Förra året anmäldes närmare 3.700 hatbrott. Främst rörde det sig om främlingsfientliga motiv. Ingen vet hur många av dessa som är islamofobiska. Däremot redovisas andelen antisemitiska brott separat.
– För att utveckla statistiken kommer vi från och med nästa år att komplettera med en särredovisning där det bedöms att ett islamofobiskt motiv föreligger, säger Jan Andersson, generaldirektör vid Brottsförebyggande rådet. Tidigare har de ingått som en del – okänt hur stor del – i kategorin främlingsfientliga motiv.

I sammanställningen över hatbrott redovisas brott med främlingsfientliga, homofobiska, antisemitiska och vit makt-relaterade motiv. Hatbrott kan vara såväl våldsbrott som skadegörelse. Motivet bedöms utifrån de uppgifter som finns i gärningsbeskrivningen i brottsanmälan. Under år 2005 identifierades hatbrottsmotiv i totalt 3.681 brottsanmälningar. I majoriteten av dessa – i 2.272 anmälningar – var motiven främlingsfientliga. Därutöver bedömdes att det förekom antisemitiska motiv i 111 anmälningar och homofobiska motiv i 563. Det fanns kopplingar till en vit makt-ideologi i 1.063 anmälningar. I en del fall ingick ideologin som en del av motivbilden i brotten med främlingsfientliga, antisemitiska eller homofobiska motiv. I en del var vit makt-ideologin det enda identifierade motivet.
Antalet anmälningar där det fanns ett antisemitiskt motiv respektive ett homofobiskt motiv minskade från år 2004 till 2005, med 26 respektive åtta procent.
– Man bör vara försiktig med att dra några långtgående slutsatser på grundval av endast två år, säger Jan Andersson.