Under hela 1990-talet stod fackföreningsrörelsen i Norge inför drastiska förändringar för sina medlemmar: de stod under hot om konkurrensutsättning eller nya omorganiseringar, ofta i kombination med nedskärningar. Kommunerna betraktade inte sällan sina anställda som fientligt inställda till alla former av förändring. Fagforbundet insåg att motståndet mot privatiseringar i Norge skulle ha dåliga förutsättningar att lyckas utan ett tydligt alternativ. Deras svar blev Modellkommunmetodiken, ett sätt att arbeta med förändringsprocesser med utgångspunkt från de anställda, som får en lika stor tyngd som kommunens politiker och tjänstemännen i administrationen. De tre parterna arbetar tillsammans från idéstadiet till förändringsprocessens slut. Fackföreningen lovar arbetsfred – kommunen att under testperioden avhålla sig från hot om privatiseringar.
Under 1998 kom det första testet igång i kommunen Sørum i Akershus fylke. Sedan följde kommunen Steinkjer i Nord-Trøndelag, stadsdelen Åsane i Bergen och kommunen Moss.

Genomgripande resultat
Hemtjänsten, skolan, sophantering, daghem, boenden för funktionshindrade, arbetsträning för ungdomar: helt olika typer av kommunal verksamhet testade alla metoden.
Trots skillnaderna i de olika försöken med metoden finns några tydliga slutsatser. Resultaten blir mer genomgripande, när de anställda får vara med. I stort sett alltid förbättras också arbetsplatsen ur de anställdas och brukarnas perspektiv. Men det är inte en metod för snabba rationaliseringar, är Fagforbundets slutsats. Och det finns en tydlig gräns: en enhet som engageras kan knappast medverka till att avskaffa sina egna arbetsuppgifter eller sina arbeten.