Det är fortfarande sällsynt att killar och tjejer med stora funktionshinder börjar studera vid universitet och högskola, skriver debattörerna.
Det måste bli ett lika naturligt val för elever med stora funktionshinder som för alla andra ungdomar att tänka sig en universitetsutbildning. Som alla andra gymnasieelever måste de komma fram till om de har möjlighet, orkar fysiskt och har fullständiga betyg för högre studier. Finns det ett lockande arbete i framtiden?
Tidigare generationer med funktionshinder har inte alltid sett det som en möjlighet att plugga vidare. Men nu kommer det en helt ny generation av ungdomar som haft bra stöd i skolan av elevassistenter och speciallärare. De har haft möjlighet att plugga tillsammans med andra elever och för många av dem är det helt naturligt att de ska läsa vidare.
Gymnasieelever med funktionshinder måste få möjlighet till en realistisk överblick över kommande universitetsstudier redan under gymnasietiden för att de ska klara sina framtida studier. De ska erbjudas praktik på högskola. Eleverna måste få uppleva vad ett högt studietempo innebär, att vara en bland många studenter, att ta sig mellan salar, att snabbt skaffa litteratur, och samarbeta med andra studenter och mycket annat som hör till högskolestudentens vardag.
Speciellt krävande blir det vid grupparbeten, seminarier och kliniska övningar. Vi ska inte sticka under stol med att det är tufft att läsa vid universitet men då måste studenter med funktionshinder få möjlighet att förbereda sin framtid.
Då måste också universitet och högskolor vara redo att möta deras krav. Transporter till och från måste fungera till hundra procent.
Våra universitet har inte heller alltid en funktionshindervänlig miljö. Det finns alltför många traditionstyngda byggnader med trappor, stora salar med fasta bänkar där det är och svårt att ta sig fram i rullstol. Studenter utan funktionshinder tar en väg genom byggnaderna, medan det blir en helt annan för den som använder rullstol. Därför måste studiemiljön förbättras, eftersom studier vid högskolan bygger på att studenter umgås, hjälps åt och samarbetar.
Tyvärr blir kraven på studenter med funktionshinder högre än för andra. Inte nog med att de ska klara en krävande studiegång, de skall hantera sitt funktionshinder också. Och då måste tillgängligheten i universitets- och högskolemiljön förbättras.
