I övermorgon, lördag, utvidgas EU med tio nya medlemsländer och frågan in i det sista gällde vilken tillgång dess medborgare ska ha till svenska arbetsmarknaden – och om fusk och social dumpning.
LO valde i höstas att säga nej till övergångsregler och att sätta tryck på regeringen genom ett samarbete med miljöpartiet. I mars presenterades deras gemensamma förslag, vilket grovt kan sammanfattas i ”nej till övergångsregler, ja till bättre efterlevnad av kollektivavtalen”.
När riksdagens socialförsäkringsutskott behandlade regeringens förslag om övergångsregler, sade sex av sju partier nej. Samtidigt gjorde en majoritet, bestående av s, v och mp upp om att säga ja till den absoluta merparten av LO:s krav.
De flesta av punkterna är dock redan under utredning eller på andra sätt på gång. Inget kommer att vara genomfört förrän möjligen om ett halvår.
– Vi är glada, men ropar inte hej än, säger Thord Pettersson, utredare på LO.
– De flesta förslagen kräver lagändringar, och först när de har röstats i riksdagen vet vi.
Ingen vet i vilken utsträckning det nuvarande problemet med avtalsdumpning, F-skattande arbetare och svartjobb under tiden kan komma att öka. Enligt Thord Pettersson är det inte ”spontan folkomflyttning” som blir problemet, utan hur de företag väljer att agera, som som tidigare aktivt rekryterat ”F-skattare” i öst.
– Om utvecklingen går åt fel håll, är det svårt att vrida tillbaka klockan. Se till exempel på taxi i storstäderna, där man fortfarande kämpar för fungerande kollektivavtal.
I går onsdag, efter Flammans pressläggning, genomfördes den avslutande riksdagsomröstningen. Även om sex av sju partier sagt nej till regeringens övergångsregler, är det inte omöjligt att dessa ändå blir av, beroende på omröstningsteknikaliteter och propositionsordning.
Men inte bara nya regler och facklig aktivitet krävs för att hålla koll på arbetsmarknaden, konstaterar LO. I rapporten Ordning och reda på arbetsmarknaden, lades också de berörda myndigheterna under lupp: Arbetsmiljöverket, AMS, Migrationsverket och Skatteverket. Myndigheterna är illa förberedda på EU-utvidgningen och saknar resurser att utöva tillsyn, enligt LO.
– Det handlar om fyra-fem miljarder i besparingar på dessa myndigheter den senaste tioårsperioden, säger Kristina Mårtensson, projektledare för LO-rapporten.
Arbetsmiljöverket har färre inspektörer och genomför färre inspektioner, vilket drabbar de små företagen.
– Det brukar sägas att man kan dumpa priset på två sätt – genom sämre löner eller svartjobb, och genom att dumpa arbetsmiljön – arbetstider och skyddsutrustning.
Den EU-medborgare som vill ha svenskt uppehållstillstånd ska vända sig till Migrationsverket med bland annat ett intyg om erbjuden anställning – men dessa är relativt lätta att förfalska vilket verket tenderar att missa.
– Det handlar om ovana och okunskap, eftersom det legat utanför verkets vanliga uppdrag, säger Kristina Mårtensson.
Men värst är problemet med Skatteverket, menar Mårtensson. Hela välfärdsstatens grund är skatteinbetalningarna.
– Tyvärr har Skatteverket blivit mer informations- och servicemyndighet, snarare än att syssla med tillsyn.
Inför EU-utvidgningen är problemen extra akuta när det gäller kontrollen över att utländska F-skattare betalar skatten i hemlandet samt momsinbetalningar inom entreprenadverksamheten, enligt Mårtensson.
Tidigare har LO valt att inte lägga sig i budgetuppgörelserna, men för att få en fungerande arbetsmarknad kan det bli aktuellt med mer påtryckningar.
– Gör man inga ändringar när det gäller resurser, blir det rätt uddlöst vilka regler som än införs.
