Utrikes 27 november, 2024

I Comanches hjulspår

I Danmark strider de om gatuknark – i Sverige minglar de med politikereliten. Foto: Emil Nicolai Helms/Scanpix/TT.

En ny skandinavisk mc-grupp hamnade i hetluften efter en uppmärksammad inbjudan till Jimmie Åkessons bröllop. Flamman ger sig ut i Comanches haschdoftande spår – från champagnemingel med vice statsministern till den danska landsbygdens inrökta bodegor.

Marieholms Restaurang är en plåtlåda med pizza, öl och Jack Vegas, vars innertak ramas in av led-slingor som lyser varmt i olika färger. Jag tar en flaska Karlovačko och en capricciosa men hoppar de enarmade banditerna. Jag är här för att undersöka hur denna skånska avkrok har blivit skådeplatsen för det märkliga giftermålet mellan svenska nationalister och danska mc-knuttar.

På 1900-talet var Marieholm ett stolt litet knegarsamhälle. Våren 2002 stängdes dock den lokala Yllefabriken och i riksdagsvalet ett halvår senare gick de ungefär 1 500 invånarna man ur huse för att rösta på Socialdemokraterna. Antagligen för sista gången. Under åren som följde växte Sverigedemokraterna lavinartat och är numera överlägset störst i valkretsen.

Runt 2017 började det vackra gamla fabriksområdet användas av ett par verkstäder, ett bageri och några loppmarknader, men sedan dök brandskyddsinspektionen upp och fick en panikattack. All verksamhet stoppades, förutom i panncentralen som inte blev inspekterad. Just där hade den Bandidoskopplade mc-klubben Southern Bikers Eslöv sin klubblokal sedan flera år.

I dag är klubben upplöst och ett antal kafé- och loppisverksamheter har flyttat in. Eslövs kommun vill nu förvandla fabriken till en oas för lanthipsters.

Knuttarna verkar dock fortfarande ha ett gott öga till området. I november 2023 höll det danska kriminella mc-gänget Comanches fest i panncentralen. Enligt uppgifter till HD/Sydsvenskan var den ett ”patch party” vilket innebär att klubben startar en ny avdelning som får bära klubbens märken.

Kanske krävs det mer än återbruk och kombucha för att driva bort dem? Om ett tag ska jag traska ned till panncentralen för att se med egna ögon. Men först vill jag veta hur stor risk jag tar, så jag lyfter näsan ur min capricciosa och ringer upp Peer Rexen som är utvecklingschef i danska Esbjerg kommun.

Uppslutning. Medlemmar i gruppen Loyal To Familia samlades 2017 utanför tingsrätten i Köpenhamn i samband med domen mot gängledaren Shuaib Khan. Foto: NTB Danmark STF/Ritzau Scanpix.

– I Danmark har vi en lag som säger att vi har rätt att stänga ned lokaler där det försiggår otrygghetsskapande aktiviteter. Vi kunde dokumentera att Comanches MC bedrev vaktverksamhet och hade monterat upp övervakningskameror. Det kördes fort där mitt i natten och bilar parkerades på grannarnas uppfarter.

Esbjerg ligger så långt västerut det går att ta sig i Danmark, vilket gör Peer Rexens danska betydligt mer begriplig än den som talas i Köpenhamn. Jag undgår därmed förnedringen att slå över till engelska.
Sommaren 2023 klev en handfull medlemmar från Comanches West End in på ett vattenpipskafé i centrala Esbjerg och överföll en 35-årig man från Århus. Knuttarna krossade en flaska Tuborg Classic i hans huvud och stack honom i låret med en kniv. Under tumultet kastade de också en metallplåt och en flaska handsprit på honom.

Offret pekade inte ut någon angripare men med hjälp av en övervakningsfilm dömdes fyra Comanchesmän till fängelse.

– Att vi lyckades stänga deras klubbhus hade ingen koppling till överfallet på Shisha Lounge. Vi måste kunna visa att de skapar otrygghet i området där lokalen ligger. Det krävde ett långt samarbete med både polisen och grannarna, säger Peer Rexens.

Hur ser du på Comanches?

– Jag har ingen särskild åsikt om dem. Än så länge är det en laglig förening och därför måste vi vara uppmärksamma på deras rättigheter.

Du låter svensk. Att man ska vara uppmärksam på kriminellas rättigheter…

– Det är inte svenskt, det är demokrati! Banditer har ju rättigheter. Vi var beredda att gå in tidigare men vi samtalade med justitiedepartementet som var noga med detta om deras rättigheter. Men alltså, det är klart att de är banditer.

När det blivit dags att promenera bort till panncentralen är det kväll i Marieholm. Efter att ha hört om krogbråket Esbjerg känns det inte supertryggt att snoka efter Comanches nystartade East End-avdelning.

Dessutom gjorde Eslövs kommun en fladdermusinventering i samband med kommande detaljplan som visade på hög aktivitet i närheten av fabriksområdet. Tre olika arter. Jag stärker mig med en flaska Carlsberg och blickar ut över den mörknande gatan.

Partner vi lawa
Ingen lyddæmper, vi brager
Ingen ambulance, vi begraver
Fuck deres farver

Vi sitter tre svenskar i en bil över Öresundsbron och är på väg att göra en rundvandring i det danska mc-våldets spår. Först ut är byn Osted sydost om Roskilde. Strax efter bron susar Köpenhamn förbi kvickt men de såsiga vägarna i hjärtat av Själland ger oss extra tid att lyssna på Comanchesrapparen A’typisk.

Hans bästa låt heter ”LAWA” och blandar humor (”Fuck politi / Fuck Anna Pihl”) med skryt om det egna gängets våldsförmåga. För bara några månader sedan gjorde A’typisk besök i Sverige, närmare bestämt Lidköping, för att hedra en död medlem. På en gruppbild syns han några rader framför Robert Hedarv – den skånska Comanchesledaren som var hedersgäst på Jimmie Åkessons bröllop i september.

København motherfuck
Ingen af dem har ikke navne som os
Farver som os
Vil du brag eller slås?

Innehållet i låten skär sig mot omgivningarnas åkrar, kyrkor och bondgårdar.

– Det är sjukt raka vägar här, säger föraren.

– Det känns som Anderslöv, svarar sällskapet i baksätet.

Med drygt 2 000 invånare är Osted ungefär lika stort som Anderslöv i Trelleborgs kommun. En söndag i byn är sömnig men ändå klart levande. Ett oväntat inslag vid Landsväg 14 är familjen Svendsens solblekta ostmejeri. Ingen tapasdöd hotar denna glesbygd.

I Danmark har vi en lag som säger att vi har rätt att stänga ned lokaler där det försiggår otrygghetsskapande aktiviteter.

Veckan innan Jimmie Åkessons knuttebröllop blir en 44-årig man intvingad i en bil på huvudgatan i Osted. Förövarna sätter på mannen en huva och hotar honom med kniv och pistol. Han körs runt och får stryk på olika adresser på den själländska landsbygden, men lyckas fly efter tolv timmars misshandelsturné. Lagom till Åkessons vigsel sitter tre Comanchesmän häktade. Enligt den danska kvällstidningen Ekstra Bladet är en av männen provmedlem och de två andra fullvärdiga medlemmar.

Från ett frodigt buskage vid huvudgatans övergångsställe ser jag ett äldre par med en hund. Mannen har en brun halvzippad friluftströja och håller i hundkopplet. Kvinnan har en mörkblå jacka i kviltmönster och håller i bajspåsen.

Jag frågar om händelsen men den själländska danskan är tät. Dessutom skedde det en mer uppmärksammad kidnappning av en ung kvinna i Osted för ett par år sedan.

– Kidnappningen? Ja, det var förfärligt.

Jag tänker på en som skedde nyligen. Motorcykelgänget Comanches var inblandade. Känner du till dem?

– Jag känner ingen från Comanches! Det hände i alla fall i ett rött hus där uppe vid bensinmacken.

Kanske hade hundgubben koll. Kanske sker kidnappningar i Osted alltid uppe vid bensinmacken. Ett stenkast därifrån hittar vi i alla fall buskaget och cykelbanan där ett par danska polispatruller stod en måndagkväll i september och letade spår efter den försvunna 44-åringen.

Det är en intetsägande plats. På ena sidan vägen står trista radhus i grisrosa tegel och på andra sidan en skogsdunge som skyddar oss från vinden som börjat piska in över åkrarna. Till skillnad från Anderslöv har Osted inget anrikt gästgiveri och tapashaket öppnar först på tisdag. Vi hoppar in i bilen och kör till Köpenhamn.

2024 skakas Danmark av skjutningar där svenska barntorpeder rekryterats över internet för morduppdrag på andra sidan sundet, på beställning av den svenska gängbossen Jordgubben.

Enligt uppgifter till Flamman rör det sig om separata tvister där olika partier med droger som tillhört Jordgubben har stulits och hamnat i händerna på Comanches respektive gatugänget Loyal To Familia.

Vi parkerar på en sidogata till trånga Griffenfeldsgade, som löper längs en torgliknande park.

I ett hörn ligger en trendig ramenrestaurang bredvid den ekokooperativa grönsaksbutiken Spidsroden.

Parken, som är tapetserad med klibbor och Gazaaffischer, hör till Stengade Folkets Hus – ett legendariskt tillhåll för Köpenhamns bråkiga aktivistvänster. Det kan förklara varför en kille med jacka från italienska lyxmärket Stone Island dricker en flaska slemmigt hälsote på hippiebutikens uteservering.

Enprocentsmålet. Enligt en vanlig mc-devis är 99 av 100 laglydiga. Foto: Josef Nedstam.

Natten till den 11 september greps en svensk 18-åring här på gatan. En snaggad kille i grå hoodie, Parajumpers-jacka och med skarpladdad pistol. Dansk polis tror att han skickats av Jordgubben för att mörda någon ur Loyal To Familia. Bara ett kvarter bort ligger Blågårds Plads, som sedan länge betraktas som djupaste LTF-territorium.

Precis hur den 18-årige svensken åkte fast är oklart. I många fall där yngre killar rekryterats för mord har uppdragen gått snett eftersom gossarna befunnit sig långt hemifrån och helt enkelt inte hittat. De har valt taffliga flyktvägar eller irrat runt i väntan på en måltavla tills de gripits.

Den 15 september griper dansk polis en 20-årig kvinna och en 25-årig man, båda med anknytning till dådet. De två danskarna ska ha försett den svenska artonåringen med en elcykel och en pistol av typen Springfield XD. Tillverkaren presenterar vapnet som perfekt för nybörjaren som vill bära sin pistol dold för omgivningen.

Enligt danska medier är mannen medlem i AK81. Namnet står för Alltid Klar Hells Angels och organisationen har använts dels som en rekryteringspool och dels för att göra smutsjobbet åt HA i Danmark.

I Sverige finns motsvarande stödgrupper till HA. En heter Bare Knuckle 81 Support Stockholm och arrangerar boxningsgalor. Två galor kopplade till gruppen har besökts av Sverigedemokraternas riksdagsledamot Tobias Andersson, som suttit exklusivt bordsplacerad vid ringen.

AK81-medlemmen sägs ha agerat i samråd med Jordgubben som anklagar LTF för att antingen ha stulit 700 kilo hasch från Jordgubbens danska nätverk eller för att ha köpt haschet efter stölden.

På en gruppbild syns han några rader framför Robert Hedarv – den skånska Comanchesledaren som var hedersgäst på Jimmie Åkessons bröllop i september.

En dansk kriminaljournalist som inte vill bli citerad med namn säger till Flamman att konflikten mellan Comanches och Jordgubben ska handla om ett parti kokain. Kokainbråket pågick under våren och sommaren 2024. Jordgubbens attacker på Comanches inleddes i april när en handfull svenska tonåringar hyrdes in för morduppdrag och fortsatte i juli genom Jordgubbens fasta nätverk i nordvästra Köpenhamn.

Jordgubbens danska nätverk antog namnet Unknown Team (UT) och till en början var det mycket riktigt oklart vilka som låg bakom attackerna. Detta ledde till ökad uppmärksamhet. UT lade ut videoklipp från sina attacker där de skjuter mot en bostad de påstår är kopplad till Comanches med hånfulla och konfrontativa bildtexter.

Comanches blir pressade. För att ta sig ur kokainbråket ska de ha betalat nära två miljoner svenska kronor till Jordgubben. De har nyligen bytt namn och ändrat i sin struktur. Något som lär hänga ihop med ledaren Nadim Khans personliga ambitioner men framför allt sägs bottna i en oro om att danska myndigheter ska klassa organisationen som olaglig.

Vi åker vidare till Værebroparken där allt började för Comanches. I bostadsområdet står ett stadsdelscentrum och 1 400 allmännyttiga lägenheter hopträngda på nio hus i hörnet mellan en motorväg och en ringled en mil utanför centrala Köpenhamn.

Værebroparken påminner om Blågårds Plads i det att det utgör ett gynnsamt läge för en lokal kraft som vill ha koll på vilka som rör sig in och ut genom området. Man kör in via Værebrovej eller inte alls, och ingen har ”vägarna förbi” Vaerebro Center.

På tidigt 00-tal uppstår en miljö i Værebroparken som blir en samlingspunkt för killar på glid, även sådana från det större och mer blandat bebyggda området Bagsværd på andra sidan motorvägen. I den miljön regerar bröderna Khan. Storebror Wasim är konfrontativ och brutal, och bakom sig har han mellanbrodern Nadim som hantlangare och strateg.

Den yngsta av bröderna heter Kaleem Khan. Han och ett par andra blir påkomna med att slå sönder rutor på en spelhall på andra sidan motorvägen. Ett par dagar senare får spelhallens ägares storebror, ”Mekaninern”, syn på en av grabbarna. Mekanikern säger till killen att det inte är okej att slå sönder rutor och de ska få se vad som händer om det upprepas.

Hemmaplan. Comanches uppstod i området Værebro, en mil utanför centrala Köpenhamn. Foto: Josef Nedstam.

Kort därefter bränner någon ned spelhallen och slår sönder Mekanikerns bilverkstäder. Mellanbrodern Nadim Khan ringer sedan upp Mekanikern och säger att det var ett misstag att hota hans lillebror och förklarar öppet krig.

Vid det här laget har killarna bildat ett gatugäng under namnet Værebros Hårde Kerne (VHK). De intar stadsdelscentrumets pub och använder den som bas i sin haschförsäljning. De försöker mörda en kille som fått nedsatt straff efter att ha samarbetat med polisen. Den äldsta brodern Wasim Khan döms till utvisning för ett annat mordförsök och tar ett kliv tillbaka. Mellanbrodern Nadim Khan tar över.

Relationen mellan VHK och lokalinvånarna återges på olika sätt i danska medier. Ekstra Bladet beskriver hur stadsdelscentrumet på denna tidpunkt kontrolleras av VHK och att lokalinvånarna i Værebroparken knappt vågade gå dit. Danmarks Radio berättar hur ledarna i VHK hade en viss ordningsskapande funktion och var noga med att behandla äldre respektfullt. Sanningen ligger nog någonstans mittemellan.

I dag är Værebro Center en kal men trivsam plats, med tvättstuga, bibliotek och mataffär. Barnfamiljer pendlar genom oändliga kakelkorridorer. En dörr leder oss ned till ett garageplan som luktar hasch och motorolja. Ett klurigt kringlande ställe som måste vara drömmen för ett tonårsgäng.

När Hells Angels låg i krig med gatugängen i LTF vid Blågårds Plads runt 2009 förhöll sig VHK neutrala. Det gjorde att gatugängen vände sig mot VHK när konflikten med knuttarna ebbat ut. Ett tag låg VHK i förhandlingar om att tas upp i Hells Angels men valde bort detta, bland annat eftersom Hells Angels inte tillåter svarta medlemmar.

I stället fick Nadim Khan upp VHK i det holländska MC-gänget Satudarah. Andra danska gatugäng hade tidigare försökt bli upptagna i europeiska mc-gäng, men det skakade ändå om den danska kriminella mc-scenen där bara Hells Angels och Bandidos erkändes som tillåtna.

Nadim Khan och hans danska Satudarah-avdelning gick ett par hårda rundor med Hells Angels innan de lyckades komma ur konflikten som en tung spelare. I dag leder han ett globalt kriminellt nätverk och beskrivs som en mytomspunnen karaktär som inte gör medieframträdanden eller syns på bild. Nadim Khan gillar inte uppmärksamhet, bråkar inte i onödan och sägs arbeta enligt devisen ”den som lever stilla lever gott”.

När vi kliver in på puben Værebro Pizza Steakhouse verkar vi ha lämnat offentligheten bakom oss för att kliva in i någons vardagsrum. Gästerna tittar på oss som om vi var utomjordingar.

En handfull killar i mjukisbyxor och dyra jackor står bredvid och stirrar när vi beställer dryck i baren. Jag fipplar nervöst med kortet och ber den luttrade barmannen om ”øl, bajer, öl, beer”. En av killarna eldar oblygt med en tändare på en klump hasch som han gnider ned i ett XXL-rullpapper. Efter en lång väntan kvitterar vi ut två Carlsberg på fat och en läsk till föraren.

Vi slår oss ned i rökrummet. Några bleka danska alkisar konstaterar för varandra att vi är svenskar. Værebroparken är inte samma område som för tio år sedan men den lokala puben sög mer än jag trodde.

Jag hade velat bjuda alkisarna på en runda Gajol för att se om de hade bjudit igen med några rövarhistorier. Kanske hade de bett oss dra åt helvete och sagt åt oss att gå och slumma i någon annans område. Det hade det varit värt. Kanske hade killarna i baren gjort med oss som Frank gjorde med Golar-Tonny i första Pusher-filmen. Det hade varit ovärt.

Några av grabbarna i baren går ut för att tända sin monsterjoint. Ungefär samtidigt börjar de slitna danskarna gasta om vad fan svenskarna gör här egentligen. Bra poäng. Vi går mot bilen.

Drygt tjugo minuter senare når bilen Öresundsbron. Ljusen från Malmö blinkar i mörkret.

Fy fan för banditer och fladdermöss. När jag går ensam ned för Storgatan mot Marieholms Yllefabrik har det har blivit mörkt av bara helvete. De röda signalljusen från ett par vindkraftverk stirrar elakt i den skånska natten och det slår mig att landsbygden är chockerande dåligt upplyst. Vägen in till Yllefabriken går över Saxån, där läderlapparna gillar att jaga. Jag vet inte hur en fladdermus låter, men om det är ungefär som en kråka lär det snart vara över för mig.

Inne på fabriksområdet möts jag av skarpa fasadlamporna som bländar och kastar långa skuggor. Det är tomt och mörkt. Längs väggarna hänger luftvärmepumpar som brölar varje gång de slås av och sätts igång igen. Något skräp blåser runt på marken så att det knarrar och skrapar. Det är inte en käft här. Vill jag stöta på någon eller vill jag absolut inte det?

Läs mer

Efter att ha fastnat i en återvändsgränd vänder jag om och går ut igen och når till slut en tom husvagn, ett par rostiga oljetunnor och två breda faluröda ståldörrar. Panncentralen!

Precis här höll Comanches MC sin lanseringsfest hösten 2023, ett knappt år innan den lokala mc-bossen drack bubbel med vice statsministern på Jimmie Åkessons bröllopsfest. I kväll är det lika folktomt som resten av fabriksområdet. Jag borde knacka på men har ingen lust. Jag vill åka hem.

Enligt researchföretaget Acta Publica är det oklart var den skånska Comanchesavdelningen håller till och om de har något regelrätt klubbhus. Kanske behövs inget sådant om man lyckats nå fram till den absoluta toppen av svenska politiska makthavare?

Rörelsen 23 maj, 2025

50 år av krig är över – vad händer nu?

Människor samlas för att ta del av PKK-ledaren Abdullah Öcalans tv-meddelande i turkiska Diyarbakir den 27 februari. Foto: Metin Yoksu/AP/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

På en provisorisk scen i en förort till Istanbul, omgiven av polis och journalister, vecklade en allierad till Abdullah Öcalan upp ett papper. ”Jag bär det historiska ansvaret”, läste han högt. Det var den 27 februari 2025, och brevet – med Öcalans stämpel från fängelseön Imrali – innehöll det mest omvälvande beskedet på decennier: PKK skulle upplösas.

Den 9 maj kom beskedet officiellt. Under sin tolfte kongress beslutade PKK – en av Mellanösterns mest långlivade gerillarörelser – att avsluta sin existens efter 52 år. Organisationen, ofta kallad för ”det 29:e och sista stora kurdiska upproret”, meddelade att alla aktiviteter under PKK:s namn upphör.

Nu riktas blickarna mot den turkiska staten och regeringens nästa steg, eftersom PKK uttryckligen kopplade genomförandet av beslutet till ömsesidiga åtaganden från statens sida.

En potentiell överenskommelse med kurderna skulle inte bara förbättra Turkiets relationer med Irak och Syrien, utan även kraftigt reducera spänningarna med USA och EU.

Den senaste fredsprocessen, som inleddes 2013 men kollapsade 2015, följdes av ett blodigt och intensivt konfliktläge, särskilt i kurdiska städer. Fredsprocessen kriminaliserades, och till och med Sırrı Süreyya Önder – en av huvudförhandlarna i den nu pågående fredsprocessen – fängslades 2018 för sin roll i de tidigare förhandlingarna.

Den nuvarande processen skiljer sig genom sin hemlighetsfullhet. Den har förts bakom stängda dörrar på högsta politiska nivå, och först när avgörande steg tagits har offentligheten informerats. Den styrande koalitionen, försvagad av ekonomisk kris, har navigerat frågan om PKK ytterst kontrollerat och paketerat det hela i ett narrativ om ett ”terrorfritt Turkiet”. Retoriken har betonat att inga eftergifter gjorts, för att hålla opinionen lugn.

Även den kurdiska sidan har valt sina ord med stor försiktighet. Trots att man uttryckt sitt stöd för demokratin, bland annat i samband med det rättsvidriga fängslandet av Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu, har protester uteblivit i kurdiska områden. Kurderna håller fortsatt distans till oppositionspartier som sanktionerat attacker mot kurdiska politiker. Men de fortsätter att driva frågor om ekologi, jämställdhet och demokratiska rättigheter – en förhandlande men motståndskraftig position.

Varför just nu?

Många faktorer har banat väg för detta skifte. Efter den 7 oktober 2023 förändrades maktbalansen i Mellanöstern kraftigt. Israel har, trots omfattande krigsförbrytelser, jämnat Gaza med marken och undergrävt internationella rättsliga normer. Samtidigt har Assad-regimens försvagning skapat ett betydande maktvakuum i regionen.

Kurderna, som under Assad-eran förvägrats till och med en officiell identitet, blev en avgörande aktör i kriget mot IS. Genom att utgöra ryggraden i den USA-ledda koalitionen vann de både militär och politisk legitimitet. Turkiet har däremot inte fått det stöd man hoppats på från USA och västvärlden för sina militära operationer, och de attacker som genomförts via proxystyrkor har varit resultatlösa.

Om fredsprocessen i Turkiet når ett avslut, skulle Iran förbli det enda landet där den kurdiska frågan ännu inte har fått en politisk lösning.

Det finns tydliga tecken på att Turkiet för samtal med tredje part i frågan. Abdullah Öcalans första uttalande mottogs positivt av både USA och EU, vilket tyder på diplomatiska förhandlingar bakom kulisserna. Turkiet är angeläget om att fylla det politiska tomrum som uppstått i regionen och har redan utvecklat djupa relationer med den regionala kurdiska regeringen i norra Irak (KRG). Det är även känt att Ankara hade en indirekt roll i Hayat Tahrir al-Shams (Colani-gruppens) framgångar i Syrien.

Trots att Turkiet inte har samma ekonomiska muskler som Gulfstaterna, har landet ett betydande geopolitiskt övertag. Med Assad-regimen och Hizbollah försvagade ser Ankara sin chans att fylla det tomrum som Shia-motståndsaxeln (den så kallade ”Shiahalvmånen”) lämnat efter sig, utan att detta utrymme tas över av Israel. Dessutom är Turkiet medvetet om att Israels försök att knyta närmare band med druser och kurder på sikt kan bli ett strategiskt hot.

En potentiell överenskommelse med kurderna skulle inte bara förbättra Turkiets relationer med Irak och Syrien, utan även kraftigt reducera spänningarna med USA och EU. Ett tillbakadragande av turkiska trupper från Irak skulle exempelvis underlätta samarbetet kring den så kallade ”Stora utvecklingsvägen”).

Det går att tala om ett nytt skede för väpnade icke-statliga aktörer i regionen. Abdullah Öcalan har också varnat för att den kurdiska rörelsen måste agera nu för att behålla sin roll som politisk aktör i den storm som är på väg.

En annan avgörande faktor är Iran. I Rojhelat (Iranska Kurdistan) har PJAK (Kurdistans parti för fria liv) fört en väpnad kamp mot den iranska regimen sedan 2004. Det rapporteras att PJAK har intensifierat sin verksamhet på senare tid. Om fredsprocessen i Turkiet når ett avslut, skulle Iran förbli det enda landet där den kurdiska frågan ännu inte har fått en politisk lösning.

Med Shia-motståndsaxeln i förfall står Irans mullaregim inför stora utmaningar. Allianserna med Assad, Hizbollah och de shiitiska miliserna i Irak har länge varit en av Irans viktigaste strategiska tillgångar, både för att bryta sanktioner och för att stärka den egna inrikespolitiken. Nu är denna regionala struktur på väg att falla samman.

Det förväntas att olika konstitutionella och lagstiftningsmässiga reformer kommer att tas upp i det turkiska parlamentet. PKK:s ledare har under lång tid betonat att en upplösning endast kan ske under vissa garantier, och detta var en förutsättning för beslutet som nu tagits.

Ett omfattande konstitutionsförslag diskuteras, vilket skulle kunna bana väg för att president Recep Tayyip Erdoğan kan ställa upp i ytterligare ett val. Erdoğan är känd för att ta varje möjlighet att konsolidera sin makt, och detta är inget undantag.

AKP-regeringens historia vad gäller demokratisering inger föga hopp. Men blotta hoppet om fred har redan förändrat det politiska klimatet i landet.

Det största oppositionspartiet, Republikanska folkpartiet (CHP), har denna gång uttryckt ett tydligt stöd för fredsprocessen, vilket skapar folkligt tryck och motverkar att processen enbart används för Erdoğans personliga maktspel.

Skepsis är befogad. AKP-regeringens historia vad gäller demokratisering inger föga hopp. Men blotta hoppet om fred har redan förändrat det politiska klimatet i landet.

Samtidigt sitter fortfarande journalister och aktivister fängslade. Anklagelserna mot dem handlar främst om ”medlemskap i en terrororganisation”. Situationen för de kommuner där tvångsförvaltare (kayyum) har utsetts och för politiska fångar är fortsatt oviss.

Med den politiska förföljelsen av İmamoğlu, den intensifierade hetsjakten på hbtq-personer och de repressiva lagarna mot oppositionella grupper, är det tydligt att vägen mot verklig demokratisering fortfarande är lång.

Läs mer

Men fred är inte slutet på en kamp – det är en ny politisk arena som öppnar sig. Att beröva staten och Erdoğan-regimen deras viktigaste ideologiska vapen – ”terrorhotet” – kan bana väg för nya horisonter i kampen.

Det som avgör är den gemensamma kampen hos Turkiets fattiga, kvinnor, hbtq-personer och alla förtryckta grupper – både i parlamentet och på gatorna.

Utgången av detta ser vi mycket snart.

Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Utrikes 22 maj, 2025

Slavoj Žižek: PKK-ledaren Öcalan är vår tids Mandela

Den 27 februari samlades en folkmassa i turkiska Diyarbakir, en stad med en stor kurdisk befolkning, för att ta del av ett tv-sänt uttalande från Abdullah Öcalan. Foto: Metin Yoksu/AP/TT.

I en värld där vapnen skramlar högst, sticker den kurdiska upprorsmakaren Abdullah Öcalan ut som vår tids viktigaste röst för fred.

Vi lever i en tid där språket sviker oss. De stora medierna beskriver världens fasor med en retorik som förvanskar verkligheten. När USA nyligen tog emot 59 boer från Sydafrika hette det att de flydde ett pågående ”folkmord” – samtidigt som det verkliga folkmordet i Gaza kallas ”självförsvar”. I denna mörka tid är varje tecken på hopp ovärderligt.

Ett sådant tecken är det kurdiska arbetarpartiet PKK:s beslut den 12 maj att upplösa sig självt. Beslutet kom efter ett öppet brev från den fängslade ledaren Abdullah Öcalan, som i över två decennier suttit isolerad i turkiskt fängelse. PKK grundades 1978 som en väpnad befrielserörelse i de kurdiska områdena i Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Men under 1990-talet övergav man målet om en självständig kurdisk stat till förmån för krav på politiska och kulturella rättigheter inom Turkiets gränser.

I fängelset har Öcalan fördjupat sig i filosofiska och politiska studier, och tagit avstånd från väpnad kamp, och under 2000-talet utvecklades PKK till en modern vänsterrörelse med fokus på feminism, ekologi och direktdemokrati. 

Denna politiska omorientering har fått bredare återverkningar. I Iran 2022 utlöstes en historisk protestvåg efter att Mahsa Amini, en 22-årig kurdisk kvinna, dödades av moralpolisen för att ha burit en ”olämplig” hijab. Protesterna förenade kampen mot könsförtryck, religiöst tvång och statlig terror under parollen Jin, jiyan, azadi – Kvinna, liv, frihet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 22 maj, 2025

Under socialismen skulle jag gymma hela tiden

Enligt debattören skulle träning och odling av rekordstora grönsaker frodas i ett socialistiskt samhälle. Foto: Pavel Bednyakov/AP.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

Vi har diskuterats i tidningar och i sociala medieflöden. Röda biffar. Vänsterpersoner som går till gymmet och lyfter vikter.

Det säger förstås sig självt att en andel av dem som går till gymmet – en av vår tids största kulturyttringar – också är socialister. Vi i vänstern har dock en fallenhet att övertänka saker. För det mesta är det positivt: vi vill förstå våra egna och andras handlingar i relation till strukturer. Vi kan inte bara gå till gymmet och träna preacher curls. Vi måste också förstå oss själva i relation till alla andra som tränar preacher curls (och dem som inte gör det).

När sociologen Roland Paulsen går in i diskussionen fokuserar han förvånande nog på träningens hälsofördelar, både fysiskt och mentalt. Alla andra drivkrafter till att gå till gymmet framstår som individualistiska eller rent av reaktionära, i hans syn, medan den egna hälsan har ett egenvärde.

Själv gymmar jag dock regelbundet på ett sätt där hälsofördelarna helt åsidosätts. Visst, jag mår troligen bättre än någon som inte tränar alls, men definitivt sämre än någon som tränar mer sällan och mer varierat. Inom kroppsbygge och styrkelyft är det inte bara vanligt med regelbundna skador och slitningar – det är något som i praktiken ingår.

Så varför gör jag det? Svaret är att det helt enkelt är det roligaste jag vet.

Visst förstår jag, som dygdig vänsterperson, att det delvis beror på att samhället lärt mig det. Men jag vet också att jag har en möjlighet att omforma dessa strukturer efter min egen vilja.

Som Karl Marx skriver i Louis Bonapartes 18:e Brumaire: ”Människorna gör själva sin historia, men de gör den inte efter eget gottfinnande, inte under omständigheter som de själva valt utan under omständigheter, som är omedelbart för handen givna och redan existerande.”

Samma sekund som jag befrias från lönearbetets ok, så kommer jag att rusa till gymmet.

Paulsen svarar med att det finns ett kategoriskt ”kapitalistiskt” sätt att träna på. Men kapitalismen är inte en samling enskilda aktiviteter, utan de sociala relationer dessa aktiviteter förmedlas genom. Det är när dessa mänskliga aktiviteter sker inom ramen för kapitalistiska sociala relationer som det får sin individualistiska och ofta manschauvinistiska karaktär.

Filmen Ultras av Ragnhild Ekner handlar om fotbollens läktarkultur. En kulturform som för en utomstående kan framstå som obegriplig, och som bygger på en helt irrationell och gränslös kärlek till det egna laget.

Hon beskriver det i filmen som: ”En trots mot logiken. Att lägga sin energi på något som man inte måste spendera energi på. Det är något annat som driver på. Det är den berusande kraften.”

Detta är vad gymmet är för mig. Någonting jag lägger ofantliga mängder tid på och som bara ett fåtal kan förstå varför det ens är värt någonting. Hälsofördelarna är få, och eventuellt skryt om personbästa i knäböj och bicepsmått framstår som obegripligt för mina vänner. Men det är just att det inte är värt någonting för någon utomstående som gör det så roligt och befriande.

Jag tror inte att socialismen kommer resultera i att färre går till gymmet. Jag tror tvärtom att fler kommer finna glädjen i att göra något som är meningslöst. På samma sätt kommer vi se en explosion även inom andra, helt meningslösa kulturformer – som tävlingsinriktad odling där folk försöker odla rekordstora grönsaker.

När Roland Paulsen säger att vi under socialismen inte kommer träna på det sätt jag tränar så är det alltså inte sant. Åtminstone inte för mig. Samma sekund som jag befrias från lönearbetets ok, och befinner mig i ett samhälle där människans liv överordnats ett fåtals makt och vinst, så kommer jag att rusa till gymmet.

Replik

Kalle Söderberg har fel i att jag skulle betrakta fokus på den egna hälsan som undantagen en individualistisk ideologi. Hälsohetsen är i allra högsta grad del av individualismen. Därmed inte sagt att det är dåligt att ha en god hälsa.

I övrigt försvåras denna diskussion av att vi tycks leva i olika världar. Att bicepsmått och knäböj bara skulle vara viktigt i en subkultur är helt enkelt inte sant. Majoritetskulturen har aldrig varit så fixerad vid dessa ting som i dag.

Jag skulle ha svårt att förklara de senaste två decenniernas gymkultur utan referens till kapitalismen, men visst kan det hända att en och annan även efter kapitalismen skulle fortsätta lyfta vikter.

Roland Paulsen

Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 22 maj, 2025

Förlåt, världens sista korallrev, men jag är här nu

Korallrevet utanför Hurghada hotas av stigande vattentemperaturer och sjunkande järnankare. Foto: Magnus Bjerg Sturm.

Det egyptiska fiskeläget Hurghada har blivit ett nav för dykare från hela världen, som reser dit för att beundra vackra korallrev och exotiska fiskar. Flamman djupdyker i hur turismen förändrat staden och dess omgivning – och besöker vad som kan bli världens sista korallrev.

Luften smakar hav. Förmiddagssolen blänker till i dykguiden Mahmouds stora solglasögon. Orden flyter på medan han i ett rastlöst svep tar av dem, putsar dem mot sina shorts och fäster dem i kanten på sin grå pikétröja. Han lyfter kort blicken mot den klara himlen. Sedan möter han min.

– Vi brukade sitta på stranden i Hurghada och titta ut över horisonten. Vart vi än såg jagade tonfiskar ansjovisar. De små stackarna hoppade upp ur vattnet för att fly, och då flög fåglarna ned och fångade dem i stället.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 21 maj, 2025

Bad nynazister att ”brainstorma” motioner – kan uteslutas ur SD

Andra helgen i maj höll Ungsvenskarna kongress på Sundbyholms slott i Södermanland. Foto: Wikimedia Commons

Inför kongressen med SD:s ungdomsförbund bad ombudet om hjälp med motionerna – från en nynazistisk organisation. Nu kan han uteslutas ur partiet.

Förra helgen deltog två ombud från Ungsvenskarna SDU:s sektion i Södermanland vid förbundets kongress på slottet Stora Sundby – enligt förbundet själva ”ett historiskt konvent där alla ombud var direktvalda av sina medlemmar i distrikten”. 

Valet av ombuden skedde den 6 mars, i närvaro av förbundsordförande Denice Westerberg. Nu kan Flamman avslöja att ett av dem utreds av partiet, efter uppgifter om att han är dubbelorganiserad i den nynazistiska gruppen Det fria Sverige.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 21 maj, 2025

Uppsala universitet i brev till regeringen: ”Förhindra folkmord i Gaza”

Anne Ramberg är ordförande för styrelsen på Uppsala universitet, och är tillsammans med rektor Anders Hagfeldt en av brevets undertecknare. Foto: Anders Wiklund / TT.

Ett brev till regeringen från Uppsala universitets rektor och styrelseordförande uppmanar regeringen att fördöma Israels krigsbrott i Gaza – och att verka för att förhindra ett folkmord. Detta mindre än en vecka efter att ett upprop samlat över tusen akademiker i protest mot invasionen av Gaza.

”Vad som sker i Gaza är en humanitär katastrof och innebär ett ofantligt mänskligt lidande. Detta måste stoppas.”

Så skriver Uppsala universitets styrelseordförande Anne Ramberg och rektor Anders Hagfeldt i ett brev till Sveriges regering.

I brevet uppmanar Ramberg och Hagfeldt regeringen att fördöma Israels agerande i Gaza, återuppta biståndet till Unrwa och ”vidta alla till buds stående åtgärder” – inklusive handelssanktioner – för att ”förhindra ett folkmord”. De beskriver också en situation där ”allvarliga och omfattande krigsbrott medvetet begås” och ”risken för folkmord är uppenbar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 21 maj, 2025

Transport nöjda – Hamnarbetarna strejkar: ”Vi kör”

Spegel-lockouten från Sveriges Hamnars sida ligger kvar mot Hamnarbetarförbundet. Foto: Johan Nilsson/TT.

Hamnarbetarförbundet och Transportarbetarnas hamnsektion utlyste dubbel, rikstäckande strejk onsdagen den 21 maj. Nu har Transport dragit tillbaka varslet, efter att deras avtal omförhandlats – men Hamnarbetarna tänker inte ge sig.

I går, dagen innan strejken, krokade de båda facken fortfarande arm över samma stridsfråga: arbetsvillkoren för inhyrd bemanningspersonal i hamnar. Facken lyder under två separata kollektivavtal – Hamn- och stuveriavtalet för Transport, samt Kajavtalet för Hamnarbetarna.

Under tisdagskvällen meddelade Transportarbetarförbundet att man dragit tillbaka sitt konfliktvarsel, då ett nytt hamn- och stuveriavtal tecknats ”som på ett bättre sätt reglerar bemanningsfrågan”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 21 maj, 2025

När propagandan kommer västerifrån

Den kristna orgsaniationen Faithful America har rest en 4,5 meter hög gyllene kalv framför Vita huset i protest mot Donald Trump. Foto: Kevin Wolf/AP/TT.

Trump är inte bara ett amerikanskt problem. Genom tankesmedjor som Heritage Foundation sprids hans idéer över världen – och svenska aktörer som Timbro, Oikos och Kristdemokraterna står redo att öppna dörren.

Kopf ab! (”huvudet av!”), vrålade Johann Patkul efter att ha fått båda benen brutna på hjulet och själv kravlat upp på stupstocken. Sedan krävdes flera svingar med yxan innan den förlösande halshuggningen var fullbordad.

Beskrivningen återfinns i en anonym pamflett 1707 och fungerade som rysk propaganda mot Karl XII – det var han som dömt den heroiska tyska generalen till döden, samtidigt som han förberedde sin stora offensiv mot Ryssland.

Vi är duktiga på att ana informationskrigföring från öst, kanske för att vi har övat i sekler. Så när Tobias Thybergs sexbilder läcker ut, spekulerar Patrik Oksanen genast om att det kan vara en rysk påverkansoperation. Nu vet ryssarna att svenskar reagerar i panik när vi ser vad Jonas Gardell beskriver som bögvärldens ”visitkort”.

Analysen är rimlig. Men hur bra är vi på att känna igen propaganda som kommer västerifrån?

Det undrar jag när Kristdemokraterna bjuder in en lobbyist för den israeliska bosättarrörelsen till riksdagen. Eugene Kontorovich är professor i juridik, arbetar för en extremnationalistisk israelisk tankesmedja, och forskar för den konservativa amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation.

Den sistnämnda organisationen har haft en djupgående betydelse för Donald Trumps omstöpning av världspolitiken. Redan under hans första presidentskap skröt Heritage Foundation om att Trump implementerat 64 procent av rekommendationerna från stiftelsens policyguide Mandate for leadership. Över 70 personer från stiftelsen togs in i administrationen, inklusive ministrar som utbildningsministern Betsy DeVos.

Det är idéerna som är det centrala – inte vilken politiker eller vilket parti som driver dem.

Nu förverkligar Trump tankesmedjans ökända Projekt 2025 – en 920-sidig plan för att rensa ut i statsapparaten, koncentrera makten hos Vita huset, och riva upp klimatlagar, aborträtten, samt skydd för migranter och transpersoner.

Så vad har det med Sverige att göra?

En hel del. I september besökte Arvid Hallén från den sverigedemokratiska tankesmedjan Oikos en geopolitisk konferens i Budapest, som organiserades av Heritage Foundation, för att tona ned hotet från Ryssland. Tankesmedjan var också en självklar hållplats när Mattias Karlsson åkte på inspirationsresa till USA inför bildandet av Oikos.

Men banden är äldre än så. Janerik Larsson skriver i Svenska Dagbladet att han som chefredaktör för Svenska arbetsgivareföreningens veckotidning 1985 besökte USA för att lära av de amerikanska tankesmedjorna, och i synnerhet Heritage Foundation. Där träffade han Stuart Butler, tankesmedjans chef för inrikespolitiska studier, och fick med sig en rykande färsk kopia av Mandate for leadership – förlagan till Projekt 2025. Det viktigaste han lärde sig? ”Det är idéerna som är det centrala – inte vilken politiker eller vilket parti som driver dem.”

Heritage Foundation. var fram till 2020 en ledande aktör i det marknadsliberala Atlas Network, där även Timbro ingår. Och tankesmedjans Stureakademi åker till Washington DC för att träffa likasinnade är Heritage en självklar partner. Timbro hänvisar dessutom ständigt till amerikanernas mått på ”ekonomisk frihet” för att argumentera för deras motorsågspolitik mot välfärden – som när Fredrik Segerfeldt ”vederlägger myterna om den svenska samhällsmodellen” (6/9).

Timbro finansieras av Svenskt Näringsliv, det vill säga av dina och mina pengar. Alla svenska arbetsgivare – inklusive Flamman – som är med i Almega för att vara en del av den svenska partsmodellen, skänker alltså pengar till en organisation som i minst 40 år har samarbetat med den amerikanska demokratins dödgrävare.

Läs mer

Är det lämpligt?

Och hur passande är det att kristdemokraterna bjuder in forskare som understödjer etnisk rensning av palestinier? Inte särskilt.

Men när propagandan kommer från väst verkar mångas kritiska tänkande tystna. Frågan är bara hur många yxhugg demokratin klarar.

Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 21 maj, 2025

Världens ensammaste köpcentrum

Kazakiska militärhelikoptrar flyger i formation under en militärparad för att fira segerdagen i det Stora antifascistiska kriget, i Astana den 7 maj 2025. Foto: Kazakstans presidents presstjänst/Xinhua/TT.

I ett gyllene örnägg i Kazakstans ”Venedig” visas en film där nationen lyfter mot stjärnorna. Men bakom den bombastiska iscensättningen av en ny identitet döljer sig en gammal kamp: att bli ett riktigt land i skuggan av imperiet.

En örn flyger högt över stäppen. På avstånd skymtar en isolerad byggnad av mörkt tegel mitt i det platta, grönskande landskapet. Vi virvlar efter örnen när den flyger in i helgedomen, som på insidan döljer en rymdraket på väg att skjutas upp.

Ett öronbedövande dån hörs när vi bryter genom atmosfären, och kapseln släpper sina bärraketer. Tillsammans med dem faller vi mot jorden igen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
TV 20 maj, 2025

Grillen #5: Har regeringen uppfunnit mikrokorruption?

I veckans Grillen: Blir regeringens mikrokorruption årets nya trend? Varför är konstmarknaden Trumps senaste offer? Vem sa vad: den israeliska bosättarrörelsen eller Hamas?

Grillen gästas av Myra Åhbeck Öhrman, frilansskribent och debattör, för att diskutera sexköpslagen vara och icke vara.

Avsnittet går även att se på Youtube.

Om avsnittet

Medverkande:
Leonidas Aretakis
Paulina Sokolow
Jacob Lundberg

Gäst:
Myra Åhbeck Öhrman

Vinjett:
Kornél Kovács

Kamera:
Javier Cordova

Klippning:
Petter Evertsen

Diskutera på forumet (0 svar)