”Precis som en slagen hustru lärde sig hamnchefer runt om i landet vad som krävdes för att få lugn och ro i hamnen; anpassning.”

Den osmakliga jämförelsen gjorde Berit Blomqvist, VD för Sverige Skeppsmäklareförening i GP (15/1, 2018) i veckan. Men uttalandet är inte bara osmakligt, utan också helt fel. Det finns ingen tillstymmelse till anpassning från arbetsgivarsidan.

Uppdrag Granskning-redaktionen har denna vecka undersökt de olika turerna i konflikten i Göteborgs hamn. I programmet får vi se hur Näringslivets nyhetssajt Arbetsmarknadsnytt spred att Hamnarbetarförbundet stred för fler tv-kanaler på kontoret och fler middagar med chefen. Det vägrar sajtens ansvariga utgivare svara på frågor om i programmet. Tvärt emot vad arbetsgivarsidan har försökt kabla ut så har antalet strejkade timmar i hamnen under hela 2017 varit åtta stycken. De stora produktionstappen och störningarna har under året berott på de lockouter som arbetsgivaren APM Terminals själva genomfört. I samband med att Transports avtal gick ut var det Hamnarbetarförbundet som var beredda att teckna ett kollektivavtal mellan alla tre parter, som enligt dem skulle ge arbetsfred i alla landets hamnar. Men då var det Transportarbetarförbundet som drog sig ur.

Vi tar det från början. Hamnarbetarförbundet skiljde sig från Transportarbetarna redan på 70-talet. Då var tiden en annan, men konflikten eller i alla fall skillnaderna förbunden emellan består. Hamnarbetarna organiserar sig underifrån och upp, det vill säga, innan man skriver på något avtal eller överenskommelse så ska medlemmarna rösta om det. Det är lite för hårt att säga att det är motsatsen som gäller inom LO-förbunden, för även där går det naturligtvis att organisera sig, påverka och engagera sig i sin arbetsmiljö. Men allt eftersom arbetsgivarna har skruvat åt förutsättningarna för facket, både i avtal och genom politikers arbetsgivarvänliga lagstiftning, så har förbundens styrka avtagit.

För att kunna visa solidaritet med sina arbetskamrater – så måste man själv få erfarenhet av solidaritet

Den svenska arbetsmarknaden och dess parter ser inte ut som de gjorde på 70-talet. Arbetarnas inflytande och makt på jobbet har skurits av markant. Fackets styrka har minskat och fram tills nyligen så läckte förbunden medlemmar som ett såll. För att kunna visa solidaritet med sina arbetskamrater – så måste man själv få erfarenhet av solidaritet. Att involvera arbetarna på varje arbetsplats i sin arbetsmiljö och i sitt dagliga arbete är vägen framåt för en livaktig och bättre arbetsmarknad. Det vet både arbetsgivarna och LO.

Hamnarbetarförbundet är idag unikt på svensk arbetsmarknad. Det är unikt för att det på alla sätt visar vikten av stridbarhet och sammanhållning. Det är så man behåller sina medlemmar och blir en trovärdig part. Det är sådana fackförbund och klubbar som vinner tillbaka lite av den makt arbetsgivarna jobbar för att ta ifrån oss.

Uppdrag granskning sänds kl. 20.00 i SVT 1 och SVT Play, onsdagen den 17 januari.