En åtgärd för högre sysselsättning borde vara sänkt arbetstid. Nu meddelar Kommunal, med 570.000 medlemmar, att frågan slopas på obestämd tid. Kort därefter meddelar s-kvinnornas ledning att den också vill släppa sextimmarskravet.
Kommunal har genomfört en omfattande studie, och hänvisar till den för att skjuta fram frågor som högre lön, rätt till heltid och tryggare villkor. Låter som något som lika gärna kunde sagts av arbetsmarknadsminister Hans Karlsson.
I Kommunals medlemsdialog fick alla medlemmar delta, och 25.137 gjorde det. Dialogen är gjord som en del i arbetstidsprojektet, tillsatt i september 2004, som har som har som syfte att ta fram en ny målsättning i arbetstidsfrågan. Den nya målsättningen ska vara ”förenlig med målen inom löne- och välfärdspolitiken”.

Det är 98 procent av deltagarna i dialogen som anser att högre lön är viktigt eller mycket viktigt. Högre lön är faktiskt något som Kommunal driver idag. Men enligt rapporten anser 76 procent dessutom att kortare arbetstid är mycket viktigt eller ganska viktigt. Hur resonerar Kommunals ledning, när den då överger detta krav?
Man framhåller att en tredjedel stödjer 30 timmars arbetsvecka, medan en klar majoritet vill ha en arbetsvecka på 35 timmar eller mer. Problemet här är att svaret beror på vem som tillfrågas. En ofrivillig deltidare vill naturligtvis arbeta mer. Vilka medlemmar har varit mest benägna att svara i enkäten?
Kommunals ordförande Ylva Thörn menar att en anledning till Kommunals nya prioritering är att många medlemmar ofrivilligt arbetar deltid. Det är ett mycket haltande resonemang. Skulle folk vilja gå upp till heltid för att få vara fler timmar på jobbet och inte för att få högre månadsinkomst? Det är fullkomligt häpnadsväckande att använda ofrivillig deltid som argument för att slopa krav på kortare veckoarbetstid.
Kommunal skriver att hälften av medlemmarna arbetar deltid, och att 65.000 medlemmar gör det ofriviligt. En dryg tiondel av medlemmarna arbetar således ofrivilligt deltid.
Men kanske mest uppseendeväckande är Kommunals argument att medlemmarna prioriterar högre lön. Ingen har krävt kortad arbetstid med sänkt lön eller minskat löneutrymme. Kortare veckoarbetstid med bibehållen lön innebär höjd lön per timme.

Enligt rapporten vill 79 procent av deltagarna i dialogen inte avstå från löneökningar för att få kortare arbetstid. Det tar Kommunals ledning tydligen fasta på trots utvärderingen i Kiruna. Kommunal har utvärderat sextimmarsdagen inom hemtjänsten i Kiruna kommun. År 1989 förkortade Kiruna arbetstiden från 38,25 timmar till 28,68 timmar i veckan, för alla tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier inom hemtjänsten.
I studien jämförs Kirunas hemtjänst med särskilda boenden, som inte har kortad arbetstid, och med två testkommuner, Falköping och Forshaga.
Brist på data gör att utvärderingen måste begränsas till åren 1997 – 2004, skriver man i rapporten, och man påpekar att det funnits stora mätproblem.

De anställda inom de särskilda boendena ansåg att det är orättvist att bara hemtjänsten har kortare arbetstid, men kunde inte tänka sig att avstå från löneförhöjning och kompetensutveckling. Detta går ihop med det Kommunal hänvisar till. Men intervjuerna visar också, att den personal som har kortad arbetstid inte vill återgå till åtta timmars arbetsdag. För att få ha kvar sextimmarsdagen kan merparten avstå från löneförhöjning, kompetensutveckling och friskvård. Det har Kommunals ledning valt att bortse ifrån.