2016 skakar några mäktiga män hand på Sydamerikas västkust. I ett och samma rum hittas Ecuadors dåvarande vänsterpresident Rafael Correa, Turkiets ledare Recep Tayyip Erdogan, och Robert Yildirim – högste chef för transport- och gruvjätten Yildirim Group.
Den största turkiska investeringen i Ecuador någonsin – 750 miljoner dollar – har just rotts i hamn. Containerhamnen Puerto Bolivár ägs nu på ett 50-årskontrakt av Yildirim-gruppens hamnbolag Yilport, som är mitt i en global expansionsfas.
Ecuador är en bananrepublik i ordets bokstavliga mening. Mellan 6 och 7 miljoner ton bananer – en tredjedel av världens konsumtion – lämnar landet årligen, främst genom Puerto Bolivár och hamnarna i den större staden Guayaquil, där Yilports regionala högkvarter ligger.
Landet har också under 2020-talet allt oftare börjat kallas en narkostat. Douglas Farah (bilden), grävande journalist och expert på organiserad brottslighet som verkat i Sydamerika sedan 1980-talet, berättar för Flamman att Ecuador länge varit viktigt i det vita guldets leveranskedja, men hur det på senare år blivit ”enormt”.
– Ecuador var alltid något av en ”lagerlokal”, med [vänstergerillan] Farc vid colombianska gränsen mot öst, och Peru i söder. Två storproducenter till grannländer, som behövde någonstans att förvara allt, säger han.
Douglas Farah fortsätter förklara hur fredsavtalet 2016 mellan Farc och Colombias regering ledde till att gerillan fragmenterades, och utbrytargrupper sökte nya möjligheter att förflytta eller expandera verksamheten.
– Dessutom är den officiella valutan i Ecuador den amerikanska dollarn, och bankerna nästan helt oreglerade.
Hela 57 procent av banancontainrarna från Guayaquil innehåller kokain när de kontrolleras i belgiska Antwerpen, enligt en rapport från EU-kommissionen, som besökte Guayaquil 2023 under Ylva Johanssons ledning.
– Bananlaster får förtur, för att de är så tidskänsliga. Ruttnar bananerna till sjöss på grund av en dags försening förlorar du miljontals dollar, förklarar Douglas Farah, och berättar att kokain även ofta göms bland blommor av samma anledning – pålitlighet och punktlighet.
Förra året beslagtogs 419 ton kokain i Europa, berättar Laurent Laniel, analytiker på EU:s drogmyndighet EUDA.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Det är sjunde rekordåret i rad. Det kommer i containrar, men även i bulkfartyg som fraktar vete, trä, mineraler eller metall från Sydamerika, och med flygplan.
Hela 57 procent av banancontainrarna från Guayaquil innehåller kokain när de kontrolleras i belgiska Antwerpen.
Kokain med destination Europa ”mellanlandar” ofta i Belgiens eller Nederländernas jättehamnar. Men även Turkiet har blivit en ”allt viktigare transitpunkt” de senaste åren, trots att det ”traditionellt inte ligger på kokainrutten” berättar Laurent Laniel.
Mellan 2015 och 2022 femdubblas kokainbeslagen i Turkiet. I Mersin på landets sydkust har stora mängder – 48 kg, 97 kg, 463 kg – plockats ur bananlaster de senaste åren. 2021 hittades 1,3 ton kokain i en enda last. Samtliga fartyg kommer från Ecuador – antingen Guayaquil eller Yilport-ägda Puerto Bolivár, där bolaget självt uppger en niofaldig ökning i kokainbeslag sedan deras köp, med hänvisning till rapporter från den amerikanska drogmyndigheten DEA.
Ett av de största beslagen sker i Yilports hamn i Gemlik utanför Istanbul. Där hittas 540 kilo av det vita pulvret år 2020, men denna gång inte bland bananer, utan ferrokrom från Brasilien – samma metallegering som Yildirimägda Vargön Alloys bearbetar i Vargön utanför Vänersborg. Trots att det rör sig om ett halvt ton hittas inte drogerna förrän vid en andra genomsökning, vilket får lokalpolitikern Tahsin Tarhan att ställa ”frågor om försumlighet i inspektionerna”.
2020 slår svenska tullen till mot två fartyg i Uddevallas industrihamn på två månader. De är fulla med koks – koks som i industrikol, förvisso, men också 25 respektive 70 kilo kokain. Tre albanska medborgare tas på bar gärning när de smyger ombord på fartyget mitt i natten.
Koksbåtarna har åkt från ända från Baranquilla i Colombia, hamnstaden närmast ”Yilcoke” – Yildirim-gruppens colombianska koksfabrik, som producerar kol åt smältverket i Vargön, ett stenkast bort från Uddevalla.
Varför kokainet kommit just till Uddevalla kan Gill Eriksson från Tullverket inte svara på när SVT frågar.
– Det vet vi inte. Men något som vi har sett den senaste tiden är att fartyg oftare kommer direkt till Sverige med narkotikan från ursprungsländerna.
2015 demonstrerar ett hundratal norska hamnarbetare utanför Sjursøya containerterminal. Yilport har precis etablerat sig i Oslo hamn, och man har misslyckats med att komma fram till ett kollektivavtal. Företaget vill sköta lossning och lastning med sin egen personal.
Året därefter köper det turkiska företagsimperiet inte bara in sig i Puerto Bolivár – utan även i 100 procent av Gävle hamns drift, med en 450 miljoner kronor tung investering. Redan 2014 köpte man 80 procent.
Hamnen är Sveriges tredje största, med cirka 500 anställda. Här flödar varje år sex miljoner ton gods genom sex containerterminaler. 38 000 godsvagnar tar delar av lasten vidare söderut till räls, via den viktiga kranterminal på land strax utanför Arlanda som kort och gott kallas Stockholm Nord. Allt jetbränsle flygplatsen använder lagras i Gävle hamn, och slussas genom kombiterminalen. 2015 köper Yilport även den.
Till Gävle kommer inte lika mycket frukt som till hamnarna i väst och syd – som Helsingborgs hamn, där några av Sveriges största beslag av ”banankokain” hittills har skett. Däremot är man ”Sveriges kaffehamn nummer ett” – en råvara som färdas längs samma rutter från Sydamerika, och ofta mellanlandar i Ecuador precis som kokainet. Sedan ett avtal skrevs mellan Yilport och Arvid Nordquist 2019 passerar nästan hälften av Sveriges kaffe genom Gevalias hemstad.
Koffein är inte den enda centralstimulant som börjat flöda genom Gästrikland. Länsstyrelsens mätningar av avloppsvattnet visar på vad Drugnews – som grundades av nykterhetsrörelsen – kallar en ”kokainexplosion” sedan 2015,”då en kokainmarknad etableras i Gävle. Denna utveckling bekräftas av narkotikapolisen som noterat ökade beslag av kokain i Gävle”, skriver Länsstyrelsen.
Tio år efter Yilports norska expansion har Oslo blivit Nordens kokainhuvudstad, med hela 80 procent mer rester i vattnet än Stockholm, och allt tätare kriminell trafik genom hamnen. ”Norge kan lätt också bli ett transitland. Detsamma gäller Sverige”, säger norska tullfackets Karin Tanderø Schaug till The Guardian.
Mahmut Cengiz (bilden), docent i kriminologi vid George Mason-universitetet och före detta anställd inom turkiska polisen, har pekat ut Yildirim-hamnimperiet i dessa sammanhang tidigare.
– Visst, det finns inga bevis för att de vet om att hamnarna hanterar kokain – men intressant nog syns det var de än driver hamnar och gör affärer, från Latinamerika till Mellanöstern.
Experten Douglas Farah menar att det finns skäl att ifrågasätta hur lite ett företag som köpt en hamn med Puerto Bolivárs rykte egentligen vet.
– Om man är beredd att investera miljontals dollar i en ecuadoriansk hamn har man gjort sin hemläxa om den först. Då vet man vad som försiggår.
När Robert Yildirim besvarar missnöjda hamnarbetare och bananchefer i Puerto Bolivár i ett uttalande 2017 bemöter han ”den mörka bild av Yilport som vissa målar upp” och säger att smugglare kommer ”stoppas, kastas ut ur hamnen och överlämnas till myndigheterna”.
”Vi har kommit hit för att tjäna landet, investera och bygga infrastruktur.”
När Yilport köper hamnen i Gävle har Tullverket ingen verksamhet på platsen. Myndigheten packade ihop redan 2004, när man lade ned 27 lokalkontor för att spara 125 miljoner. Kontrollerna ska nu skötas vid behov av tjänstemän från Stockholm.
2016, året all hamndrift köps av Yilport, rapporterar tullen 118 arbetstimmar i Gävle – som dock bara leder till en kontroll, jämfört med 58 året innan. 2021, då Tullhuset i Gävle återigen börjar husera ett lokalt tullkontor efter 17 års frånvaro, rapporterar SVT att hundratusentals containrar fortfarande passerat helt oinspekterade under våren.
2022 blir hamnen även skyddsobjekt igen, efter ett uppehåll på 14 år. En ”anpassning till verkligheten”, säger vd Fredrik Svanbom till Arbetarbladet, men menar samtidigt att det inte är ”utländska stridskrafter” man primärt vill skydda sig mot:
– De samhällsförändringar vi syftar på är brottslighetens utveckling mer generellt, och risken för skadegörelse och intrång.
”Brottslighetens utveckling” syns tydligt i Tullverkets statistik för jämförbara svenska hamnar.
I Göteborg tas 151 kilo kokain i beslag 2021, och 214 kilo 2023. I Helsingborg hittar tullen sammanlagt över ett ton mellan 2021 och 2024.
I Gävle hamn ser det dock annorlunda ut, trots den förstärkta rollen i kaffeimporten. Faktum är att Tullverket sammanlagt bara hittat två gram kokain i hamnen vid sina kontroller – från 2010 till i dag.
”När det gäller frågor som grundar sig på statistik så kan det vara en utmaning att uttala sig om orsaker/konsekvenser”, skriver Oscar Oscarsson, enhetschef på Tullverket.
”Dels kan det vara så att de kriminella nätverken saknar kontakter för att genomföra smuggling i Gävle hamn eller så är det så att de inte ser Gävle som den naturliga införselhubben för sin smuggling.”
– Med så få kontroller hade det varit en utmärkt plats att smuggla in det på. Speciellt om man har varor som kommer direkt från Sydamerika kan man ju gissa att det kommit in en hel del kokain där, säger Johan Wicklén (bilden), journalist och narkotikapolitisk expert som skrivit boken Vi ger oss aldrig.
– Har man så mycket Sydamerikatrafik är det jättekonstigt att man inte ens försöker visa upp att man har någon typ av kontroll i hamnen.
Han är själv uppvuxen i Gävle, på tiden då drogmarknaden främst bestod av ”smuggelsprit och amfetamin”. Kokain beskriver han som ”ett tillväxthormon för organiserad brottslighet”.
– Någonting har hänt de senaste fem åren. Vi har nu individer i Sverige med kapacitet att ta in mycket större volymer, så stora att det är uppenbart att de slussas vidare till andra länder. Man har utnyttjat hamnar i Sverige med svag bevakning och direktkontakt med Sydamerika, till exempel Helsingborg.
Polisregion Mitt informerar Flamman om att de ”har påbörjat ett arbete för att stärka sin kunskap och förmåga kopplat till Gävle hamn”, men kan inte gå in närmare på det då ”en del är kopplat till polisens underrättelsearbete”.
Av de sex narkotikasmugglingsfall Gävle haft sedan 2016 har tre varit grova, och skedde samma år, 2020. Inget av fallen är kopplade till hamnen, berättar polishandläggare Susanne Hermansson, och hon kan inte heller se i statistiken om något av fallen specifikt rör kokain.
”Tullverket har säkert en del beslag, och en bättre bild av just smuggling”, skriver hon.
Hamnen har trots det storsatsat mot narkotika under 2024. Man får 40 miljoner i EU-bidrag till en ”gigantisk knarkskanner”, som ska hjälpa tullen att hitta droger i kaffecontainrar. I och med att frakten sker i lösvikt är det svårt att söka igenom ”havet av bönor” varje container innehåller utan röntgenutrustning, berättar tullchef Johan Rekke.
Yilport bjuder samma år in tullen till grillfest som en del av kommunkampanjen ”Gävle mot narkotika”. Gunnar Strömmer (M) gör ett hamnbesök ihop med Andreas Carlsson (KD), och säger att han visserligen inte tror att Gävle hamn ”sticker ut negativt på något sätt, men generellt sett har vi kommit från ett väldigt naivt läge”.
Roger Hallman, Gävle hamns säkerhetschef sedan ett år tillbaka, håller med om att satsningen är viktig.
– Det är inget konstigt att brottslig verksamhet finns där det finns pengar att tjäna, säger han till Flamman.
– Därför är vi som hamn en viktig del i jobbet från andra hållet, i att tillsammans med andra myndigheter göra vad vi kan för att stoppa det. Vi vill inte se en spridning eller ökning av narkotikahandel eller annan brottslighet som skadar, vare sig i hamnen eller i samhället.
Med hänvisning till sekretess svarar han fåordigt på de flesta av Flammans mer ingående frågor, även om han ”gärna skulle vilja vara mer transparent”, men tycker samordningen i hamnen fungerar ”jättebra”.
När Yilport, beslagsstatistiken och utländsk hamndrift som säkerhetsfråga kommer på tal är Roger Hallman dock tydlig:
– Jag ser inte en risk i det, man har i utredningen av etableringen haft ett arbete kring de här frågorna. Att vi har en omvärld som förändrats sedan 2016, rent krasst, spelar inte in så. Enkelt svarat: nej, jag ser inget problem med att Yilport har sin verksamhet i Gävle hamn.
Douglas Farah reagerar annorlunda än Roger Hallman på uppgifterna.
– Här finns helt klart en hel del typiska egenskaper hos den sortens hamnar som används för storskalig illegal aktivitet. Om det görs väldigt få beslag, samtidigt som man ser ny aktivitet från områden kända för att producera olagliga varor, verkar det som något myndigheterna borde undersöka.
I augusti 2023 blir bananmagnaten Daniel Noboa Ecuadors president, efter en valskräll. Han tar sig runt i helikopter, och bär skottsäker väst under tv-debatter. Hans far Alvaro Noboa, vars maskerade underhuggare sköt skarpt mot plantagearbetare när de försökte strejka, var en gång i tiden landets rikaste man med egna presidentambitioner.
Mahmut Cengiz redogör för hur droghandeln hänger ihop med Turkiets allt mer auktoritära utveckling några år in på 10-talet, då korruptionsutredningar mot högt uppsatta politiker nära Erdogan började tystas ner av regeringen. Fethullah Gülen, ledare för Gülenrörelsen som förespråkar en form av moderat islam och själv levt i exil i USA sedan 1999, blev i stället utpekad som syndabocken bakom det mesta – anklagelser som gick igen under statskuppen 2016.
Sedan 2014 har Turkiet halkat ned runt 50 platser i Transparency Internationals korruptionsindex. Det var året man bland annat ”rensade ut uppemot 90 procent av alla anti-smugglingsenheter”, enligt Mahmut Cengiz. Innan flytten till USA var han själv polischef med fokus på organiserad brottslighet.
– Det är svårt att förstå något av dessa paradigmskiften utan att förstå förändringarna inom den turkiska staten. I dag är politikerna korrupta lojalister. Affärsmännen också, som Erdogan delat ut statliga kontrakt till. En av dessa är Yilport, säger han till Flamman.
Både Cengiz och Douglas Farah lyfter också de allt närmare kokainkontakterna som etablerats mellan Ecuadors gäng, Mexikos karteller och den turkiska fasciströrelsen Grå vargarna. De sistnämnda ses ofta som det högerextrema partiet MHP:s väpnade gren, och agerar enligt Farah ”under visst skydd eller tillåtelse från turkiska regeringen.”
– Du jobbar inte för staten, men vet också att staten inte kommer att jaga dig om det du gör är användbart för staten eller dess allierade. Vi ser mycket av detta även inom rysk organiserad brottslighet, som inte nödvändigtvis styrs direkt av Putin, säger Douglas Farah.
Även Laurent Laniel på på EU:s drogmyndighet EUDA nämner dessa kopplingar, samt rollen Ecuadors bananexport spelar. Men Yilport känner han inte till.
– Därför kan jag varken säga för eller mot. Det är fullt möjligt att tänka sig att det faktiska företaget, dess ägare, styrelse eller anställda, är involverade i kokainhandeln. När jag tidigare nämnde företag som drogsmugglare utnyttjar hade jag inte fullskalig hamndrift i åtanke, men nu när du säger det – varför inte?
Robert Yildirim delar efternamn med mannen som agerat som president Erdogans högra hand i 25 år: Binali Yildirim.
Om han är släkt med familjen i toppen av Yildirim-gruppen står inte klart – efternamnet är relativt vanligt. De har dock haft mer direkta affärsutbyten. Efter att Erdogan 2020 godkände stora importer av bland annat ost, ris och havre från Venezuela reste både Binali och hans son Erkam Yildirim till landet flera gånger, och skrev kontrakt med 25 fartyg tillhörande Yilport och rederiet BMZ, som ägs av Erdogans son Bilal.
– Korrupta människor kan bli väldigt goda vänner för att deras intressen är desamma, konstaterar Mahmut Cengiz.
Han nämner därefter ”bilden på Yildirimsonen [Erkam] i Colombia” som ”maffiabossen pratade om”. Han talar om Sedat Peker, en tidigare Erdogan-lojal veterangangster som blev känd för den bredare allmänheten när han 2021 påbörjade en karriär som Youtube-visselblåsare. De veckovisa anklagelserna om kokainaffärer, vapensmuggling och rena mord, mot personer som Erkam Yildirim och den tidigare inrikesministern Mehmet Agar, var sprängstoff – från en ”golare” som själv påstår sig ha varit involverad.
2016 fick Pelin Ünker, grävande reporter på landets mest ansedda tidning Cumhuriyet, 13 månaders fängelse för ”ärekränkning och förolämpning”. Brottet: hon var en av de första som rapporterade uppgifter från Paradisläckan, om hur Erkan, Binali och flera andra ministrar ägde offshore-rederier på Malta. Ünker dömdes trots att Binali Yildirim erkände bolagens existens efter avslöjandet, även om han menade att det rörde sig om ”rutindelar av den globala marinindustrin”:
”Här finns inga dolda affärer.”
I april 2025 får Robert Yildirim en direkt fråga om beslaget i Mersin, där ett halvt ton kokain hittats i lådor från Noboa-ägda Banana Bonita, i turkisk sport-tv där han intervjuas som ägare av fotbollslaget Samsunspor. Han påstår, något irriterat, att hans säkerhetschef i Ecuador blivit halshuggen av maffian och att två anställda skjutits.
– Jag har köpt röntgenutrustning för 35 miljoner dollar. Det är mitt jobb att förhindra dessa saker – om jag vänder bort blicken kommer de alltid hända. Men vad har jag att göra med vad en journalist skriver om en container i Mersin? Jag har ingen kontakt med Mersin, och det är inte klart om den kom från min hamn i Ecuador, säger han, men tillägger direkt därefter:
– När du säger Ecuador, tänker du på Yildirim.
Några veckor tidigare hörs Daniel Noboa kritisera sin politiska motståndare Luisa Gonzalez i Guayaquils lokalradio, då hon nyss dragit upp obekväma uppgifter i en debatt. Mot presidentfamiljens banankoncern Noboa Trading finns nämligen en pågående rättsprocess om delaktighet i kokainsmuggling.
Noboa hävdar bestämt företagets oskuld. Presidenten har förlitat sig extra mycket på en viss man för att försvara sin koncern och valkampanj från knarkanklagelserna – Edgar Lama von Buchwald, advokat och nyligen utnämnd till Ecuadors hälsominister.
Den äldre Alfredo Jurado von Buchwald påbörjade sin karriär inom Noboas bananindustri redan 1976. Sedan 2018 är han Yilports Sydamerikachef, med lång erfarenhet av ”aktivt deltagande i hamnprivatiseringar”.
Den 7 november 2022 besöker Utrikesdepartementets Håkan Jevrell Istanbul, i vad som beskrivs som ”ett slags avantgarde” inför statsminister Ulf Kristerssons besök i Ankara nästa dag. Jevrell har diplomatbakgrund i bland annat Singapore, och var statssekreterare i försvarsdepartementet under Saudiaffären. När han senast var i Turkiet i april samma år var det som regeringens särskilda sändebud mot organiserad brottslighet, och mötena var med turkiska politiker, poliser och ekobrottsutredare.
”Vi vet att stora delar av kokainet som flödar på Stockholms gator kommer från Sydamerika”, konstaterar Håkan Jevrell i en intervju med GP från 2020. I november 2022 är han i stället ”statssekreterare för handel och främjande” – och träffar representanter från Yilport och byggkoncernen Yapi Merkezi, tillsammans med svenska höjdare från ABB, Alfa Laval och Hitachi Energy.
Stora delar av mötesrapporten är maskad, även efter att Flamman bett om överprövning, då det ”kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgifterna röjs”.
Vad som kan utläsas är att Yilport uttrycker ”belåtenhet” över sina investeringar i Sverige hittills, och en vilja att i framtiden investera i Helsingborgs, Trelleborgs och Göteborgs hamnar. Svenska miljöprövningar beskriver båda bolagen som ”komplicerade och tidsödande” utmaningar, och man vill tänja på gränserna för exportfinansiering ”ytterligare”.
Att Ulf Kristersson så snart efter sin valseger besöker Turkiet ”understryker tydligt regeringens intresse för ett breddat och fördjupat utbyte mellan Sverige och Turkiet, inte minst inom handels- och investeringsfrågor”.
Flamman har sökt Yilport och Håkan Jevrell.
Tack till Idun Nilsson för hjälp med research.
