Runt en nedlagd skola på den västgötska landsbygden har en grupp libertarianer flyttat in under de senaste åren. Medan en av de drivande beskriver invånarna som ”opolitiska” visar Flammans granskning flera högerextrema kopplingar. Bakom finansieringen står bolaget Mullvads delägare Daniel Berntsson – som köpt mark för över 20 miljoner.
Den lilla byn ser inte särskilt annorlunda ut från andra små västgötska orter. Små men välskötta villor med plastmöbler på gården och solceller på taket. En anslagstavla med annonser för loppisar och föreningsmöten, intill ett Ica med lokal post- och apoteksombud. En busskur med avgångar tre gånger på morgonen, tre gånger på kvällen.
Längre ut: Tät blandskog. Smala vägar utan trottoar. Bondgårdar och böljande åkrar.
Men den här byn har något alldeles unikt: libertarianer.
– De verkar leva tillbakadraget och har inte utmärkt sig på något sätt vad jag vet, säger en lokal veteran till Flamman.
Han bor en bit bort och säger att han själv inte stött på någon av invånarna, men att de är välkända i trakten sedan de började flytta in för ett par år sedan.
De flesta bor i ett kluster av sammanhängande tomter runt den gamla byskolan, som förvaltas av ett aktiebolag med fornnordiskt klingande namn. Den senaste inflytten skedde i våras.
Jag har tänkt att det måste finnas någon finansiär bakom det hela.
En annan person säger att han uppfattar de nyinflyttade grannarna som vänliga – men upplever dem samtidigt som hemlighetsfulla. Något som lett till ryktesspridning på orten om avsikterna bakom inflytten.
– Men jag kan inte tänka mig att de jag pratat med har kopplingar till sådana här fullkomliga knäppisar, säger den boende.
– Jag har däremot undrat varför de inte bara säger vad de håller på med, så att folk vet.
För några år sedan började han dock märka att ”fina bilar” samlades kring skolbyggnaden.
– Så jag har tänkt att det måste finnas någon finansiär bakom det hela. Det är ju folk med pengar. Men sedan har jag skitit i det där. Låtit dem hålla på.
– För den vanliga befolkningen här i byn så är vi inte särskilt hemlighetsfulla, säger libertarianen Martin Eriksson, när Flamman når honom över telefon.
Han är i tidiga 40-årsåldern och flyttade in i byn för ett drygt år sedan, efter flera år utomlands. Han försörjer sig som mjukvaruutvecklare och är en av två poddvärdar på Radio Bubbla, med ett par hundra prenumeranter. I dag sitter han dessutom i styrelsen för det bolag som äger den tidigare skolan.
– Många känner till att den gamla skolfastigheten köptes för ett antal år sedan. När folk frågar om det så berättar vi öppet och ärligt. Vi som bor här säger att vi känner varandra sedan tidigare och har valt att flytta till samma ställe för att vi ville vara närmare varandra.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
De boende har dock ett delat politiskt ursprung.
– Vi har en bakgrund inom den libertarianska politiska scenen. Det är den gemensamma nämnaren som har gjort att vi har lärt känna varandra, säger han till Flamman, och fortsätter:
– Men i dag har vi ingen sådan verksamhet längre. Vi är vanliga svenssons. Vissa av oss har en bakgrund som politiskt aktiva, eller som i mitt fall inom alternativmedier. Men vi har lagt det där långt bakom oss. Vi är väldigt apolitiska.
Han ger också ett tydligt besked om vad han anser om den planerade artikeln om inflyttningarna till den lilla bygden:
– Vi som bor här vill inte att ni skriver om oss. Vi anser att ni gör ett övertramp, ett orättfärdigt intrång i våra privatliv.
Men bakom vännernas inflytt i den lilla bygden ligger ett mer omfattande projekt, som pågått i flera år – med omfattande finansiering inblandad.
Allt började hösten 2020. Då köptes byns nedlagda skola upp av ett nystartat bolag, som på bara några veckor hade fyllt kassan med en dryg miljon.
Namnet på det nya aktiebolaget refererade till ett mytologiskt horn som ska varna gudarna när världen står inför sin undergång. Pengarna kom från ett trettiotal delägare över hela Sverige. I styrelsen satt tre unga män: en läkare, en psykolog, en programmerare. Köpebrevet undertecknades av ytterligare en man, aktiv inom finansbranschen. Alla runt 30 eller yngre, ingen med synbar koppling till orten.
Köpet gick igenom för strax under miljonen, och den stora byggnaden – komplett med storkök och gymnastiksal – började marknadsföras som hotell och konferenslokal med plats för ett femtiotal besökare.
På hemsidan utlovas ett femtiotal bäddar och nio sovsalar, och lokalen uppges vara perfekt för ”kickoffer, ledningsgrupper, släktträffar och bröllopsförberedelser”. På en tysk uthyrningssida lockar ägarna lockar med löften om en klar stjärnhimmel långt ifrån stadens ljus.

Men uthyrningen verkar ha gått trögt, och ägarna har under sex års tid inte anmält någon hotellverksamhet till myndigheterna. När Flamman försöker boka en natt på skolan via en tysk uthyrningssida landar kostnaden på strax under 10 000 kronor. Sett till företagets totala intäkter motsvarar det bara ett fåtal bokade nätter om året.
Bolaget är i dag förlusttyngt. Årsredovisningarna visar att bolaget under drygt fem års tid endast dragit in strax över 400 000 kronor – samtidigt som förlusterna överstigit 1,2 miljoner. Vid slutet av 2025 hade man endast 101 kronor i kassan.
Bilden av en stillastående verksamhet bekräftas av en tidigare boende i området. Utöver de bilar som samlats utanför skolan under ett fåtal långhelger säger han att han varken uppfattat någon uthyrning eller att någon form av renoveringsprojekt ägde rum i skolan under åren efter köpet, utöver att ett par fönster målades om för några år sedan.
Jag frågade vilka de var och vad de skulle göra. Men om de hade ett svar ville de inte ge det.
– Man köper en stor skola och har två, tre möten om året. Driftkostnaderna måste vara otroliga i förhållande till intäkterna.
Hans fru bryter in, och berättar att hon försökte fiska lite i vad som låg bakom uppköpet av skolan – men utan framgång:
– Egentligen fick jag inget som helst svar vid något tillfälle. Jag frågade vilka de var och vad de skulle göra. Men om de hade ett svar ville de inte ge det.
Under 2010-talet var Martin Eriksson något av en profil inom svensk libertarianism. 2014 startade han den libertarianska nyhetsaggregatorn Bubbla tillsammans med sin flickvän, som vid tillfället var riksdagskandidat för Centerpartiet.
Under de följande åren drev kanalen högerut. Man samarbetade med högerlibertarianska Misesinstitutet och deltog på deras evenemang Freedomfest, tillsammans med profiler som M-strategen Martin Borgs, Lars Anders Johansson från Timbro och Bahnhofs vd Jon Karlung – men också feminismkritikern Tanja Bergkvist och den högerradikala konstnären Markus Andersson.
Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro, skriver i ett mejl till Flamman att kretsen kring Bubblaprojektet, Freedomfest och Misesinstitutet syntes i borgerliga kretsar för tio-femton år sedan, men att de ”ganska snabbt gled i väg i radikal riktning”. Deras idévärld beskriver han som en ”mycket, mycket liten” förgrening inom den svenska libertarianismen.
I en tid då vår omgivning blir alltmer våldsam, intolerant och repressiv mot traditionella och livsbejakande värderingar behöver vi skapa gemenskaper.
Mot slutet av 2010-talet somnade Freedomfest in. Men 2022 återkom konferensen, då omdöpt till ”Folkungatinget”. Bakom stod Misesinstitutets Klaus Bernpaintner och hans nya satsning, nättidningen Folkungen. Platsen konferensen hölls på var den nyligen uppköpta skolan.
Den här gången lyste profilerna från borgerlighet och näringsliv med sin frånvaro. Bland de inbjudna talarna fanns i stället Sven Valerio, medlem i Alternativ för Sveriges partistyrelse, och Joost Strydom, ordförande för den vita enklaven Orania i Sydafrika.
Vid konferensen 2023 bjöd Folkungatinget in Nationalsocialistisk fronts tidigare propagandachef Björn Björkqvist för ett ”lättsamt framträdande” på kvällskvisten.
Samma konferens hade också ett tema: skapandet av ”egna utanförskapsområden”.
”I en tid då vår omgivning blir alltmer våldsam, intolerant och repressiv mot traditionella och livsbejakande värderingar behöver vi skapa gemenskaper, buffertar mot omvärlden och bygga där vi står i väntan på bättre tider”, skrev arrangörerna inför konferensen.
När de ideologiska föreläsningarna var över tog konferensen ett materiellt spår. På söndagen höll bolaget bakom skolan sin årsstämma och beslutade att ta in ytterligare en halv miljon kronor genom en nyemission, som tecknades av ett trettiotal aktieägare.
Efter Folkungatinget 2023 började det hända saker på allvar runt den lilla byskolan. En efter en började de kringliggande tomterna köpas upp. Och under de följande tre åren började nya människor, flera av dem barnfamiljer, flytta in i skolans direkta anslutning.
Flammans kartläggning visar att majoriteten av de nya invånarna, likt paret bakom Bubbla, har en bakgrund inom den svenska libertarianska miljön.
Flera har också bakgrund inom it-branschen, och driver företag både i Sverige och utomlands – tre företag registrerade i Estland kan knytas till kretsen runt skolan.
Fakta: Berntssons fastighetsköp
Skolan
september 2020 · 950 000 kronor.
Köptes av bolaget bakom satsningen, där Berntsson är delägare. Har tidigare använts som lokal för Folkungatinget och användes vid ett tillfälle som övernattningslokal av Det fria Sverige.
Bostad 1
december 2023 · 860 000 kronor.
Köptes av Daniel Berntsson med en av de boende som ombud. Även Martin Eriksson fick fullmakt att sköta köpet.
Bostad 2
juni 2024 · 900 000 kronor.
Köptes av Daniel Berntsson med en av de boende som ombud.
Bostad 3
juli 2024 · 1,4 miljoner kronor.
Direkt angränsande till skolfastigheten. Ägs av Berntsson, som själv skötte köpet.
Bostad 4
maj 2025 · 2,2 miljoner kronor.
Direkt angränsande till skollfastigheten. Köptes först av Berntsson med Martin Eriksson som ombud. Såldes 2026 vidare till paret som flyttat in.
Skogsfastigheten
maj 2025 · 17,5 miljoner kronor.
Drygt 100 hektar skogs- och jordbruksmark i närheten av skolan. Köptes av Berntsson med Martin Eriksson som ombud.
I Radio Bubblas egna sändningar beskrivs projektet som ett försök att samla barnfamiljer från nätverket i samma by, och dessutom arrangera återkommande träffar för den bredare miljön i den gamla skolbyggnaden. Vid flera tillfällen beskriver Martin Eriksson projektet som en ”koloni”.
”Vi har köpt ortens gamla skolanläggning. Vi har en stor fastighet gemensamt, och vi har börjat köpa fler fastigheter i närheten.”
I ett annat inslag slår han fast att projektet går bra:
”Vi har börjat etablera oss med besked.”
Libertarianismen har länge varit fixerad vid idén om parallellsamhällen och enklaver – från Ayn Rands bok Och världen skälvde, där ett gäng framgångsrika entreprenörer bosätter sig i bergen, till Prosperá på den honduranska ön Roatán, där penningstinna investerare försöker göra drömmen till verklighet.
Ett av de mest kända exemplen är Free State Project, där 20 000 amerikanska libertarianer flyttade till en glesbefolkad delstat med målet att förändra både kulturen och politiken. I småstaden Grafton slutade det i katastrof, efter att staden invaderats av björnar – något som delvis skylldes på de nya invånarnas vägran att använda de soptunnor som rekommenderades av staten.
Men i kretsen kring Radio Bubbla heter husguden inte Ayn Rand, utan Hans Hermann-Hoppe – en av de mest radikala företrädarna för den högerkonservativa avknoppning som brukar kallas för paleolibertarianism.
”Libertarianer måste vara moral- och kulturkonservativa av det mest kompromisslösa slag”, skriver han i sitt stora verk Democracy: the god that failed.
I ett inslag i Radio Bubbla beskriver Martin Eriksson honom som sin personliga ”favoritfilosof”.
Timbroförläggaren Andreas Johansson Heinö beskriver Hoppe och hans anhängare som kontroversiella bland svenska nyliberaler och libertarianer.
– Mises ger vi fortfarande ut i vår klassikerserie. Hans lärjunge Murray Rothbard har jag inte sett nån anledning att prioritera, men jag får ofta önskemål. Rothbards lärjunge Hoppe tar alla avstånd från.
Hur ser du själv på Hoppe?
– Just Hoppe är jag inte jätteinläst på, men skulle spontant klassificera honom som både antiliberal och antidemokrat. Det är verkligen far out.
I Democracy: the god that failed, som tjänat som inspirationskälla för bland annat den amerikanska högerideologen Curtis Yarvin, förespråkar Hoppe att staten träder tillbaka helt till förmån för vad han kallar ”naturliga eliter”.
Drömmen om enklaver finns dock kvar, men i formen av avtalsgemenskaper (covenant communities) där invånarna förbinder sig till särskilda avtal för att få vara del av gemenskapen. Den yttersta makten att välja vilka som släpps in – och att sparka ut dem som anses bryta mot reglerna – har fastighetsägaren i samråd med ledargestalter bland de boende.
”[E]tt samhälle där rätten till exkludering helt återställts till ägarna av privat egendom skulle vara djupt ojämlikt, intolerant och diskriminerande”, drömmer Hoppe, och fortsätter:
”Nästan omedelbart skulle ett kulturellt och moraliskt normalläge återinställa sig”.
Hoppe menar visserligen att även socialt progressiva enklaver är möjliga i teorin, men att dessa till skillnad från de konservativa motsvarigheterna saknar inre stabilitet, och därför tenderar att misslyckas.
Martin Eriksson har kallat Hoppe för den libertarianska rörelsens viktigaste levande tänkare. 2017 bjöds Hoppe in till Coraxconf, en internationell libertariansk konferens på Malta som Eriksson stod bakom. Enligt Eriksson själv åt de pizza tillsammans efteråt – filosofen ska ha beställt en funghi.
När Hoppe i ett tal under konferensen länkade samman libertarianismen och alternativhögern beskrev Eriksson det senare som ett ”kvitto” på att Bubbla rörde sig i samma intellektuella riktning som förebilden.
När Flamman frågar Martin Eriksson om det finns ett kontrakt för de boende svarar han dock nekande.
– Det finns inga avtal. Det finns ingen organisation. Det finns inga regler eller möten. Det finns ingenting sådant här.
I ett avsnitt från 2023 drömmer han däremot högt om ”en helt egen by utan några icke-likasinnade utbölingar”, men säger att han är för fattig för att få det att hända själv.
– Om det finns någon som är förmögen och kan dra i gång ett sådant projekt så kommer jag vara väldigt sugen på att ansluta mig, i en eller annan kapacitet.
Bara månader senare tecknades en fullmakt som gav honom befogenhet över köpet av en fastighet strax intill skolan – det första av tre tillfällen som Eriksson agerat ombud för fastighetsaffärer i byn.
Sammanlagt har Eriksson getts fullmakter till fastighetsaffärer motsvarande 20 miljoner kronor (ett av köpen kom i slutändan att genomföras via ett annat ombud, som även han bor i byn).
Pengarna kommer från mångmiljonären Daniel Berntsson, delägare i techbolaget Mullvad VPN och huvudfinansiär av populistiska Örebropartiets valkampanj.
– Jag och Daniel är gamla vänner sedan mer än 20 år tillbaka. Vi träffades på någon träff för libertarianer och har känt varandra sedan dess, bekräftar Martin Eriksson för Flamman.
Berntsson beskriver sig som en ”libertariansk anarkist”, och har en lång historia i libertarianska sammanhang. I mitten av 2000-talet var han medlem i Klassiskt liberala partiet, och demonstrerade återkommande mot Socialdemokraterna på 1 maj. Vid ett tillfälle avlägsnades Berntsson från platsen av polisen, något myndigheten senare klandrades för av Justitieombudsmannen.
Sedan dess har han bland annat gästat podden Ankdammen (anka används ibland som skämtsam förkortning för anarkokapitalist) och föreläst på just Freedomfest – föregångaren till konferenserna på byskolan.

I ett inslag från 2017 omnämns han som sponsor till just Coraxconf, det internationella möte på Malta för libertarianer som arrangerades av personerna bakom Radio Bubbla och där Hans-Hermann Hoppe fanns bland talarna.
Därefter skriver han ett fåtal blogginlägg om politik och ekonomi. Sedan försvinner hans få spår från den frihetliga högern – fram till sommaren 2026, då han lägger ut fyra längre inlägg i samband med att donationen till Örebropartiet uppmärksammades i Flamman.
Men i tysthet fortsätter han engagera sig i den libertarianska rörelsen. Hösten 2020 går han in som storägare i det nybildade bolag som köper upp den gamla byskolan. Och tre år senare är det han som börjar köpa upp fastigheterna i skolans direkta anslutning.
Totalt har Berntsson lagt 5,4 miljoner på fastigheter i skolans direkta närområde. Inköpen gjordes mellan 2023 och 2025, och flera av husen har köpts till betydligt högre priser än vid föregående försäljning.
Summan bleknar dock i jämförelse med Berntssons köp av en större skogsfastighet på drygt hundra hektar, bara någon kilometer från den gamla skolan. Den fastigheten såldes i maj 2025 för 17,5 miljoner från en tidigare ägare som bland annat använde den till skogsbruk.
Inget av Berntssons bolag, eller de övriga bolagen i kretsen kring byn, är dock registrerat för skogsnäring. När Flamman ringer upp fastighetens säljare berättar han att han själv inte hade någon kontakt med Daniel Berntsson, och inte uppfattade vad planerna med köpet var. I stället undertecknades affären i köket hos Martin Eriksson, som talade om att rusta upp ett av torpen.
Den enda politiska frågan som jag bryr mig om är att stoppa folkutbytet.
Enligt en fullmaktshandling som Flamman tagit del av fick Eriksson omfattande befogenheter att sköta köpet av skogsfastigheten. Liknande befogenheter har även överlåtits till Eriksson vid två andra köp. I ytterligare två fall har en annan boende i byn fått fullmakter av Daniel Berntsson.
Berntsson bor inte själv i någon av de inköpta fastigheterna, utan är bosatt utanför Göteborg. Enligt handlingar från länsstyrelsen har Berntsson inte meddelat att han själv kommer att bosätta sig på fastigheten under den närmaste tiden, och inte heller att köpet ska främja sysselsättningen på orten. Inga förfrågningar om bygglov har heller skickats in angående fastigheten under året efter köpet.
Likt förebilden Hans-Hermann Hoppe har Martin Eriksson och Radio Bubbla närmat sig den radikala nationalisthögern under de senaste tio åren.
”Den mångkulturella pestens dagar är räknade”, skriver en av de boende i skolbyn på Facebook i början av augusti. Synen delas av Martin Eriksson:
– Den enda politiska frågan som jag bryr mig om är att stoppa folkutbytet, sade Eriksson i ett inslag från förra hösten.
I podden har han också vänt sig mot vad han kallar ”tvångsblandning”, och lyft fram en möjlig lösning i form av att ”bränna ned alla byggnaderna” – hotell, lägenhetskomplex, flyktingförläggningar – innan någon hunnit flytta in.
– Det kan vara värt det, det kan vara en ganska rimlig sak att göra. Och om man gör det så kommer man ha enormt mycket uppbackning. Man kommer vara en folkhjälte. Och man kommer få väldigt mycket ekonomiskt stöd.
Till Flamman säger han att han står fast vid kritiken mot invandring:
– Det stämmer att jag ser massinvandringsprojektet som svenska politiker har orkestrerat i ett antal årtionden som ett väldigt stort problem.
Han har också uttryckt sympati för den nynazistiska gruppen Aktivklubb, som han förra sommaren beskrev som ”en fantastisk sak”. När Flamman berättar att flera av medlemmarna dömts för våldsamma angrepp tar han avstånd från dem:
– Jag trodde att aktivklubbarna var folk som gymmade ihop. Kanske kampsportsträning, men det är väl något annat än våld. Om de håller på med något annat så kan jag bara säga att det känner inte jag till.
För omkring ett decennium sedan började vi se hur högerextrema ideologer och opinionsbildare började intressera sig allt mer för högerradikal libertarianism.
Flammans genomgång visar samtidigt flera kopplingar mellan personer i kretsen kring skolan och radikalhögern. Särskilt utbyte har man haft med Det Fria Sverige, som sedan nio år tillbaka driver lokalen Svenskarnas hus i närbelägna Älgarås. Organisationens ledarskikt har sin bakgrund i Nordiska motståndsrörelsen och Svenskarnas parti, två öppet nynazistiska organisationer.
I ett avsnitt från 2023 lyfter Eriksson fram den högerextrema gruppens försök att ”bygga nya samhällen utanför samhället”.
– Det är precis det som jag själv vill göra, det är precis det som jag uppmuntrar andra människor att göra.
Jonathan Leman, utredare på Expo, spårar överlappningen mellan libertarianska och högerextrema miljöer till mitten av 2010-talet:
– För omkring ett decennium sedan började vi se hur högerextrema ideologer och opinionsbildare kopplade till framför allt Det fria Sverige och Nordisk alternativhöger började intressera sig allt mer för högerradikal libertarianism och de gemensamma beröringspunkterna.
Men överlappningen är inte bara ideologisk. Hösten 2021 användes skolan som övernattningslokal i samband med konferensen Fria ord på Svenskarnas hus, enligt en intern chatt som Flamman tagit del av via Expo.
– DFS har utnyttjat den gamla skolbyggnaden som vandrarhem i samband med en större aktivitet i Svenskarnas hus i Älgarås, bekräftar Jonathan Leman.
– Bubblaprofilen Boris Benulic har framträtt i DFS-sammanhang och en av Bubblaprojektets mest hängivna aktivister är eller har även varit medlem i Det fria Sverige, säger Jonathan Leman.
Via Expo har Flamman tagit del av internt material som bekräftar påståendet, som gäller en av de drivande medlemmarna i projektet kring skolan – som vid två tillfällen fått fullmakter av Daniel Berntsson att sköta fastighetsköp.
Bland annat har han i en profiltext på DFS:s interna forum beskrivit sig som ”hårdhögerlibertarian” och mångårig medarbetare vid Bubbla.
Han är inte den enda i kretsen kring byn som varit aktiv i Det fria Sverige. I styrelsen för bolaget som driver skolan ingår en tidigare kandidat för öppet nynazistiska Svenskarnas parti, som dock själv är bosatt på annan ort. Även han ska enligt Expos underlag ha en bakgrund i DFS.
En tredje man, som 2021 fick lämna sitt arbete som tjänsteman för SD efter att ha avslöjats som medlem i DFS, har arrangerat loppmarknader i skolans gymnastiksal. Vid en av dem ska en av medlemmarna i vikingasekten ha deltagit, enligt lokala källor.
En av de boende i byn har dessutom en tidigare dom för hets mot folkgrupp, efter att ha lämnat en bränd koran utanför en moské. Enligt polisens förundersökning hade han medvetet tonsatt filmen från aktionen med musik som refererade till terrordådet mot moskén i Christchurch 2019, då 51 personer mördades.
I ett inslag från 2023 uppmanade Eriksson Bubblas lyssnare att sluta upp för honom i samband med rättegången.
Strax innan Flammans tänkta publicering går Martin Eriksson själv ut med ett inlägg i den lokala Facebookgruppen med tretusen medlemmar.
”Nyfikenheten är helt naturlig och vi vill gärna stilla den”, skriver han.
Där beskriver han hur personerna bakom skolköpet ”lärde känna varandra över internet för att vi lyssnade på samma podcast”.
”Skolan blev som en stor sommarstuga som vi ägde gemensamt och kunde vara i lite som det passade.”
Att de inte berättat om ideologin bakom projektet motiverar han också i inlägget:
”Våra något ovanliga filosofiska uppfattningar håller vi oftast för oss själva. Dels för att det är privatsaker men också för att vi inte vill vara till besvär i vår nya hemort.”
Jag frågade min vän Daniel om han kunde hjälpa mig att köpa huset. Jag är lyckligt lottad att ha en sådan vän.
Han berättar också om finansieringen av fastigheterna och sin relation till Daniel Berntsson:
”Han är en del av vår vänkrets och hälsar ofta på här i byn”, skriver han, och förklarar att Berntssons köp av fastigheten handlade om att paret bodde utomlands och inte kunde ansöka om bolån.
”Så jag frågade min vän Daniel om han kunde hjälpa mig att köpa huset. Jag är lyckligt lottad att ha en sådan vän.”
Flamman har sedan början av augusti sökt Daniel Berntsson. Vi har bett honom att berätta om bakgrunden till finansieringen av projektet, och frågat hur han ser på de högerextrema kopplingarna hos de boende och det bolag som driver skolan.
Berntsson har själv inte återkommit, men efter att frågorna skickats återkommer Martin Eriksson med ett mejl. Där skriver han att anser att Flammans artikel är avsedd att skada dem och beskriver granskningen som en ”smutsig hit piece”. I det svar redaktionen fått pekar han inte ut någon av de aktuella sakuppgifterna som felaktig.
Stiftenseln Expo bidrog med underlag till artikeln. Flammans reporter Liz Fällman bidrog med research.
Därför granskar vi Daniel Berntssons fastighetsaffärer
Flamman har tidigare avslöjat att Mullvads delägare och vd Daniel Berntsson skänkt fem miljoner kronor till Örebropartiet – en siffra som gör honom till Sveriges största enskilda politiska donator.
Att en förmögen techprofil inte bara ger sig in i politiken, utan dessutom i flera år köpt fastigheter för mångmiljonbelopp där ideologiskt likasinnade bildar vad de själva beskriver som en ”koloni”, är intressant att granska. Inte minst som det framkommit flera kopplingar till högerextrema miljöer.
Martin Eriksson har motsatt sig en publicering av artikeln, med hänvisning till ortens litenhet. I inlägget i den lokala gruppen skriver han att journalister inte har ”mitt tillstånd att citera något jag skrivit här.”
Flamman har tagit hänsyn till önskemålen genom att inte nämna orten eller mindre framträdande boende med koppling till skolan vid namn.