I början av året publicerade den brittiska tidningen The Guardian en karikatyrteckning som skildrar Danmarks statsminster Lars Løkke Rasmussen som nazist. Detta efter att Danmark skärpt sina asylregler ytterligare och gjort det lagligt för polisen att beslagta asylsökandes värdesaker och kontanter för att bekosta deras uppehälle i landet. Kort därefter så rasade Pia Kjærsgaard, som just nu är talman i danska riksdagen men tidigare var framgångsrik partiledare för Dansk Folkeparti, och krävde av tidningen att de skulle ta ner teckningen från nätet. Samma Kjærsgaard stred dock för yttrandefriheten när det kom till danska tidningars rätt att publicera Mohammed-karikatyrer. Det är som att världen är upp och ner när nu yttrandefriheten återigen används som slagträ i en debatt där vänsterns egen Ali Esbati tecknats som ”ap-kung”.

Ja, det är svårt att navigera i denna nyfascistiska samtid. Att ha en reaktionär syn på förorten hyllas som modigt av borgerliga ledarsidor men gud nåde den som är antirasist och kritiserar tendentiösa tv-inslag om svenska förorter. Då blir man istället beskriven som islamist, skäggman och porträtterad i rasistiska karikatyrbilder.

Det är ”konstnären” Thomas Knarvik, som i en karikatyrbild tecknat Esbati som en apa. I en intervju i Dagbladet beskriver han varför. ”Han är som en papegoja, som tjatar om samma saker hela tiden, det är det jag har försökt få fram genom teckningen.” Men om det nu är så att Esbati är en papegoja (och pratar om och påvisar det norska samhällets rasistiska utveckling) varför då teckna honom som en apa? Naturligtvis för att konstnären vill ha ett motiv som spelar på rasistiska fördomar. Detta för att, som han själv säger, provocera.

I Norge rasar nu en debatt om precis denna teckning och om rasismen i Norge, islamiseringen av Sverige och som slagträ används yttrandefriheten. Esbati ska ”tåla” detta och inte delta i ”kränkthetskulturen”. Men det är helt uppenbart för den som läser kommentarerna kring Knarviks teckning att de rasistiska krafter som sätter agendan för det offentliga samtalet vill avhumanisera och diskvalificera Esbati, på grund av hans bakgrund, från den viktiga diskussionen om rasism som borde och måste föras i Norge.

Vad kan vi ta med oss från debatten i Norge hem till Svea? När man debatterar rasistiska nidbilder förs det alltid en annan debatt egentligen. Under den mer principiella debatten om yttrandefrihet tycks en annan förhandling pågå. Denna handlar om rätten att få uttrycka rasism i ett klimat som blir mer och mer nyfascistiskt.