Man införde ett bevattningsförbud, som legat kvar sedan dess. I somras blev det verklig kris, när kommunen kallt fick konstatera att ”vattnet kan ta slut i Gnesta tätort”, och börja arbeta på akuta nödlösningar som engångstoalettsberedskap. När läget var som värst uppmanades mellanstadielever att inte duscha efter idrotten.

Nu kan kommunstyret stolt meddela att ansökan om att bygga nytt vattenverk i Vissbohammar – tillsammans med en grundlig helrenovering av kommunens VA-infrastruktur – äntligen godkänts. Verket ska kunna stå klart redan 2027, och prislappen ligger på 447 miljoner kronor. Det motsvarar omkring hälften av kommunens totala budget.

Sedan 60-70-talet hjälper staten inte till alls med utbyggnad av VA-nätet.

– Sedan 60-70-talet hjälper staten inte till alls med utbyggnad av VA-nätet. Och det är egentligen det föråldrade ledningsnät som vi och hela Sverige sitter med i dag. De rören går sönder, konstaterar Linda Lundin.

I dag läggs hela kostnaden på VA-kollektivet: invånarna som är anslutna till kommunens vatten- och avloppsnät. Den lokala VA-taxan kommer höjas med 4-6 procent, omkring 500 kronor per person och år, men från en tidigare nioprocentig höjning. Svenskt Vatten har tidigare talat om behovet av en fördubbling av taxan kommande decennier.

– Det här är långsiktiga investeringar som verkligen behövs. Men det är ju olyckligt när vi ser att övriga kostnader i samhället också ökar: matpriser, räntor, bensin och så vidare, säger Linda Lundin till Flamman.

– Enligt lagen ska ju taxan vara rättvis. Bara för några år sedan började vi dela upp VA-kostnaderna separat, för att kunna räkna mer i detalj och utforma den mer rättvist.

Vänsterpartiet har velat ha en tydligare bild av kostnaderna innan spadarna sätts i marken, medan Socialdemokraterna menat att bygget inte kan skjutas upp mer och att det inte går att göra en tydligare kalkyl i nuläget.

– Vi måste diskutera både finansiering och förbrukning mer, och hur kostnaderna fördelas. Dagens anläggningar och hela dagens Gnesta byggdes ut med statliga stöd, det var en helt annan situation, menar Per Sicking (bilden) som är ordförande för V i Gnesta, och fortsätter:

– Nu tror man att man kan göra på samma sätt, och skicka notan till hushållen. Men att skjuta upp prat om hur kronor och ören fördelas till ”sedan”, när man pratar om en halv miljard, blir bedrägligt. Finns det någon smärtgräns?

Även Riksrevisionen pekar på att regeringen ”trots kända risker med bristande underhåll och förnyelse av den kommunala VA‑infrastrukturen” låtit frågan ”hamna i skymundan”. Sommaren 2025 kom larmen från fler ställen än Gnesta: Blekinge, Småland och Stockholm rapporterade vattenbrist på grund av ”ovanligt höga” temperaturer i Mälaren. Från Gotland till Boden uppmättes ”onormalt låga” grundvattennivåer, även efter regn. 

Skogsbränder, turism och globala klimatförändringar pekades alla ut som allmänna och lokala delorsaker till problemen – samt den eftersatta infrastruktur Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm säger sig ha ”skrikit sig hes om med en dåres envishet”. I sommarradio 2025 nämnde han både pool och bevattning som exempel på ”överkonsumtion”, ”mer än vad ett hushåll vanligtvis använder”.

– Personligen tycker jag inte vi borde använda renat dricksvatten för att vattna blommor eller stora gräsmattor, men önskemålet finns, säger Linda Lundin.

– Så tanken framöver är att släppa på bevattningsförbudet, men jag vill ändå uppmana våra invånare att vara lite miljömedvetna. Inte minst efter de här åren.

Vänsterpartiet Gnesta har också varit skeptiska till hur bra bevattningsförbudet följts upp.

– Företag som biltvättar och industrier har fortsatt använda vatten ändå, mycket av hushållningen bygger på fri vilja. När vi ville kartlägga förbrukningen avfärdade Moderaterna det som en ”häxjakt på företagare”, minns Per Sicking.

När Flamman söker landsbygds- och infrastrukturdepartementet, med en fråga om statlig finansiering av kommunala VA-upprustningar och en om ifall en kommunal ”skattebroms” skulle begränsa kommunerna ytterligare, svarar Peter Kullgrens (KD) pressekreterare att ”det är kommunens ansvar att ordna dricksvatten och avlopp”, och hänvisar till klimat- och näringsdepartementet.