Anledningen är att ingreppet inte skulle få någon annan effekt än en ökad byråkrati, menar Högskoleverket.
Det var i mars som förslaget om att förändra villkoren för studiemedel presenterades.
En ändring skulle innebära att en student måste kunna uppvisa sammanhängande studier motsvarande tre år eller ha en grundexamen. Efter denna procedur ska studenter få rätt till studiemedel i två-tre år till, sammanfattar TT.
– Man riskerar att slå ut människor från utbildningar eller låsa in dem i utbildningar om den studerande gjort felaktiga val och behöver byta utbildning, sa Miljöpartiets ledamot i kommittén, Lage Rahm, då.
Förslaget har motiverats med att man vill öka takten på studenterna, vilket skulle ge fler utbildade på kortare tid. I Högskoleverkets remissvar pekar man på att förslaget inte är tillräckligt genomarbetat och att man satsat på att gå hårt åt en liten grupp. Verket hänvisar till att bara en av tio studerande är kvar i mer än fyra år. Kritik riktas också mot att kontrollen ökar trots att Centrala studiestödsnämnden (CSN) redan ger studiemedel med prestationskrav.
Förslag om höjda studiemedel
På en mindre punkt är högskoleverket och den studiesociala kommittén dock överens. Det handlar om förslaget att studiemedlet bör höjas med 400 kronor i månaden.
Högskoleverket menar att det skulle leda till att färre studenter behövde jobba extra.
Varken högskoleministern Tobias Krantz (FP) eller hans föregångare Lars Leijonborg har tagit ställning till frågan om höjt studiemedel i konkreta termer.