellt inte i avlägsna områden som FRG kontrollerar. De vill att folk ska vara rädda före, under och efter valen. Det kommer även att uppstå våldsamheter. Om FRG inte vinner valen ser jag två möjliga scenarion. Det ena är att de försöker skapa instabilitet och kaos på nationell nivå, även om risken för statskupp är liten. USA har för stora ekonomiska intressen i landet. Det andra scenariot är att det sker våldsamma reaktioner i områden där FRG är starkt, men inte nationellt.
– Det har skett en stark polarisering i Latinamerika och ur den har genuina sociala rörelser växt fram. Efter Berlinmurens fall blev många socialistiska rörelser hängande i luften. Nu har reella politiska alternativ till kapitalismen börjat formuleras av till exempel Chávez i Venezuela, Lula i Brasilien och Kirchner i Argentina. De två sistnämnda har starka sociala rörelser bakom sig, som växt fram under 10–20 år. Detta har skett genom att breda befolkningslager har politiserats. De har lyckats formulera alternativ.

– USA, Europa och Japan försöker stärka sina positioner i Latin-amerika. Alca, Plan Puebla-Panamá [projekt för Centralamerika och södra Mexiko], och Plan Colombia handlar om att stöpa Latinamerika i en ideologisk, politisk och ekonomisk mall som gynnar deras intressen, säger Jorge Ramírez.
– Påtryckningarna sker på olika sätt: i Colombia en direkt militär intervention medan man i Argentina använder sig av Internationella valutafonden. Vänsterrörelserna har dock mognat vad gäller ekonomisk teori och praktik och man ger ett alternativ till nyliberalismen genom Mercosur som är ett slags frihandelsområde oberoende av de imperialistiska krafterna, avslutar Ramírez.