Mängder av tidigare prenumeranter har dragits inför rätta av den högerextrema tidningen Fria Tider, som kräver in pengar för obetalda fakturor. Samtidigt lägger bolaget miljonerna på hög i Estland – och köper upp kilovis med guld. ”Du pratar bara med toppen på isberget”, säger en av dem som stämts av bolaget.
”Fick samtal från en kille som sålde er tidning. Vi pratade och han var trevlig. Dock så tog jag aldrig en prenumeration då jag inte var intresserad. Döm om min förvåning när jag får inkassokrav”, skriver en användare på sajten Trustpilot.
Hen får svar direkt från det anmälda företaget – den högerextrema tidningen Fria Tider. De nekar till anklagelserna, och skriver att deras kundtjänst registrerat två inloggningar under det gångna året.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
”Om du loggat in två gånger på ett år så vill vi ha betalt för hela året”, skriver de i juni 2020, och fortsätter:
”Vi kommer stämma många okynnesbestridare senare i år och har du lite ’tur’ så prövas ditt fall redan då, annars tar vi tag i dig senare.”
Recensionen är långt ifrån den enda negativa på sajten – och de flesta kommer inte från politiska meningsmotståndare, utan från tidigare prenumeranter. Många är missnöjda och menar att de sagt upp sin prenumeration eller haft svårigheter att göra det. Vissa skriver att de aldrig prenumererat till att börja med.
Ändå har fakturorna fortsatt att komma.
På sin Trustpilotsida skriver företaget att man är medvetna om de dåliga recensionerna, men att de hoppas ”att klagomålen här, som nästan alltid är ogrundade och kommer från inkassokunder som vägrar betala sina fakturor, kan tas med en nypa salt.”
Hos ARN har Fria Tider under de senaste åren tagit emot nästan lika många anmälningar som hela Bonniergruppen, som äger DN, Dagens industri och flera lokaltidningar.
Men problemet med oväntade fakturor från Fria Tider är så pass vanligt att Konsumentverket häromåret upprättade en separat sida för frågor om företaget. Konsumentverket fick in ett 15-tal anmälningar mot tidningen bara under förra året.
Fria Tiders arbetsmetoder uppmärksammades redan 2018 av bland andra SVT, men har sedan dess fortsatt obehindrat. Företaget ingår också på ”Svarta listan”, tillsammans med ett 900-tal andra företag som inte följt rekommendationerna från Allmänna reklamationsnämnden (ARN).
Hos ARN har Fria Tider under de senaste åren tagit emot nästan lika många anmälningar som hela Bonniergruppen, som äger DN, Dagens Industri och flera lokaltidningar. En pensionär i Värmland uppger i sin anmälan mot Fria Tider att han blev uppringd av en telefonförsäljare och tackade nej till prenumeration, men trots det fick en faktura några månader senare på över tusen kronor.
Fria tiders strategi är att gå på äldre människor.
Enligt anmälaren sade tidningen att de ”skulle undersöka ärendet och återkomma. Det enda som hänt är nya fakturor.”
Fria Tider bemötte inte anklagelserna, och rekommenderades att betala tillbaka beloppet till mannen – något som dock ignorerades av tidningen.
En annan pensionär som Flamman pratar med berättar att hon sade upp prenumerationen, bara för att få en faktura på 1 900 kronor. När pengarna inte betalades in kom en ny faktura – på 3 000. Hon försökte gång på gång få kontakt med Fria Tider, utan resultat.
– Det är väl för att lura folk som de gör så, säger hon till Flamman.
Vill du ge något råd till folk som är i en liknande situation som du?
– Ja, att de aldrig ska ha kontakt med Fria Tider. Aldrig.
Hon säger att hon vill vara anonym, med hänvisning till att ”man inte vet vad det är för människor som är på Fria Tider”, men Flamman har verifierat hennes uppgifter.
I merparten av det tiotal fall som gått vidare till beslut går ARN på anmälarnas linje. Förfrågningarna om att besvara klagomålen har konsekvent ignorerats av Fria Tider under de senaste åren, och i minst fem av ärendena har man ignorerat rekommendationen att betala tillbaka pengar eller sluta driva in skulder.
”De fortsatte att jaga mig med fakturor, så till slut betalade jag”, säger en av dessa anmälare till Flamman.
På Flammans fråga om hur liknande ärenden följs upp säger ARN att de inte har några verktyg att agera.
”Varken nämnden eller någon annan myndighet kan tvinga ett företag att följa rekommendation, utan det bygger på frivillighet”, skriver presstjänsten, och tillägger:
”Om ett företag inte följer nämndens rekommendation och man vill gå vidare med sitt krav får man vända sig till domstol för en ny process där.”
Desto mer aktiva har Fria Tider varit med att skicka krav mot tidigare prenumeranter. Flera av kraven har skickats med avsändaren ”FTNG Inkasso”, som dock aldrig varit ett registrerat bolagsnamn. Fria Tider har inte heller rätt att bedriva inkassoverksamhet, enligt Finansinspektionen. Betalningsinformationen går i stället till ett bolag som ägs av en jurist i Dalarna som förekommit i flera högerextrema sammanhang.
Under de senaste två åren har 19 personer stämts av tidningen, som hävdat obetalda fakturor. Då Fria Tider är baserad i estniska Tallinn har stämningarna ofta gått genom deras svenska underbolag FTNG Ekonomi AB. Tidningen har vunnit merparten av målen, eller uppnått förlikning där de fått betalt av personerna.
I flera av fallen utgörs merparten av summan av kostnad för juridisk rådgivning, då ”bolaget inhämtat en timmes rättslig rådgivning från advokat”, som det står i de identiska breven.
”Bolaget är litet och saknar anställda, varför kostnaden varit skäligen påkallad för tillvaratagande av bolagets rätt”, skriver de.
I vissa av domarna har kravet ogillats.
”FT News Group OÜ har inte på något sätt visat att en faktisk kostnad för rättslig rådgivning har förelegat för bolaget”, står det exempelvis i en dom från Attunda tingsrätt 2023.
Sammanlagt har man dragit in 45 000 kronor under de senaste åren via olika rättsfall.
Samtidigt går Fria Tider bra. I sin estniska årsredovisning anger bolaget drygt 9 000 prenumeranter, och 2023 gjorde tidningen en vinst på motsvarande 2,5 miljoner kronor – en vinstmarginal på över 80 procent.
Inga löner har betalats ut alls under de senaste tio åren. 2021 gjordes dock en utdelning på motsvarande 4,1 miljoner kronor. Samtidigt samlar bolaget pengar på hög, och har tillgångar motsvarande drygt 10 miljoner i dagens värde. En stor del av intäkterna har investerats i guld, och bolaget har guldinnehav för 2,4 miljoner kronor. Sammanlagt rör det sig om runt 3–4 kilo rent guld.
En av dem som blivit stämd av bolaget men vunnit i domstol skyller på chefredaktören och ägaren Widar Nord:
– Hans strategi är att gå på äldre människor. Han är en person som ska köra allt till sista blodsdroppen, och folk orkar inte, de tröttnar ju. De ger upp för någon tusenlapp eller två, säger han till Flamman.
– Men han jobbar med ett sätt där han att skickar ständiga inkassobrev, bara matar och matar. Och det är den strategin han skrämmer de här äldre människorna med. Du pratar bara med toppen på isberget.
Han själv säger att bolaget fortsatt skicka fakturor efter att de förlorade i domstol, och att han ”inte sett röken av” de 3 000 kronor i rättegångskostnader som bolaget dömdes att betala honom.
– Det går ju att kräva in också, men jag har inte gjort det. Det där får växa i nio år. Sedan går jag tillbaka efter nio år och säger att nu har det gått ränta.
Flamman har sökt Fria Tider och Widar Nord.
