Alkohol kan ha positiva sidor, hävdar EU-kommissionen. Därför får Sveriges finansminister Bosse Ringholm inget stöd för att höja alkoholskatterna.
I EU-kommissionens rapport anges att den svenska oron för alkoholskador inte har stöd i andra länder.
Kommissionen pekar på forskningsrön som visat på alkoholens positiva påverkan på hälsan – rön som av debattörer avfärdats som beställningsverk från alkohollobbyn i syfte att slå hål på den restriktiva alkoholpolitiken i väst.
Den svenska alkoholdebatten tog fart i förra veckan, då folkpartiet ställde sig positivt till sänkta skatter. Detta samtidigt som andra partier inför EU-parlamentsvalet framhållit problemen med EU:s alkoholpolitik.
Kd föreslår minimiskatter på alkohol i EU och återinförande av införselkvoterna.
Regeringens alkoholexpert Kent Härstedts förslag i förra veckan, gick även det ut på att sänka skatter och öka tillgänglighet för att minska drickandet.
– Det måste bli ett slut på detta borgerliga bråk om alkoholpolitiken, säger centerpartisten Kenneth Johansson till Göteborgs-Posten.
Centern vill ”slå vakt om den höga skatterna” men konstaterar att en sänkning kan bli nödvändig för att till exempel minska smuggling.
– Vi svenskar måste lära oss att leva med en helt ny situation, säger Kent Härstedt till Aftonbladet.
– En ny tid kräver att vi hittar ett nytt sätt att möta problemen. Alkoholpolitiken måste anpassas. Jag är säker på att de flesta håller med.
Att döma av tidningarnas ledarsidor har han fel i det antagandet.
Aftonbladet har i en artikelserie lyft upp problemen med supandet bland unga, och intervjuade även en mediegranskare som attackerade tv:s och tidningars glorifiering av alkohol.
– Jag har fått rapporter om att barnen till och med börjat leka spritfest på dagis efter att ha sett dokusåpor. sade mediegranskaren Jessica Sandberg till Aftonbladet.
– De senaste åren har det skett en stor förändring. Alkohol har blivit normen och finns överallt. Liberaliseringen har gått snabbt. Ingen ifrågasätter alkohol.
Om svenskarnas drickande fortsätter att öka i samma takt som idag, kommer den svenska konsumtionen att vara högst i Europa om tio år.
Enligt Norrländska Socialdemokraten beräknas kostnaderna för alkoholen bara i år uppgå till 156 miljarder kronor. Sedan 1998 har kostnaderna ökat med 47 miljarder.
Alkoholskatten drar in betydligt mindre än så till staten.
– Jag skulle kunna gråta över att Ulf Dinkelspiel och Bengt Westerberg förhandlade bort införselreglerna inför Sveriges EU-inträde, men det tjänar ingenting till, säger folkhälsominister Morgan Johansson, till Svenska Dagbladet.
– Vi måste utveckla andra instrument, till exempel förebyggande.
Johansson lade i förra veckan ett förslag om skärpta straff för langning. Alkolås ska finnas i alla nya bilar från år 2012. Till årsskiftet blir det lag på att alla körkortselever och handledare måste gå en introduktionsutbildning om alkohol och droger i trafiken. Morgan Johansson vill tilldela Systembolaget 100 miljoner kronor för en måttlighetskampanj – helt i linje med alkohollobbyns försök att dämpa de lagliga regleringarna och ersätta dem med information eller branschens självsanering.
Folkhälsoministern har inte lagt något förslag som rör alkoholskatterna.
”I minnet bör man ha att regeringen och riksdagen satsat i runda slängar en halv miljard kronor till alkoholförebyggande arbete under de senaste fyra åren. Dessvärre har konsumtionen under samma period ökat med 30 procent”, skriver Sören Eriksson, länsnykterhetskonsulent, i Göteborgs-Posten.
Danmark sänkte skatten på sprit med 40 procent och sex månader senare har försäljningen av sprit ökat med 40 procent, medan gränshandeln av alkohol från Tyskland inte minskat. Finland sänkte skatten på alkohol den 1 mars i år och bara två månader senare är problemen så stora att omsorgsministern Liisi Hyssälä sade i finsk tv:
– Vårt sjukvårds- och socialvårdssystem kommer att duka under. En möjlighet är att skattenivån justeras, och då hellre uppåt än nedåt.
Skattesänkningen i Finland har lett till att införseln från Estland minskat, men samtidigt har alkoholförsäljningen i hemlandet ökat markant. Estlands regering vill nu höja skatterna på alkohol med omkring 20 procent, enligt Ekot. Samtidigt rapporteras från Tyskland att skatten på alkoläsk kan komma att höjas så att priset stiger med 70 procent.
Sverige och andra EU-länder har tidsmässigt hamnat i ofas. Sverige övergav stora delar av sin alkoholpolitik vid inträdet i EU – samtidigt som andra länder på allvar börjat oroa sig för folkhälsoaspekterna och snegla på Sveriges restriktiva modell. När Sverige som bäst ”anpassar sig” och ”förnyar” alkoholpolitiken efter ”andra länder”, har dessa andra länder tvärtom tagit intryck av de lyckade delarna i Sveriges strama alkoholpolitik. Nu höjs alltfler röster mot Sveriges nedmontering av alkoholpolitiken – inte ens m och kd vill ha frihet på bekostnad av folkhälsa och statsbudget.
Utom missnöjespartiet fp, förstås, som sin nya vana troget försöker fånga upp den ytligaste opinionen.
Frågan är var de gamla hederliga liberalerna håller hus. En av de viktigaste saker som vänstern och liberalerna har gemensamt är synen på restriktiv alkoholpoliitk som en grundsten för välfärdssamhället. Det torde vara många socialliberaler av traditionellt snitt som sliter sitt hår – inte bara över fp:s nya främlingsfientliga profil – utan även alkoholfrågan. Men de tiger still. Finns det en så stark partipiska bland frihetens förkämpar i folkpartiet?